BLOOD & GOLD – rappt berättad krigsaction med drag av spaghetti-western och Tarantino

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Peter Thorwarth
Skådespelare: Heinrich Maaser, Jördis Triebel, Marie Hacke, Alexander Scheer, Roy McCrerey
Land: Tyskland
År: 2023
Genre: Action, Drama, Krig
Längd: 98 minuter
Visas på Netflix
Betyg: 4

Ännu en Netflixpremiär på en Netflixproduktion, denna gång på en tysk sådan. Förra månaden hade den finska krigsfilmen SISU biopremiär. Det var en kraftigt spaghettiwestern-influerad film om en ensam hjälte som hittat guld, onda nazister på jakt efter detta guld, och filmen var fylld med ultravåld och splatter.

Blood & Gold, i regi av Peter Thorwarth, är en kraftigt spaghettiwestern-influerad krigsfilm om en (till en början) ensam hjälte, onda nazister på jakt efter guld, och filmen är fylld av ultravåld och splatter.

Riktigt onda SS-män

Denna film inleds med att den tyske soldaten Heinrich (Robert Maaser) fått nog av allt meningslöst krig och dödande, han vill hem till sin lilla dotter. Det är 1945 och Hitler håller på att förlora kriget. Heinrich är på flykt undan ett gäng riktigt, riktigt onda SS-män och han tillfångatas. SS-männen hänger Heinrich i ett träd och kör därifrån, men liksom Clint Eastwood i Häng dom högt överlever han. Han räddas av en ung kvinna som heter Elsa (Marie Hacke), som bor med sin förståndshandikappade bror på en liten gård.

Det är alla mot en

De tyska soldaterna anländer till gården, där Heinrich nu gömmer sig. Det blir fajting. Heinrich och Elsa flyr. SS-männen anländer till en liten by. Där lär en judisk familj ha gömt sitt guld någonstans, och SS-männens vanställde ledare von Starnfeld (Alexander Scheer) är på jakt efter detta guld. Heinrich och Elsa kommer även de till byn. Strider följer. Problem uppstår med onda bybor som även de är ute efter guldet. Det är alla mot alla, och det hela leder fram till slutscener som skulle kunna vara hämtade ur Sergio Leone-filmer.

Bättre när filmskapare gör det på eget språk

Jag var kanske lite snäll med betyget när jag recenserade SISU, men jag tyckte att det var en kul och underhållande film. Det största problemet med den filmen var att jag upplevde den engelska dialogen som rätt styltig. Nu talar inte jag tyska, men jag tycker att både skådespeleri och dialog är betydligt bättre i Blood & Gold. Det blir väl gärna så när filmskapare gör film på sitt eget språk.

Vanställda och perversa skurkar

Skurkarna i den här filmen är härligt klyschiga och rejält onda, vilket förstås är bra när det gäller den här typen av actionfilm. De är vanställda och perversa. Hjälten är kanske lite tam, som hjältar ibland kan bli. Filmen innehåller mycket våld och blod, men även en del humor. Många actionscener är uppfinningsrika. Filmmusiken känns hämtad från spaghettiwesterns, gamla tyska schlagers utnyttjas på ett effektivt sätt, men det spelas även surfmusik, vilket innebär att det doftar lite Tarantino. Det hela leder fram till ett ironiskt slut, som sig bör.

Väldigt underhållande och rappt berättat

Blood & Gold är inspelad i Tjeckien. Jämfört med Sisu är miljöerna fler och framför allt finns här betydligt fler rollfigurer. Fast om det här är en bättre film än Sisu vågar jag inte säga. De är ungefär lika bra, tycker jag. Det här är en väldigt underhållande och rappt berättad film. Sisu var kanske lite mer unik med sin finske hjälte och strama kärvhet. Jag sätter samma betyg. Det är kanske att ta i, men det skiter jag i. Solen skiner!

Här kan du se Blood and Gold (2023)