BLIND CHANNEL, Lille sal, Pumpehuset, Köpenhamn den 5 mars 2023 – medryckande med (metal)framtiden för sig

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Blind Channel må ha fått den unika chansen att presentera sig för en mångmiljonpublik i 2021 års Eurovision Song Contest, men faktum är att de bildades redan för ett decennium sedan. Således är de varken några duvungar eller en skivbolagskonstruktion.

Däremot kan man väl med lugn hävda att deras tämligen sensationella sjätteplats med rapflödande catchy Dark Side överskuggades å det värsta av vinnande kollegorna Måneskins jättesuccé med Zitti e buoni.

Olika falla livets lotter

Vilket rätt tydligt illustreras av det faktum att Blind Channel igår spelade i Pumpehusets mindre salong inför sisådär tvåhundra personer medan Måneskin den 2 maj äntrar Royal Arena inför ett ännu så länge okänt antal tusen personer. Så tala om att livets lotter falla högst olika.

Nio låtar från färska albumet

Men finnarna från Oulu verkar inte hänga läpp för det. Inte att döma av gårdagens gig i alla fall. Fokus var att vara i Köpenhamn på sin första headline-konsert någonsin, och med sig i bagaget hade de sitt fjärde och tillika hyfsat färska album Lifestyles of the Sick & Dangerous.

Ett verk som fanns representerat med hela nio nummer, för övrigt. Och varför inte, det här är en sångsamling som ter sig som mumma för alla de som snöat in på band typ Linkin Park, Papa Roach och Hollywood Undead.

Energiskt var bara förnamnet

Dessvärre har jag inte upplevt några av dessa band live, men nu är åtminstone Blind Channel avklarade, och det känns inte det minsta överdrivet att hävda att sextetten har framtiden för sig. Söndagens gig var nämligen ett lika svettigt som medryckande. Energiskt var bara förnamnet. Alla på scen var oavbrutet aktiva, i rörelse och levde sig med fysiskt i musiken. Till den entusiastiska publikens stora glädje, förstås.

Sedan dominerade förstås de båda sjungande rapparna Joel Hooka och Niko Mollanen längst fram på scen, men ni förstår säkert poängen. Det var upplyftande och underhållande att skåda

Inte ett svagt nummer

Att hävda att gossarna höll den mera lättsamma nu metal-nischens fana högt är knappast någon överdrift, således. Måste säga att jag är i alla fall en aning överraskad över det gedigna låtmaterialet. Från inledande Alive or Only Burning med sin kontrasterande mix av snabbrappande och mjuksång och den kompromisslösa rapriff-festen We are No Saints till slutklämmen med hetsigt popmetaldoftande Thank You for the Pain och extranumret i form av ovannämnda Eurovision-esset Dark Side fanns egentligen inte ett enda svagt nummer.

Har gjort Anastacias hit till sin egen

Bland övrigt värt att nämna märktes i sin tur sådant som trotsigt punkiga Don’t Fix Me och fina Bad Idea, kvällens enda ballad med tillhörande självbekännelse som känns. Om någon rättvisa fanns bord denna vara en hit på valfri radiokanal.

Det borde covern på Anastacias megahit Left Outside Alone också vara. Åtminstone på hårdrocks-/metalradio. För egen del är jag en stor fan av amerikanskan och hennes version, men Blind Channel gör den verkligen till sin egen, och de unga fansen på plats gick mycket riktigt bananas till detta nummer.

Och allt annat som spelades också, för övrigt. Det var både intressant och uppmuntrande att se tjejerna och gossarna på plats vara så engagerade. Imponerande förresten, att så många verkade kunna texterna till varenda sång.

Samma ungdomliga energi

För övrigt var det även lätt att bli smått imponerad av sextetten där på scen. Att döma av det som man fick sig till livs igår är det här ett band som har (metal)framtiden för sig. När allt var över var det lätt att associera till art rockpunkarna Palaye Royales eminenta framträdande på samma ställe tre år tidigare. Samma ungdomliga energi, hunger och ouppfyllda potential präglade Blind Channels framträdande, och det vill inte säga lite.