DET LÅSTA RUMMET – kompetent thriller av manusförfattaren till Independence Day

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Originaltitel: Bad Samaritan
Regi: Dean Devlin
Skådespelare: David Tennant, Robert Sheehan, Kerry Condon, Carlito Olivero, Jacqueline Byers
År: 2018
Genre: Brott, Skräck, Thriller
Längd: 110 minuter
Distributör: Studio S Entertainment
Format: DVD, VOD
Betyg: 3

Man ska inte döma en bok efter omslaget, bukar folk säga. Man ska heller inte döma en film efter DVD-omslaget. Men nog är det roligare om en bok har ett snyggt omslag, eller hur, och visst vill man hellre se en film med ett lockande omslag. Studio S brukar ha snygga omslag på sina utgåvor. Jag kan reta på på att de sällan använder originalaffischerna, men de gör sällan fula omslag.

… Så DVD-omslaget till Det låsta rummet får väl anses vara ett olycksfall i arbetet. Det här ser ut som omslaget till en bok, kanske en självutgiven deckare, med en omslagsillustration inköpt från en bildbyrå. Dessutom fick den svenska titeln mig att tro att det här var en helt annan typ av film än det är – Det låsta rummet låter som en klassisk pusseldeckare. Filmens originaltitel är Bad Samariten, och det här är en thriller som emellanåt närmar sig skräckfilmen.

Billig, men kompetent gjord

Dean Devlin har regisserat den här filmen. Han är oftast verksam som manusförfattare, det är han som skrivit till exempel Universal Soldier, Stargate och Independence Day. Till skillnad från dessa filmer är Det låsta rummet allt annat än bombastisk. Det är en liten, billig, men kompetent gjord film. Den är hyfsad, men den lider av en hel del problem.

Hittar fastkedjad kvinna

Robert Sheehan och Carlito Olivero spelar de två kompisarna Sean och Derek. De jobbar som så kallade valets, de parkerar bilar åt restauranggäster. De är även kriminella, de här två, de drar sig inte för att kolla upp var bilarnas ägare bor, och sedan göra inbrott hos ägarna medan de äter middag.

En kväll anländer en vresig, obehaglig typ; Cale Erendreich (David Tennant), till restaurangen. Han kör en svindyr bil, vilken Sean kör iväg med. Erendreich bor i en lyxvilla, som Sean bryter sig in i. När han söker igenom kåken hittar han en dörr med tunga lås. Han lyckas få upp dörren, och då hittar han en ung kvinna (Kerry Condon) fastkedjad vid en stol. Sean försöker rädda henne, men misslyckas, och han återvänder till Derek.

Sean går till polisen, som inte tror på honom, han går till FBI, som kanske tror på honom. Erendreich vet om att Sean hittat kvinnan, så han ser till att göra Seans liv synnerligen besvärligt.

Lika långsökt som ologisk

Det låsta rummet är en film som anstränger sig för att vara smart och överraskande hela tiden, vilket innebär att den känns lika långsökt som ologisk. Ingenting av det som sker i filmen hade hänt om inte Sean varit så otroligt klantig. Han tappar saker, han lämnar avtryck efter sig, han stirrar omkring. Vidare så är Erendreich alldeles för smart, kunnig och rik, och han har precis allt teknisk utrustning som krävs för att jaga Sean. Men även han är klantig emellanåt.

Anklagas oväntat för att ljuga

Klantig är även en polis som besöker Erendreich för att förhöra honom. Erendreich är uppenbart skyldig, hans ursäkter och förklaringar är genomskinliga, och polisen verkar genomskåda honom. Men! Det gör han inte! Tillbaka på polisstationen visar det sig att polisen väldigt oväntat trodde på Erendreich, Sean anklagas åter för att ljuga.

Bättre med bortklippta scener?

Jag ser att en del kritiker anmärkt på att slutet känns lite rumphugget och otillfredsställande, några trådar lämnas hängande i luften. Det tyckte jag också. Men – på den här svenska DVD-utgåvan får vi åtta bortklippta scener. Två av dessa är de ursprungliga slutscenerna som reder ut ett par saker. I ett par andra bortklippta scener får vi veta hur Erendreich får reda på en del grejor om Sean. Det låsta rummen hade eventuellt blivit en bättre film med dessa scener återinsatta.

Som en mörk och våldsam ungdomsbok

Som sagt, filmen är hyfsad. Här finns några bra scener. Men jag tyckte aldrig att den blev särskilt spännande eller otäck, eftersom jag aldrig köpte det som försiggick. Emellanåt känns filmen som en mörk och våldsam ungdomsbok med grön rygg från B Wahlströms.

Lite överraskande står Joseph LoDuca (Evil Dead-filmerna) för den utmärkta filmmusiken, som lyckas lyfta Devlins film ett snäpp.