BOSTON STRANGLER – uppdaterad skildring av seriemördarfall med credit åt kvinnliga murvlar

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Matt Ruskin
Skådespelare: Keira Knightley, Carrie Coon, Alessandro Nivola, Chris Cooper, Rory Cochrane
Land: USA
År: 2023
Genre: Brott, Drama, Historia
Längd: 112 minuter
Visas på Disney+
Betyg: 3

Boston Strangler må vara en ny film, men den har gjorts tidigare under titeln Bostonstryparen eller The Boston Strangler som den hette i original. Att hävda att det här är samma film en gång till vore dock att fara med grov osanning.

Sant är emellertid att att båda filmerna är baserade på samma fall där tretton kvinnor mördades mellan juni 1962 och januari 1964. Men remake? Knappast. Där filmen från 1968 fokuserar på polisutredningen går Boston Strangler in för att skildra de två kvinnliga murvlarna som med skarpsinne och envishet löser upp knutarna som leder till att morden får sin lösning till slut.

Murvlar börjar gräva

I handlingens centrum finner vi Boston Record American-reportern Loretta MchLaughlin, som efter mycket tjat på sin motvillige chef ges chansen att att undersöka tre fall med kvinnor, som våldtagits och mördats på lokalplanet på senare tid.

Hon finner en ”partner in crime” i den mer erfarna kollegan Jean Cole, och tillsammans börjar de gräva. Synd bara att de möter mothugg från alla håll. På den egna redaktionen, bland läsekretsen. bland det lokala politiska etablissemanget och på polisstationen som kriminalreportrarna frekventerar och inhämtar sin information från. Loretta och Jean är ju kvinnor, Gubevars.

Sådant som inte stämmer

Samtidigt är duon de enda som faktiskt ser och tror på att morden är kopplade till en seriemördare, vilket får stor betydelse för lösandet av fallet. Eller snarare det förmodade lösandet av det samma. För det finns sådant som inte stämmer överens med verkligheten i mördaren Albert DeSalvos erkännande.

Ett avslut som lugnar allmänheten

Och det är väl också i detta faktum en stor del av spänningen i detta drama ligger. McLaughlin ser utanför boxen och lanserar teorin att det måhända finns fler än en gärningsman bakom morden. En teori som inte alla är bekväma med. Myndigheter och polis ser ju helst att fallet får ett avslut så att allmänheten lugnas. Således ligger det samtidigt nära till hands att vi i publiken oroar oss för att ytterligare mord ska ske när våra två hjältinnor på redaktionen motarbetas ytterligare.

Sensationslystnad på bekostnad av säkerheten

På samma sätt adderar manusförfattande regissören Matt Ruskin ytterligare nerv på sin historia genom att visa upp Boston Record Americans pengamotiverade tilltag att sälja in sina två första kvinnliga kriminalreportrar med stora rubriker på bekostnad av deras säkerhet. För hoten mot dem kommer förstås som på beställning i sensationslystnadens kölvatten.

Tydliggör det nedlåtande

Fast på det hela taget är Boston Strangler en inte alls lika svettig historia som andra rullar i samma ådra, som låt säga The Post, Spotlight och icke att förglömma David Finchers Zodiac. Kanske på grund av att Boston Strangler väljer att inte bara ta upp det nedlåtande kvinnoperspektivet bara sådär i periferin. Matt Ruskin är ganska tydlig med att få fram hur illa det stod till i detta avseende. Utan att predika dessutom, han bara tydliggör det. Han låter det ta plats. Det är en del av hans story, vilket är mer än okej.

Tämligen traditionell inte det sämsta

Och ett visst mått av spänning serveras förstås likväl. Men det handlar inte om raffel. Helheten i form av det som stavas tidsatmosfär och temperaturkoll på samhällsklimatet är minst lika viktigt i den här filmen. Men med detta sagt, på samma gång framstår det hela också som en tämligen traditionell skapelse i sin genre. Vilket trots allt inte är det sämsta. Inte minst för att det inte görs särskilt många tidlösa kriminaldrama av denna gammaldags sort nuförtiden.

Här kan du se Boston Strangler (2023)