Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Veronica Ngo
Skådespelare: Veronica Ngo, Rima Thanh Vy, Toc Tien, Thanh, Nhien Phan, Song Luan
Land: Vietnam
År: 2023
Genre: Action, Brott, Thriller
Visas på Netflix
Betyg: 3
Ännu en Netflixpremiär på en Netflixproduktion, denna gång på en vietnamesisk film. Filmer från Vietnam är inget vi ser speciellt ofta, i synnerhet inte actionfilmer. Martial arts-filmen Furies är en film i genren rape & revenge.
Jag läser att det här är en prequel till en film som heter Furie och som kom 2019. Jag har således inte sett den första filmen, i vilken huvudrollen gestaltas av Veronica Ngo. Furie regisserades av Le-Van Kiet, men denna nya film är regisserad av Veronica Ngo, som också varit med och skrivit manus. Hon medverkar även i filmen, hon spelar en kvinna som heter Jacqueline – om detta är samma rollfigur hon gör i filmen från 2019 vet jag inte; det verkar så, men i så fall heter hon något annat.
Slåss mot gangsterliga
Furies utspelar sig i Saigon på 1990-talet. Huvudperson är en ung kvinna som heter Bi (Dong Anh Quynh), vars uppväxt var hemsk med upprepade övergrepp av män. I Saigon träffar hon två andra unga kvinnor, Thanh (Toc Tien) och Hong (Rima Thanh Vy). Den mystiska Jacqueline tränar upp dessa tre tjejer i kampsport, och de beger sig ut för att slåss mot en gangsterliga som systematiskt våldtar och mördar kvinnor.
Datoranimerat blod drar ner helhetsintrycket
Jag kan inte påstå att det här är en helgjuten film. Filmen är fullkomligt humorbefriad. Förvisso handlar det om ett allvarligt ämne som inte ska skojas bort, men gravallvaret och bristen på lite mer lättsamma scener gör att det blir en aning oengagerande när det inte är action.
Action får vi dock en hel del. Brutal action, flashig action, bitvis håller slagsmålen nästan John Wick-klass, ibland associerar jag till The Raid och Oldboy. Tyvärr dras helhetsintrycket, vad gäller striderna, ner av det datoranimerade blodet. Det ser inte bra ut, det syns alldeles för tydligt att det är CGI-blod som sprutar, vilket distraherar – för stridskoreografin är bra.
Lever i en neonvärld
Furies, som för övrigt är producerad av Bey Logan, går i knalliga färger. Scenerna badar i knallrött, knallblått, knallgrönt; de lever i en neonvärld. Effekten blir lite intressant, eftersom miljöerna ofta är riktigt sjabbiga kåkar i slummen. Plåtskjul och bakgator som blänker i neon.
Pluspoäng för att No Limit med 2 Unlimited spelas på en nattklubb, den har jag inte hört sedan 90-talet. Jag hade dock gärna sett mer av de dansande tjejerna på scenen, showen ser ut att vara cool, men vi får bara se några sekunder av den.
Har inte så mycket att säga
Nå. Furies är väl med tvekan godkänd. Den är hyfsad. Vad den också är, är för lång. Det här blir en kort recension, eftersom jag inte har så mycket att säga om filmen.
Furies och föregångaren Furie ska inte blandas ihop med de andra filmer som ligger på Netflix och som också heter Furies, Furie och Fury.
