ANASTASIA, Malmö Opera, Malmö den 2 september 2022 – ett medryckande äventyr för hela familjen med känsla av optimism

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Johanna Hybinette
Skådespelare: Tuva B. Larsen, Andreas Weise, Michael Jansson, Philip Jalmelid/Daniel Eriksson, Lill Lindfors
Dirigent: Patrik Ringborg
Manus: Terrence McNally
Musik: Stephen Flaherty
Sångtexter: Lynn Ahrens
Översättning: Rikard Bergqvist
Koreografi: Miles Hoare
Scenografi: Benjamin la Cour
Premiär: 2022-09-02

Malmö Opera inleder höstens säsong med den generösa Broadwaymusikalen Anastasia. Scenografi, musik och innehåll – allt hänger ihop när Tuva B Larsen, som spelar den föräldralösa Anja (Anastasia) tillsammans med Andreas Weise i rollen som Dimitrij, och Lill Lindfors som rysk änkefurstinna, medryckande levererar repertoaren av välkända sånger från den animerade succéfilmen med samma namn som musikalen och dess berättelse bygger på.

I grunden en mörk historia om den ryska tsarfamiljen Romanovs öde men som i Johanna Hübinettes regi, efter konstnärligt koncept av Elisabeth Linton, förvandlats till en inlevelsefull, färgsprakande berättelse om att upptäcka sig själv, sin historia och meningen med livet.

Kreativt återbruk

Uppsättningen med Sverigepremiär på Malmö Opera är ett kreativt återbruk av såväl en långlivad myt som av kostymer ur operans kostymförråd och plagg från second hand-butiker. Smart på många olika vis, inte minst av kostymdesigner Nina Sandström och scenograf Benjamin la Cour som skapat dekoren i fint samspel med handlingen.

Tiden fångas skickligt i scenografin och det gladde mig mycket att associationerna till verk av den ukrainsk-franska konstnären Sonja Delaunays abstrakta konst (som nyligen visats i en stor retrospektiv utställning på konstmuseet Louisina) är så påtagliga och ger fin inramning till handlingen och 1920-talets strömningar.

Listig twist

Vi introduceras till historien genom en tillbakablick där tsar Nikolaj II:s dotter Anastasia får en speldosa av sin farmor ärkekejsarinnan. Ur speldosan strömmar vemodiga toner från melodin Once Upon a December som är återkommande genom föreställningen. Plötsligt befinner vi oss i februari 1917. Revolutionen är ett faktum och tsarens palats invaderas av soldater. Familjen försöker fly och i Paris mottar ärkekejsarinnan meddelandet om att familjen är död.

I verkligheten dröjde det inte länge efter tsarfamiljens död förrän mytbildningen började ta fart. Rykten spreds både i och utanför Ryssland om att tsarens yngsta dotter Anastasia levde. Så sker även i musikalens uppdiktade berättelse, men den här romantiska versionen har sin egen listiga twist.

En existentiell resa från smutsens Sankt Petersburg

I första akten bäddas scenen in av dimridåer och gråtoner. Sankt Petersburgs gator är mörka och otrevliga. Dammet yr när den föräldralösa gatsoparen Anja (Tuva B Larsen) borstar smuts efter bolsjevikernas nyligen genomförda revolution. Stämningen är tryckt och vi förstår att irritationen växer bland befolkningen. Bolsjevikerna har dessutom bestämt att staden ska byta namn till Leningrad eftersom drömmar om forna dagar måste förgöras, så även ryktet om att Anastasia Romanov lever.

Berättelsen ligger som sagt långt från verkligheten, men däremot mycket nära Disneys animerade filmversion från 1997. De som hoppas på att få återse otäckingarna Rasputin och Bartok blir däremot besvikna. I musikalversionen har karaktärerna slagits samman till bolsjeviksoldaten Gleb (spelad av Philip Jalmelid), besatt av att söka sanningen, det vill säga döda den unga arvtagerskan och därmed avsluta det hans egen far en gång påbörjade när familjen Romanov avrättades.

Lider av minnesförlust

Så småningom är han Anja på spåren, som visserligen är utklädd till Anastasia, men han inser att det är något som inte stämmer. Hon lider av viss minnesförlust, och känner av någon anledning samhörighet med och stark dragningskraft till Paris, något som uppmuntras av den vackre ynglingen Dmitrij (Andreas Weise) och den före detta adelsmannen Vlad (Michael Janson) som fått vetskap om att den ryska änkekejsarinnan utfäst en belöning till den som kan hitta hennes barnbarn. Tillsammans planerar de att bege sig till Paris för att komma över belöningen. Resan blir en fartfylld tågresa med ett antal väl genomförda sångnummer. Inte minst utmärker sig Tuva B Larsen, men Philip Jalmelid (Gleb) river också ner applåder.

Charleston och klassisk musikalmusik

I andra akten befinner vi oss mitt i det glada tjugotalet. Föreställningens medryckande musik innehåller allt från klassisk musikalmusik till wienervals och charleston. Minnen väcks till liv via den gamla speldosans melodi, men även byggnadsverk i Paris påminner Anja om hennes förflutna. Eiffeltorn och triumfbågar i alla storlekar far runt i den glada festen som även bjuder på balett från Svansjön. Som vit svan möter vi musikalstjärnan Oscar Pierrou Lindén och det är upplyftande att återse honom i sällskap med Tuva B Larsen och Andreas Weise, vilka senast spelade tillsammans på Malmö Operan i uppsättningen Kinky Boots.

Spänning, humor och kärlek

Anastasia har ett klassiskt musikalupplägg och det är som att åka bergochdalbana; hissnande och medryckande, och med vetskapen om att vi till slut landar där vi startade. Därför dristar jag mig att avslöja slutet. Änkekejsarinnan erkänner så klart sitt barnbarn, medan Anastasia och Gleb ges möjlighet att välja rätt eller fel väg. I stället för att ange Anja väljer Gleb det goda inom sig och Anja väljer bort sin prinsesstitel för ett liv tillsammans med Dimitrij och för att kunna fortsätta vara den hon är.

Jag måste säga att manuset har sina kvaliteter. Det är snyggt gjort att göra Anastasia till bedragare, samtidigt som hon inte är det. Jakten på sanningen är drivande, och poängen är framför allt att hitta sig själv, sitt rätta jag.

Som sagt, allt samspelar i denna romantiska version av ett grymt historiskt öde. Se den, bär med känslan av optimism ut i höstkvällen och bjud gärna med barn och ungdomar, något jag gärna sett fler av i publiken.