JENNY COLGAN : SOLUPPGÅNG ÖVER STRANDPROMENADEN – fler kan behöva piggas upp av smör, kärlek och lunnefågeln Neils charmiga sällskap

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Originaltitel: Sunrise by the Sea
Förlag: Norstedts
Serie: Det lilla bageriet på strandpromenaden (del 4)
Översättning: Birgitta Karlström
Genre: Skönlitteratur i översättning
Antal sidor: 412
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2022-05-18

“Polly put the kettle on, we’ll all have tea …”. Denna gamla visa poppar upp i medvetandet när det är dags att åter bege sig till Cornwall, till en ö som dagligen skärs av från civilisationen av tidvattnet … För dit begav sig Polly när hon tröttnade på sin högtflygande och tidskrävande karriär i storstaden. Istället hittade hon sig själv, en fyrbostad och en lunnefågel vid namn Neil. Och ett bageri som hon sköter med smör och kärlek.

Bästa serien och bästa karaktären

Det lilla bageriet på strandpromenaden är i särklass Jenny Colgans bästa och mest älskade serie – och lunnefågeln Neil är så klart den bästa och mest älskade karaktären som Colgan någonsin uppfunnit. Neil flög bort ett tag, men fick återvända till serien “by public demand”. Bokserien skulle förresten bara vara en trilogi, inte en tetralogi. Allt var ju klappat och klart och välgräddat med en gyllene yta.

Polly hade lärt sig hur hon skulle få sitt bageri att gå runt och hon hade också lärt sig att välja rätt kille istället för fel kille (som visade sig vara gift). Hennes bästa väninna hade också lärt sig att välja rätt. Klart slut.

Men nu är vi alltså tillbaka, åren har gått och Polly har numera två femåringar som flaxar runt i fyren och konkurrerar med Neil om uppmärksamheten.

Är inte eremitliv trevligare tillsammans med solvarma tomater?

Polly är dock inte huvudperson denna gång, det är den nyinflyttade Marisa, som kommer till ön för att isolera sig i lugn och ro. Hon har bara kontakt med sin terapeut (via Zoom) och sin mormor i Italien (via Skype).

Vän av ordning kanske undrar varför man drar till ett vindpinat, regnigt och översvämmat Cornwall när man kan dra till Italien … Eremitliv verkar trevligare med läckra viner, färsk pasta och solvarma tomater som sällskap. Men detta går inte boken inte in på.

Nu är det Marisas tur att på denna gudsförgätna lilla ö lära sig en läxa, hitta kärleken och inse att “No man is an island” – för att fritt citera 1600-tals skalden John Donne. Även om Marisa faktiskt befinner sig på en ö. Som efter en fruktansvärd storm blir helt isolerad från fastlandet. Dessutom förstörs Pollys älskade bageri.

En sammansvetsande kris leder till nya möjligheter

Kan alla på ön lära sig att dra lasset tillsammans, kan de tillsammans rädda Pollys bageri från nedläggning – och kan bageriet och människorna gå stärkta ur krisen? Kan nya idéer från oväntat håll fungera och kommer det att bli fler böcker om Det lilla bageriet på strandpromenaden?

Det får vi se – man ska aldrig säga aldrig. Fler personer kan behöva piggas upp av smör och kärlek och lunnefågeln Neils charmiga sällskap.