ÄVENTYR I DRÖMLANDET – välgjorda och underhållande matinédrömmar för stunden

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Francis Lawrence
Skådespelare: Jason Momoa, Marlow Barkley, Chris O´ Dowd, Kyle Chandler, Cameron Nicol
Land: USA
År: 2022
Originaltitel: Slumberland
Genre: Äventyr, Komedi, Familj
Längd: 103 minuter
Betyg: 3

Det må inte alltid vara alldeles lätt att förutse, men Äventyr i drömlandet har visat sig vara en typisk film som kritikerna ställer sig skeptiska till och i synnerhet matinépubliken omfamnar. På Rotten Tomatoes står acceptans-procenten i skrivande stund på 38 respektive 86 procent.

Vi talar tämligen massiv skillnad. således, och det står ganska klart att vanligt folk utbrister ”Vad finns det att inte gilla?” när de ser detta påkostade äventyrsalster där såväl gediget skådespeleri som rörande mänskliga aspekter och tjusiga specialeffekter finns på pluskontot.

Ingen konsensus

Alltmedan många tyckare i grund och botten saknar djupet och menar att den flashiga ytan tar bort nyanserna och effekterna av det mänskliga i berättelsen. Så nej, någon konsensus mellan förståsigpåarna och kreti och pleti finns knappast.

Själen finns kvar

Fast för egen del kan jag nog tycka att Äventyr i drömlandet bjuder både på flashen och fina ögonblick som berör. Om det råder övervikt av det förstnämnda? Ja, det gör det väl. Dock skulle jag inte vilja påstå att effekthysterin tar över fullt ut. Själen finns kvar i hyfsat hög usträckning, och det är den alltid lika sevärde Chris O´ Dowd som adderar större delen av den biten.

Aquaman gör skojig variant på rollfigur

Jason Momoa alias Aquaman är en annan figurerande favorit, men han bidrager mest med det flippade, knäppa och utlevande. Mer än en av de internationella kritikerna har jämfört hans rolltolkning här med Michael Keatons spattigt skitroliga insats i och som Beetlejuice och Johnny Depps mer manierade rolltolkning Jack Sparrow.

Fast det vore samtidigt att fara med osanning att påstå att Momoa kopierar rakt av. Skulle snarare vilja framhålla att han gör sin egen personliga och faktiskt rätt skojiga variant på den här typen av rollfiguer.

Pappa försvinner i djupet

Men vad handlar det hela då om? Tja, i fokus ser vi elvaåriga Nemo, som lever med sin älskade änkling till far på en enslig ö utanför USA:s nordöstkust. Men inte länge till. För när pappa fyrvaktaren beger sig ut på ett stormigt räddningsuppdrag går det som förväntat. Han försvinner ner i djupet, och Nemo tvingas plötsligt inse att hon är föräldralös.

Färgstarkt drömland

Men hjälp finns att få. I form av Philip, Nemos handfallne farbror. Han må vara både snäll och tät, men har noll koll på barn och är känslomässigt frånvarande. Kanske är det därför Nemo när hon sover transporteras till ett spacat färgstarkt drömland. Ett drömland bestående av lika delar drömmar och mardrömmar som i sin tur kanske kan fungera som ett rimligt avstamp för en återförening med pappan.

Feeling i skildringen

Huruvidan denna önskan att på något sätt träffa sin far igen slår in ska inte avslöjas. Däremot kan väl sägas som så att denna aspekt av filmen – som sagt – onekligen har sina rörande ögonblick. Det finns en viss feeling i skildringen av den saknad och förlust Nemo känner.

Ingen klassikerstämpel

Fast själva äventyret har för all del mest fokus på det frejdiga, och Jason Momoas figur Flip bidraget onekligen i positiv bemärkelse vad gäller detta.

Därmed inte sagt att Äventyr i drömlandet förtjänar någon klassikerstämpel, men välgjort och underhållande för stunden är det hela onekligen. Även för en gubbe som undertecknad. I alla fall när spjällen för (barna)sinnet alltjämt är öppna för matinélandet.