WILMER X, KB, Malmö den 30 september 2022 – bejublad live-comeback och ny platta i bagaget efter 17 år

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Att Wilmer X förr eller senare skulle göra comeback är det ingen som har betvivlat. De är en alltför stor del av Malmös musikarv för att bara försvinna sådär. Med en ny platta i bagaget och en ny turné sålde de ut KB två kvällar i ett nafs. Dessutom lades det till ytterligare en konsert längre fram i oktober.

17 år sen förra plattan men Nisse Hellberg tog på sig Wilmer X-hatten och skrev ihop ett gäng låtar där flera garanterat kommer att bli klassiker. Fast det är en sak att knåpa ihop låtar, något annat att kunna leverera live. Och i den frågan behöver ni inte vara oroliga. Wilmer X levererar.

Knökfullt

Inför ett knökfullt KB öppnade bandet med den självironiska (?) För dum pop, därefter raskt över till den väldigt Malmöitiska Ah du, hur fan ser du ut. Alltid bra att börja med lite uptempo-låtar när man vill få igång publiken. Fast Wilmers publik brukar vara på hugget, och om möjligt var de det ännu mer ikväll. I den Stonesgungande Om en hund mådde så här hörde man publiken lika mycket som bandet under refrängerna. Alltid trevligt när publiken kan alla texter och sjunger med.

Premiär för nya låtar

Nu var det dags att premiärspela en låt från nya plattan Mer för dina pengar, och det fick bli öppningsspåret Nu eller nästa liv. Stilmässigt en klassisk rocklåt med alla små finesser som kännetecknar Nisse Hellbergs låtskrivande. Jalle Lorensson med sitt bluesiga munspelande lyfter låten ytterligare.

Plats för att dansa tryckare

Dags för orkestern (och publiken) att pusta ut lite med en lugnare låt Hallå världen. Finstämd, men kanske inte den roligaste låten live. Det blev dock mer tryck när Möt mig i din djungel. Eller djungelen, som det heter i Malmö. Primitiv må vara titeln på nästa låt men den har alla ingredienser för som en rock’n’roll-låt ska ha. Munspel, gitarrsolon, och taktfast trummande av Sticky Bomb.

Ytterligare lite från nya plattan; Nu när tystnaden ska flytta in. Hade det varit plats för att dansa en tryckare hade jag bjudit upp. Textmässigt passade det ju bra med att efteråt spela Jag är bara lycklig när jag dricker. Rolig text som vi får hoppas inte är alltför självbiografisk. Men som gjord för allsång. Nisse frågade retoriskt om försäljningen i baren gick upp eller ned under den här låten…

Tillbaka till 1980

Nu var det dags att spela något från tidiga Wilmer X, Slå Dank ända från 1980. Bra driv i låten. Synd de inte spelade fler låtar från debutåren. Men kanske inte helt lätt att trycka in hur mycket som helst i spellistan. Fast publiken hade garanterat stått kvar hur länge de än spelat.

KB-rekord

Leve KB utbrast Nisse och kallade stället för en legendarisk institution. För ett antal år sen hade Wilmer gjort 50 spelningar på KB och det lät som Nisse hoppades att det skulle bli uppemot 100 spelningar. Det låter ju lovande men förutsätter att de fortsätter att lira tillsammans.

Vem får nu se alla tårar var ju en kommersiell succé och med 19 veckor på svensktoppen varav en vecka som nr 1 är ju bevis på att låten tilltalar många. Men jag tror ändå att det är två läger angående om man gillar eller hatar låten. Söt sak från 2004 känns betydligt mer Wilmer X-ig. Som vanligt bluesigt munspel av Jalle. Gillar verkligen hans scennärvaro, och både när han spelar och när han bara står beredd. Han är ju den som egentligen skulle kunna stöka runt mest på scen. Dock är han återhållsam i det avseendet. Världens mest diskreta frontman skulle man kunna säga.

Rockigare utan syntar

Mer från nya albumet, Slickar den hand som slår. Uptempo och bra driv. Enkel men effektiv. Schysst gitarrlir av Wilmer X numera fasta gitarrist Janne Lindén. Ännu en klassiker, Teknikens under, fast utan syntar den här gången. Blir ju lite rockigare. Men albumversionen är inte helt fel den heller. Slutet närmade sig men, Nisse ville gärna spela en låt till och det fick bli Hon är ihop med en insekt.. Därefter tackade Wilmer X för sig och lämnade scenen. Dock inte så länge…

Extranummer

Inklappade fick det bli ytterligare en låt från nya plattan. Bäst före dan efter. Underfundig text. Kan nästan se Nisse när har knåpar texter och utbrister ”det här kan ju bli riktigt bra, he-he”. Lite lustigheter från Nisse när han jämför Jalle och Janne med gamla konserver. ”De håller i all evighet”. Därefter försökte Jalle lura i publiken att det skulle bli finstämt avslut. Ingen verkade tro honom och mycket riktigt blev det en rejäl rökare istället. Den tungt svängiga Spela under hot.

”En gång till…en gång till…en gång till” hördes från den samstämmiga publiken, och självklart kom bandet in igen. Har ni tid för en till undrade Nisse och det fick bli Den fria världen från 1995. Ett passande avslut när världen ser ut som den gör just nu.

Lite sammanfattning…

Ambassadörer för Malmö är det minsta man kan kalla Wilmer X, och när de nu med nytt album och utsålda turnéer far landet runt visar det tydligt att de fortfarande har en stor publik. Precis som majoriteten av deras lyssnarskara har de åldrats, men kan Stones och andra rocka på när de passerat 80 har Wilmer förhoppningsvis några decennier kvar.

Kvällens konsert var energisk, och det är kanske bra att de tar med lite lugnare låtar för att få lite dynamik i spellistan. Nisses sång sitter bra och det fanns inte tillstymmelse till att rösten skulle svikta. Övriga musiker är ju rutinerade och tajta och ljudet var dessutom på nivån att man hörde sången utan problem. VG om man nu tvunget ska sätta något betyg.

 
Klicka på valfri bild för att se bildspelet.