MICHAEL RAY, Azilo Ultra Pool, Sahara Casino, Las Vegas den 2 juli 2022 – countrystjärnan gör platt figur bland vissa höjdpunkter

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Det här var ju inte alltför lustfyllt. Huruvida det handlade om usel information eller strul bakom kulisserna förtäljer inte historien, men när Michael Ray med band äntligen äntrade poolscenen på Sahara Casino hade drygt 90 minuter försening förflutit sett i relation till den utsatta tiden.

Vid det laget var irritationen alternativt berusningen märkbart påtaglig bland den närvarande publiken. För egen del började DJ:n som malde sönder countryhits medelst okänslig diskomix gå mig på nerverna å det värsta, så det var kanske inte så konstigt att somliga av de som löst biljett då gav upp och lämnade området.

Med andra ord var det inte alltför svårt att se förutsättningarna för en lyckad tillställning som begränsade på detta stadium, och mycket riktigt, när countrystjärnan väl stod där på scen ombyttes de förväntningar som fanns kvar rätt omgående till besvikelse.

Gjorde en platt figur

Och nog för att ljudbilden kunde varit bättre och mer nyanserad, men framförallt kan denna besvikelse relateras till att Ray faktiskt gjorde en så pass platt figur. En okarismatisk sådan. Scenutspelet bestod i stort sett bara av att den kepsförsedde sångaren vankade av och an på scenen utan att direkt interagera med publiken. Att påstå att han var tämligen trist att skåda är ingen överdrift.

En höjdpunkt i repertoaren

Synd, får man väl säga. Och onödigt. För även om sångaren nu endast har tre album på sin meritlista finns det tillräckligt många goda “bitar” i katalogen för att hålla publikens intresse vid liv. Som den träskcountryrockande och tillika inledande Holy Water, hämtad från nyligen släppta ep:n Higher Education. En klar höjdpunkt på repertoaren om ni frågar mig. Som på skiva dessutom ger ett skönt suggestivt intryck, och mycket har där – vilket är värt att påpeka – att göra med Rays inlevelserika berättande i sången.

Och även om liveversionen denna kväll nu på intet sätt kunde konkurrera med den tillplattade diton, så var denna sång likväl den givna höjdpunkten i setlistan. Visst, smekande balladerna Whiskey and Rain och Think a Little Less stod också ut hyfsat, men inte alls i samma utsträckning.

En noveltysång för den kärlekskranke

Sedan har jag förstått att mannens debutsingel och första hit Kiss You in the Morning av många ses som en given höjdpunkt i sångkatalogen, men ärligt talat kändes den även denna kväll mest som något av en noveltysång för den kärlekskranke med associationer som vandrade åt samma skojfriska håll som valfri modern countrylåt där öl spelar huvudrollen i lyriken.

Kanske bara en dålig dag vid poolen

Fast samtidigt stämmer det absolut, som Ray själv uttryckte som introduktion denna kväll, att “Det här är sången som förändrade mitt liv”.

Däremot förändrade knappast denna konsert mitt liv i någon större utsträckning. Om ens något. Sedan är det mycket möjligt att Ray hade en dålig dag där vid Aziro Ultra Pool , förutsättningarna var ju knappast de bästa. Men ändå, det var lite surt att helheten inte blev bättre. Sångaren kan ju mer än så här. Det vet jag och alla andra som lyssnat på skivorna sedan tidigare.