Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Joseph Kosinski
Skådespelare: Tom Cruise, Jennifer Connelly, Miles Teller, Monica Barbaro, Lewis Pullman
Land: USA
År: 2022
Genre: Action, Drama
Längd: 130 minuter
Format: DVD, Blu-ray
Distributör: Paramount
Betyg: 5
Maskiner är ingenting utan människor. CGI-trams är ingenting jämfört med äkta stunts. Vanliga blockbusters utan Tom Cruise är … inte riktigt lika högtflygande. Det här är Tom Cruises mest framgångsrika film genom tiderna. Det är också en av de bästa blockbusterfilmerna någonsin. Den har verkligen allt. Musiken, romantiken, nostalgifaktorn, framåtandan, optimismen, kompisgänget, den komiska, udda bromancesagan och många versioner av slitstark vänskap och lojalitet som övervinner allt.
Maverick i Top Gun: Maverick testar ständigt sina gränser. Det gör även Tom Cruise. Karln gör fortfarande sina egna stunts. Men även med Tom Cruises mått mätt är Top Gun: Maverick något alldeles, alldeles extra. Och det vill inte säga lite det.
Det här är så nära man någonsin kommer att komma känslan att få uppleva en ny Tony Scott film. Tony Scott, Ridley Scotts talangfulle bror, som gick bort alldeles, alldeles för tidigt. Man förstår att Quentin Tarantino, och andra hard core filmfans, verkligen var lyriska när filmen hade premiär. Vilken öppning på Cannes filmfestival.
Skapade den image som definierar Tom Cruise
För en gångs skull förtjänar en film sin hype – och klarar av att både leva upp till och överträffa den. Medan Ridley Scott mest är känd för att ha skapat ett monster som har fått alldeles för många trötta och tråkiga sequels och prequels så skapade Tony Scott Tom Cruise. I Top Gun och Days of Thunder. En image som Cruise kan kapitalisera på med råge i Top Gun: Maverick
Snabba maskiner, smarta stunts, tjusiga människor, ett sound och en look som om vi vore i en perfekt musikvideo. Aldrig att någon har en dålig hårdag. Inte ens efter att ha haft en hjälm nedtryckt på huvudet. Solbrännor, lek på stranden, lite lagom gruffande och så … alla blir ett stort och härligt team till sist.
Återkommer till Top Gun för Mission Impossible
Maverick återkommer till skolan som kallas Top Gun för att undervisa ett dussin av de allra bästa som gått ut den prestigefulla utbildningen. Han ska preppa dem för ett omöjligt uppdrag som ser ut som … ja, Mission Impossible.
Men Maverick visar att det går att genomföra, mot alla odds, och han blir utvald till att leda teamet. Så Maverick plus fem utvalda elever från det gyllene dussinet ska rädda världen. Vilka skurkarna är och varför är inte viktigt, mumbojumbo grej, minimalt mål att träffa ungefär som i Star Wars (originalet) … Huvudsaken är att det inte är civila som blir utan el och vatten som slås ut med flit, för sådana bilder får vi nog av på Rapport.
Det gäller inte att döda folk
Det här är inte krig på riktigt. Det ser mer ut som en lek, eller ett coolt datorspel, och man ser till och med att fiendepiloter hoppar ur planen innan de kraschar. Det gäller inte att döda folk, bara att få till snygga effekter. Och vad spelet går ut på och hur man får poäng… strunt i det, nu ska vi njuta av högtflygande action och bländande vackra bilder till cool musik. Och alla i teamet ska växa.
Nostalgisk musik och gamla bekantskaper
Blyge Bob med glasögonen får lära sig att bli tuffare, dryge Hangman får lära sig att bli en lagspelare och långsamme Rooster får lära sig att inte tänka efter så mycket … Rooster är sonen till Mavericks gamle hädangångne vän Goose, och personkemin mellan Maverick och Rooster, från antagonism till motvillig vänskap där de är beroende av varandra för sin överlevnad, bär en stor del av filmen. Stora actionscener – men ännu större hjärta. Alla ska med, alla ska få göra sina hjältedåd.
Nästan all musik känns igen från originalet och ja, den håller fortfarande, vi tappar fortfarande andan och vi sitter fortfarande på helspänn och håller fast oss i armstöden för allt vad tygen håller när det blir åka av …
Nya och gamla vingar att pröva
Visst är flygscenerna i inledningen av filmen fantastiska. “Darkstar” ser mer ut om ett rymdskepp än ett flygplan. Men när sista flygscenerna är i en gammal “Tomcat” (känd från originalfilmen Top Gun) då är det dags att jubla inombords. Det är inte planet som räknas, det är piloten, och inga effekter i världen kan överträffa gediget hantverk och kärlek till det man gör.
Det finna massor av mycket bra extramaterial. Flygfakta att nörda ner sig i. Hur man gjorde alla de spektakulära stuntsen. Intervjuer med skådespelarna. Musikvideos. (Vad är en Top Gun film utan musikvideos? Som MTV utan ljud!) Och givetvis en underbar hyllning till originalet Top Gun och hur man tagit dess legacy vidare. Bättre än så här blir det inte.
