Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Förlag: Egmont Publishing AB
Illustrationer: Lena Furberg
Serie: Mulles dagbok (del 3)
Genre: Sällskapsdjur, Barn
Läsålder: 6-9 år
Antal sidor: 109
Format: Kartonnage
Utgivningsdatum: 2019-04-23
Gnissel, knarr och spindelväv. Det händer konstiga, mystiska saker i ponnyn Mulles stall. Oförklarliga saker. Skumma saker. Den enda logiska förklaringen är att det spökar. Hur skulle annars ett helt kilo havre försvinna? Och den blå favorithinken? Och en hel höbal? Och Mollys lila glittersprej? Mulle är upprörd över allt … utom den glittersprejen, den kan gärna vara försvunnen för evigt. Men mat! Det är värt att bli upprörd över mat! Och den nya gröna hinken luktar för mycket plast, så kan inte spöket ta den hinken och försvinna med den?
Ett fall för Tulpanöra!
Det hela utmynnar i ett fall för Tulpanöra, Mulles bästa kompis, en smart kanin som inte vill utsätta sig för fara i onödan, men som inser vad de måste göra för att lösa spökmysteriet i stallet … Det ligger inte i kaniners – och ponnyers – natur att utsätta sig för fara, en gång bytesdjur, alltid flyktinstinkter på helspänn, men kaninen och ponnyn lyckas övervinna sina nedärvda instinkter och bli tuffare än vad de någonsin trodde var möjligt.
Omaka par på nya äventyr
Lena Furberg är riktigt duktig på att rita serier för Min Häst — både den lilla ponnyn Mulle-serier och serier med lite mer eleganta drömhästar — och i bokserien Mulles dagbok har Furberg fått utrymme att utveckla den författande och berättande sidan mer och mer. Istället för pratbubblor — kapitel. Man får mycket mera Mulle, man får lära känna honom och hans kärlek till Molly — och kaninen Tulpanöra — och det är fantastiskt fint att följa deras äventyr tillsammans.
Djur, natur, humor – och naturlig förklaring
Bilderna är allt från roliga små krumelurer bredvid texten till helsidesillustrationer som säger lika mycket som en hel seriestripp.
Mulles dagbok är en bra serie för alla som gillar djur och natur och humor — och det här äventyret med stallspöket passar speciellt bra när det är höst och dunkelt och lite spökstämning.
En helt naturlig förklaring utlovas i alla fall av kaninen Tulpanöra!