Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Scott Derrickson
Skådespelare: Mason Thames, Madeleine McGraw, Ethan Hawke, Jeremy Davies, James Ransome
Premiär: 2022-06-22
Betyg: 4
Ömsom vin och ömsom vatten utmärker Scott Derricksons avtryck i filmhistorien och till de förstnämnda kan vi väl nämna Sinister medan han skulle stått över att ge sig på Robert Wises mästerverk The Day The Earth Stood Still från 1951. Mannen från mars, som den svenska titeln blev är en klassiker i sci-fi genren, och Michael Rennies utomjording som landar för att predika om fred i slott och koja lade ribban lite för högt för team Derrickson & Hawke (som gjorde Rennies roll).
Den här gången fungerar det betydligt bättre för det strävsamma paret och The Black Phone fyller de högst ställda krav på en fullödig skräck-thriller med perfekt balans mellan de tvära kasten mellan dessa bägge genrer.
Under beskydd av skolans hårding
Filmen mjukstartar med en baseballmatch, som presenterar oss för trettonårige Finney Shaw (Mason Thames) som manar fram bilden av skolans hackkyckling, vilken lyckligtvis står under beskydd av skolans hårding. Finney och hans syster Grace (Madeleine MacGraw) bor hemma hos sin alkoholiserade far som lever efter principen att den man älskar agar man.
Det framgår att hustrun är död och hade förmåga att kontakta andra sidan, en gåva Grace fått överta när hon drömmer sanndrömmar.
Telefon som inte är kontaktbar för levande
Filmen bygger på en novell av Stephen Kings son Joe Hill, och var skall sleven vara om inte i grytan. I stan härjar en seriemördare kallad The Grabber, som kidnappar unga pojkar för att tillfredsställa sina sadistiska lustar, och nu är det Finneys tur att bli inlåst i en källare. En källare som bara har en svart telefon som inte fungerar, det vill säga inte är kontaktbar för levande men väl med de pojkar som tidigare fallit offer för sadisten bakom den mest skräckinjagande mask vi sett på år och dag.
Rätt man på rätt plats bakom demonisk mask
Derrickson har full kontroll på läget, och låter storyn snurra på utan onödig draghjälp av effekter förutom den klaustrofobiska stämningen i källaren. Samtidigt räcker vetskapen om att djävulens högra hand Ethan Hawke lurar bakom knuten för att vi skall sitta som på nålar. Hawke är rätt man på rätt plats bakom sin demoniska mask. Upplösningen är konsekvent och och sätter punkt för en från start till målsnöret lyckad nattmara. Sov så gott om ni kan.
