Klicka på bilden, för att se hela bilden
De har agerat support för idel ädel rockadel som The Who, Guns’N’Roses, Slash, Kiss och Alter Bridge, och varit ett måste-se band på stora festivaler som Rocklahoma, Louder Than Life och Heavy MTL, och i lördags var det intima Hotel Cecils tur att ta emot hypade Dirty Honey.
Stilmässigt rör sig det Los Angeles-baserade bandet någonstans i regionen mellan hårdrock och bluesrock, modell 70-tal, Tänk i modejangen oundvikliga Led Zeppelin och en generationskamrat typ Greta Van Fleet, och tonen sattes också mycket direkt med tidstypiskt röjiga Gypsy. En ton som i stort sett alla de 350 i publiken av allt att döma tände till på.
Mardrömmen om Kalifornien
Tempot var överlag högt, och det kändes inte utan anledning som att kvartetten körde på nonstop. Andhämtningen sattes på undantag, och essen från deras enda och tillika självbetitlade album avverkades i stort sett mangrant.
Bland höjdpunkterna märktes bland annat mardrömmen om Kalifornien, California Dreamin’, den groovy The Wire och balladen Another Last Time. Samt icke att förglömma enda extranumret Rolling 7s, en annan sak som tog bandet bluesgrooviga sound till nya höjder.
Har något riktigt bra på gång
Värda att notera är också kvällens covers, Aerosmiths Last Child och Prince Let’s Go Crazy. Säga vad man vill, men de gjorde dessa sånger till sina egna. Tung gunget vara knappast att leka med.
När allt var över kunde lätt konstateras att Dirty Honey har något riktigt bra på gång. Det var galet att skåda energin bandet uppvisade, och publiken visade också mycket riktigt tillbörlig uppskattning.
Kalorika utflykter på gitarren
Sedan är alltid roligt att se ett nytt band uppträda på ett mindre ställe av Hotel Cecils typ innan de blir stora på allvar. Närkontakten ska trots allt sällan eller aldrig underskattas.
Extra plus bör för övrigt utdelas till John Notto för dennes kaloririka utflykter på gitarren och tillhörande närkontakt med fansen längst fram. Dock bör en mindre brasklapp utdelas för att volymen skruvades upp till smärtgränsen under sluttampen av konserten. Helt i onödan, får man väl säga.
Tillbaka igen 2024
Men likväl, som helhet talar vi ändå om höjdargig här, och för er som inte såg bandet denna gång kommer en ny chans 2024, då sällskapet troligen besöker Danmark igen.
Klicka på valfri bild för att se bildspelet.