Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Jeremy Garelick
Skådespelare: Adam Sandler, Jennifer Aniston, Mark Strong, Mélanie Laurent, Jodie Turner-Smith
Land: USA
År: 2023
Genre: Action, Komedi, Brott
Visas på Netflix
Betyg: 3
Jennifer Aniston och Adam Sandler är tillbaka som det äkta paret Audrey och Nick Spitz. Efter framgångarna med att lösa mord på Europasemestern har paret nu gett upp sina dagjobb hemma i Amerika och satsat allt på en detektivfirma. Något som dränerar dem. Både finansiellt och emotionellt.
När en guldkantad all-inclusive bröllopsinbjudan kommer från deras gamle vän Maharajahn (som var en av få karaktärer som inte blev mördade i ettan) så verkar det som en skänk från ovan.
Kidnappning som avledningsmanöver
En extravagant lyxig weekend, ett bröllop med exklusiva goodie bags, massor av jättegod ost, exklusiva ostknivar (som också kan användas som mordvapen), en garderob full av pärlbeströdda festliga outfits, koreograferad Bollywood-dans, en målad elefant … what’s not to like? Och så inträffar det första mordet. Offret är Maharjahns nye livvakt. Och det är en avledningsmanöver. Maharajahn har blivit kidnappad …
Alla blir misstänkta … inklusive deckarduon
I rollistan återfinns Adeel Akhtar, John Kani och Dany Boon, vars karaktärer känns igen från första filmen Murder Mystery, och nykomlingarna Mark Strong, Mélanie Laurent, Jodie Turner-Smith, Kuhoo Verma, Enrique Arce, Tony Goldwyn, Annie Mumolo och Zurin Villanueva.
Alla är misstänkta. Och självklart blir Audrey och Nick också misstänkta.
Filmen är inspelad bland annat på Hawaii och i Paris och detta ger filmen en äkta extravagant guldkant som man saknar i alla massproducerade filmer som förlitar sig på green screens.
Kulturkrockar och drömlika extravaganser
Liksom i ettan så har vi även här en ”fish out of water” historia. Men det handlar i första hand inte om amerikaner versus mer sofistikerade varelser från äldre kulturer (vare sig det är Asien eller Europa), även om ett par repliker snuddar vid detta tankesätt, utan om det faktum att Audrey och Nick är så uppenbart mycket fattigare än alla andra karaktärer i filmen. För de flesta är extravagansen och lyxen vi får se i filmen helt normal vardagsmat. För Audrey och Nick är det sjunde himlen … och mer än vad de någonsin har kunnat drömma om.
Vem skulle vilja kidnappa Maharajahn för 50 eller 60 eller 70 miljoner dollar? (Prislappen går upp hela tiden.) Vilka det är som mest behöver pengarna är ett uppenbart faktum för alla inblandade – ändå blir Audrey och Nick förvånade när de blir misstänkta.
Användbara frisörkunskaper
Att deckarparet blir misstänkta och förföljda, att Audreys kunskaper som hårfrisörska hjälper till att lösa fallet, att Audrey och Nick har ett slags mindervärdeskomplex mitt ibland en stor församling av karaktärer som alla verkar vara smartare och framgångsrikare och mer sofistikerade …. Allt detta känns igen från ettan. Det här är favorit i repris. Ge publiken samma highlights en gång till. Kom inte med något annat än ostbågar till fredagsmyset. Avvik inte från en tried-and-tested formula. Men lite avviker man ändå …
Agatha Christie pastischen kommer av sig
Det är inte så mycket mord och inte så mycket mysterium i Murder Mystery 2. Man har snarare gått all in för genren actionkomedi. Här förlitar man sig inte så mycket på ledtrådar och klurande utan mer på skottlossning och biljakter och koreograferade slagsmål … bland annat ett lite för långt och lite för långsökt biljaktslagsmål inuti en skåpbil.
Vem som hjälper och stjälper deckarparet är inte riktigt logiskt eller överhuvudtaget genomtänkt. Men, men. Manusförfattare idag håller inte samma deckarklass som Agatha Christie. Inte heller samma humorklass – Agatha kunde leverera syrliga och skojiga one-liners och smarta observationer och vitsiga dialoger på varje sida. Se till exempel filmen Witness for the Prosecution med Marlene Dietrich och Charles Laughton. Svart humor och krispig “dry wit” som regerar, samtidigt som dramat belyser xenofobi, sexism och klassklyftor. Här är det långt mellan skratten. Ingen ”dry wit” alls. Det är snarare ”moist wit”.
Fungerar som par
Mycket hänger på Jennifer Aniston och Adam Sandler, att de fungerar som par och att de ser ut att gilla varandra. Och de fungerar tillsammans. De har “on screen chemistry” och de har åratal av samarbeten bakom sig. Självklart är de övertygande som ett par som älskat varandra, men också gått varandra på nerverna, i femton plus år. Att de gått varandra på nerverna är den delen som är mest övertygande.
Referenser till 1980-tals favoriter
Filmen har en stor fördel – den klockar in på åttio minuter innan eftertexterna. Det är precis lagom för en komedi. Det är egentligen lagom för de flesta underhållningsfilmer, även actionrökare, westerns och superhjältefilmer, för ju längre filmen går desto mer har man stoppat in uppenbar utfyllnad.
Ville uppenbarligen klämma in mer
Den här filmen kunde till och med ha gjorts ännu kortare och ännu effektivare, men filmmakarna ville uppenbarligen klämma in mer än en homage till 1980-talets actionklassiker. Som Die Hard. Sätt dig tillrätta med fredagsmyset och invänta grand finale med både romantik och handgemäng i Eiffeltornet. Precis så knasigt, fånigt, fnissigt som det ska vara.
