THE GRAY MAN – en oavbrutet actionpackad spionthriller av det storslagna slaget som aldrig släpper taget

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Anthony Russo & Joe Russo
Skådespelare: Ryan Gosling, Chris Evans Ana de Armas, Jessica Hanwick, Billy Bob Thornton
Land: Tjeckien, USA
År: 2022
Genre: Action, Thriller
Visas på Netflix
Betyg: 4

Så är den här den på förhand omskrivna The Gray Man, tillika Netflix dyraste skapelse någonsin med sanslös budget på 200 miljoner dollar. Därtill signerad inga mindre än Avengers-regissörerna Anthony och Joe Russo, minsann.

Inte konstigt succén världen över blev massiv första helgen, med andra ord. Och publiken där hemma i sofforna är nöjda. På Rotten Tomatoes ligger tittarbetyget för närvarande på hela 90 procent. Kritikerna däremot har bara gett ett betyg kring precis under 50 procent-strecket.

Flödande fantasirikedom och förstörelselusta

Vi talar tydlig vattendelare mellan vanligt folk och tyckare helt enkelt, men själv tycker jag förstås kollegorna är åt helvete för magsura. The Gray Man bjuder ju för tusan överlag på alldeles lysande over the top-action. Den långa sekvensen där en sprängning av en lägenhet med efterföljande shoot out på ett torg som i sin tur mynnar ut i en jakt medelst spårvagn och kraschande förföljarbilar är ju närmast fantastisk. Här har ju faktiskt fantasirikedomen flödat lika mycket som förstörelselustan. Bara en sådan sak.

En mera högljudd filmisk väg

Sedan ter sig det hela för all del inte lika sofistikerat som det brukar göra i en James Bond– eller Mission Impossible-rulle, Bröderna Russo har valt att gå en mera högljudd filmisk väg. Antar för övrigt att nämnda shoot out-sekvens inspirerats av den oöverträffade diton i Heat, men samma läckra finess som dess regissör Michael Mann är dessa herrar inte i besittning av.

Bomb-astiska ambitioner

Finess och sofistikerade drag à la ovannämnda franchises saknas för övrigt som helhet också. Det är helt enkelt inte deras stil att ägna sig åt nyanser. Däremot visar de med The Gray Man att de kan göra en oavbrutet actionpackad spionthriller av det storslagna slaget ,som aldrig släpper taget. Vi talar berg- och dalbanetur, som inte på något sätt sticker under stol med sina bokstavligt talat bomb-astiska ambitioner samtidigt som det hela faktiskt aldrig blir onödigt rörigt på samma sätt som brödernas senaste och uppenbart överlastade och överlånga Marvelrulle Avengers: Endgame.

En hund ligger begraven

Handlingen då? Tja, vi talar för sammanhanget i termerna välbekant agent- och yrkesmördarupplägg. Ryan Gosling är agent Sierra Six, som mördar för CIA:s räkning. Han är en av de bästa i branschen, men på plats i Bangkok går det snett. Senaste måltavlan visar sig vara en av Sierra Six kollegor. Hans namn är Sierra Four, och är utbildad inom samma program som ”Sexan”. Ja, ni fattar. Här ligger det en hund begraven, och exakt hur djupt den ligger ska ett krypterat minnesprogram avslöja, som Four hinner överlämna till Six innan han lämnar in och hamnar i de sälla jaktmarkerna.

Chris Evans som dokumenterad sociopat

Någon som blir ordentligt nervös över detta bakslag är gravt korrumperade CIA-karriäristen Danny Carmichael. Men han inser samtidigt att anfall är bästa försvar, så in i handlingen stegar legoknekten och dokumenterade sociopaten Lloyd Hansen. Denne har inte direkt ett fläckfritt förflutet i branschen, men han är känd för att få saker gjorda. Till varje pris, därtill. Så nu är det tänkt att ska Sierra Six fångas in och minneskortet oskadliggöras.

Hansen spelas för övrigt av Chris Evans iförd buskig mustasch med liv och lust och inspirerad grym knäppis-mentalitet. För övrigt var det tydligen först meningen att Evans skulle ha Goslings roll, men han lobbade för att få Hansenrollen istället. Jag förstår honom. Captain America– skådisen är hur underhållande som helst i den här filmen.

Roligt se damerna ta plats

Vid sidan honom bleknar förstås alla andra, inklusive Goslings mera ”straight man”-insats, men det är ändå roligt att se damerna ta plats. Relativt nya stjärnan Jessica Henwicks tuffa CIA-agent står upp mot männen på jobbet. Vidare får Ana de Armas sidekick till Sierra Six om inte annat tillfälle att sparka stjärt på bästa sätt. Och få ordentligt med stryk. Extra plus även för veteranen Alfre Woodard som hinner göra både tydligt intryck och avtryck i en relativt kortlivad medverkan som pensionerad CIA-höjdare.

Ja också syns Billy Bob Thornton i en farbror-roll, som väl inte helt gör honom rättvisa, men hans medverkan adderar ändå alltid klass till helheten. Som bekant.

Högljuddhet en hederssak

Med andra ord är allt som glimmar i The Gray Man faktiskt inte bara häftig action i storformat. Skådespelarna glänser också i den mån de kan. Fast samtidigt är det förstås även viktigt att vara ärlig med att de bomber och granater som bjuds inte direkt hamnar i skymundan heller en enda gång. Högljuddhet en hederssak och substans i andra hand är ledorden bröderna Russo lever efter, och någonstans är det helt okey i en film som denna där man varit så målmedveten och konsekvent med vad man vila göra.

Köttet på benen har skalats av

Även om nu författaren till boken det hela bygger på, Mark Greaney, har fått se en del av köttet på benen i sin historia skalas av av filmfolket. Vilket väl är lite olyckligt i och för sig. Fast det är förstås inget som hindrar The Gray Man från att vara en förbaskat underhållande film ändå.

Hoppas på att mättnadskänslan aldrig kommer

Så ta den för vad det är, slappna av, tryck på play, låt (action)överdådet ta över sinnena och hoppas på att mättnadskänslan aldrig kommer. Fast den risken finns där förstås likväl, det ska villigt medges. Så det gäller att aptiten för det kaloririka är på topp innan avfärd in i detta actionspäckade megaspektakel.