Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Musik: P-O Nilsson
Sångtexter : Bim Wikström
Scenografi & kostymdesign: Yvonne Ericsson
Maskdesign: Lillebel Höglund
Ljusdesign: Mikael Kratt
Koreograf: Melker Sörensen
I rollerna: Alaá Rashid, Alvin Rashid, Andrea Jayakrishna, Birgitta Rydberg, Elliot Cruz, Elin Norin, Emma Karlsson, Jörgen Düberg, Laila Adèle, Nils Dernevik, Robert Olofsson, Robert Rydberg, Saga Widjer, Scilla Gandsjö-Gullstrand, Tobias Borvin och Vanja Kittelmann Flensner
Spelas: Helsingborgs Stadsteater 25 feb, 2023 – 1 apr, 2023.
Längd: 2 timmar och 30 minuter med paus
Det går inte att ta miste på premiärpublikens förväntningar inne på Helsingborgs stadsteater. En musikal ska uruppföras, och det utlovas kaffe och entreprenörskap – stadens historia och själ. Och det är manusförfattaren och regissören Annika Kofoed som bjuder oss på påtår efter publiksuccén med Äppelkriget för två år sedan.
I Tysta Maria har Kofoed förlagt berättelsen till Helsingborg. Ljudet av måsars skrik och vågors skvalpande påminner om att vi befinner oss några meter från havet. Och referenserna till Sundets pärla är många under den fullspäckade föreställningen där Kullagatan, Mollbergs och Sveriges första stadsteater (där Tysta Maria spelas) passerar revy under drygt två timmar av känslosam bergochdalbana.
Känslan av äkta musikal infinner sig
Allt doftar nämligen inte lika gott som nyrostat kaffe. Lukten av skit gör sig också påmind. Inte minst de slavliknande förhållandena i sulfitfabriken som sprider sin odör. Och det är när arbetarna organiserar sig som känslan av äkta musikal börjar infinna sig; när ensemblen tar ton med gemensamma krafter lyfter det på riktigt.
Driftiga kvinnor
Handlingen kretsar kring tre driftiga kvinnor: entreprenören Maria Zoega, idealisten Nelly Palmkvist (verklighetens Nanny Palmkvist) och den utblottade Maria Blomgren (verklighetens Maria Persson). De sitter fast i fattigdom och/eller manlig maktutövning. Men förändringens vindar blåser och kommer även kvinnorna till fördel. För när doften av kaffe sprids över staden, förstår vi att entreprenören Maria Zoega har lyckats med sitt kafferosteri. Och när familjen Blomgren lär sig att läsa och sätter barnen i skola, i stället för att låta dem börja arbeta på sulfitfabriken, finns det framtidsutsikter.
Katastrofen är ett faktum
Dessutom finns det en nyöppnad läsesalong, Tysta Marie, där hoppets låga brinner och där Nelly Palmqvist lånar ut böcker. Men lyckan visar sig vara är kort. För när Mariorna hastigt blir änkor är katastrofen ett faktum, i varje fall för Maria Blomgren som hamnar på fattighuset och tvingas auktionera bort sina barn. Barnskådespelarna är verkligen värda sina applåder.
Som en julkalender
Annika Kofoeds ambition har varit att låta några av stadens livsöden som legat höljda i dunkel sedan sekelskiftet 1900 åter få träda fram i ljuset, inte minst Maria Zoegas. Och intrycket är att de båda har mycket gemensamt. För det krävs onekligen både kreativitet och bra balans mellan ingredienserna, när välsmakande kaffeblandningar och musikaler komponeras.
Även scenografin ska ha en eloge. Framför allt effekten som alla spröjsade fönsterbågar ger. I olika storlekar och utformningar hissas de verkningsfullt upp och ner över scenen genom hela föreställningen. Är det symboliskt? Ska rutorna tolkas som öppningar? Jag väljer att se dem som både utblickar och inblickar. Men slås också av tanken på luckor. För visst ger den här musikalen samma mustiga känsla som många av SVT:s påkostade julkalendrar. De som brukar uppskattas av alla åldrar och som man minns efteråt.
Tiden går fort
Trummisan, Amanda Savbrant, får pulsen att stiga. Och vid besöken i hamnen, där vi lyssnar på agitatorn August Palm, dundrar sången. Laila Adèle gör musikalens absolut bästa sånginsats. Hon spelar sierskan Bessie Johnson som återkommande spår om både framgångar och bakslag.
Maria Perssons placering på fattighuset är hjärtskärande, men dessvärre lika sanningsenlig som att det dröjde ända till 1921 innan kvinnor fick rösta. Med röstsedeln i sina händer lämnar vi Mariorna. Är det redan slut? Jag verkar inte vara den enda som tyckte att tiden gick fort. Skynda att skaffa biljetter!
