Klicka på bilden, för att se hela bilden
Mitt första minne av Elton John är, förutom bilderna på den extravaganta estradören i sina otroliga kostymer och fantasifulla glasögon, låtarna Pinball Wizard (från filmen Tommy) och Goodbye Yellow Brick Road. Sedermera blev just albumet Goodbye Yellow Brick Road nog det enda albumet jag hade på vinyl av Elton John. Så det är väl passande på sett och vis att denna avskedsturné Farewell Yellow Brick Road Tour är uppkallad efter detta album.
Så är detta nu slutet på Elton Johns 60-åriga karriär? Tja vi får väl se men att han ska ge sig ut på vägarna igen håller jag inte för troligt med ålderns rätt. Möjligtvis känns det fullt möjligt att han gör lite gästframträdande och eventuella besök i en inspelningsstudio.
Pandemi satte käppar i hjulet
Kvällens spelning är karriärens tredje sista spelning i Köpenhamn. Efter detta återstår endast två kvällar på Tele2 Arena i Stockholm senare denna vecka. Tilläggas bör att denna konsert skulle ha gjorts redan 2020, men en viss pandemi satte käppar i hjulet och turnén har skjutits fram både en och två gånger.
När Sir Elton John äntrade scenen reste sig publiken upp, kom nu ihåg att detta är en konsert med sittande publik… Elton körde igång med Bennie And The Jets och det var starten på ett pärlband av hits. Fast Elton John hade ett väldigt tight band bakom sig så var det bara Elton och hans flygel på scen under Border Song.
Rocket Man bjöd på en stor del improvisationer mot slutet, och när låten var klar reste sig Elton och gick runt på scen som en hejarklacksledare. Det enda numret som föll lite utanför ramen var väl Have Mercy On The Criminal.
Flygeln gled tvärs över scenen
Nästa solonummer blev Candle In The Wind med massor av vågade filmsnuttar av en mer eller mindre konstant halv- och helnaken Marilyn Monroe på videoskärmen och under denna gled Elton och hans flygel tvärs över scenen efter ett snabbt litet ombyte.
Under Funeral For A Friend kunde Elton iklädd i en ny outfit och hans flygel glida tillbaka igen. Visserligen saknades några pärlor som Daniel, Nikita och Don’t Go Breaking My Heart, men vem kan klaga…
I stället för att ha en massa dansare och annat löst folk på scen räckte det med att ha dem på storbildsskärmen, som typ under Philadelphia Freedom.
Enda låten som bjöd på allsång
För något år sedan hade biopicen Rocket Man premiär. och under Don’t Let The Sun Go Down on Me visades massor av klipp ur filmen, och här var väl Crocodile Rock var väl den enda låt som bjöd på allsång i “Lalala”-partiet. Bandet som backade upp Elton var i vanlig ordning en sextett av mångåriga medmusiker, däribland gitarristen Davey Johnstone, trummisen Nigel Olsson och slagverkaren Ray Cooper, som alla tre följt sångaren sedan det tidiga 70-talet.
Mer allsång blev det under första extranumret, den technoorienterade mash-upen av Rocket Man och Sacrifice betitlad Cold Heart, ett nummer som i tillplattad form görs med nya stjärnan Dua Lipa. Slutligen rundades konserten av med Your Song och ett känslosamt farväl till Danmark – ett land som betytt en hel del för Elton Johns karriär, innan Goodbye Yellow Brick Road fick avsluta.
Klasserna bättre än tidigare detta årtusende
Förutom massor av bra musik bjöd Elton John även på en del mellansnack. En lite annorlunda sak var att arenan tändes upp mellan låtarna…
Tyckte att detta farväl var klasserna bättre än vad Elton John presterat tidigare detta årtusende. Denna turné lär säkerligen släppas som Blu-ray vad det lider, så ni som missade detta har också en chans att uppleva honom en sista gång. För detta var riktigt bra.
Klicka på valfri bild för att se bildspelet.
