Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Originaltitel: The Sentinel
Förlag: Norstedts
Serie: Jack Reacher (del 25)
Översättning: Jan Risheden
Genre: Deckare, Skönlitteratur i översättning
Antal sidor: 352
Format: Pocket
Utgivningsdatum: 2022-05-11
Det är knappast någon överdrift att hävda att Jack Reacher är en världens i särklass populäraste bokserier. På något av de senaste amerikanska omslagen kan man läsa att svindlande 150 miljoner exemplar sålts.
Eller det kanske snarare är 90 miljoner, som någon kollega skrev. Men oavsett vilket talar vi enorma mängder. Och det är inte slut än. Ända sedan Lee Child skrev och släppte första romanen Killing Floor 1997 – släppt under titeln Dollar på svenska tre år senare – har det regelbundet kommit nya böcker.
Ofrivilligt indragen i trubbel
Vaktposten utgör Jack Reachers tjugofemte äventyr, och den trogne läsaren lär inte bli besviken. Eller överraskad för den delen. I vanlig ordning är utgångspunkten att den forne vagabondartade militärpolisen anländer till en plats bara för att bli mer eller mindre ofrivilligt bli indragen i trubbel.
Den här gången befinner sig Reacher initialt i Nashville. Han är ute efter ett ställe att digga bra livemusik till. Av bara farten hjälper han ett ungt band som blivit lurat på gaget av en skum barägare.
Otack är världens lön
Strax därefter får vår hjälte lift till en liten håla med en försäkringstjänsteman, som har i uppdrag att hjälpa till med att lösa upp knutarna som uppstått i samband med ett sabotage mot samhällets IT-system.
Dessförinnan presenteras läsaren för Rusty Rutherford, IT-teknikern som hade oturen att vara ansvarig för datasystemet när sabotaget ifråga raserade den digitala tryggheten. Det blev sparken för honom. För otack är som bekant världens lön, och nu bara en kort tid senare har han blivit paria lokalt var än han går. Som på stamfiket där man helst ser att mannen tar sin kaffe to go om han nu måste gå dit överhuvudtaget.
Cyberattacker av skurkorganisation
Fast hjälp finns att få. Jack Reacher ska snart se till att hjälpa Rutherford att få upprättelse. I bakgrunden på cyberattackerna figurerar en skurkorganisation som satt i system att sabotera datasystemen till städer och företag med syfte att i förlängningen utöva utpressning mot dem för att återställa systemen igen, och något sådant kan Reacher förstås inte stillatigande acceptera.
Våldsnivån huggen i sten
Att det hela blir rafflande behöver väl knappast påpekas, Lee Child och hans lillebror Andrew kan sina saker när det gäller den här typen av spänningslitteratur. Det är effektivt berättat utan större krusiduller Likaså är det givet att våldsnivån är huggen i sten, men samtidigt behöver inte den känslige oroa sig för att det hela ska bli alltför grafiskt. Det här är trots allt mainstreamlitteratur vi pratar om.
Synnerligen aktuellt upplägg
Så visst är Vaktposten ännu en god Reacher-berättelser. Och då inte minst för att upplägget med digital terrorism rent allmänt är synnerligen aktuellt och en källa till högst relevant oro i samhället.
De allvarliga cyberattackerna är ju som bekant redan ett faktum och en svårgreppbar farsot, så nog skulle världen behöva en alldeles egen Jack Reacher att fixa biffen. Det är i alla fall min hyfsat fasta övertygelse.
