Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Originaltitel: Gone in 60 Seconds
Regi: H.B. Halicki
Skådespelare: H.B. Halicki, Marion Busia, Jerry Daugirda, James Mcintyre, George Cole
Land: USA
År: 1974
Genre: Action, Brott, Drama
Längd: 105 minuter
Format: Blu-ray
Distributör: Studio S Entertainment
Betyg: 4
Sällan har väl en independentfilm varit så här rolig?! Och fartfylld! Manus, regi, produktion och huvudroll: H.B. Halicki. Känd som dödsföraktande stuntman/stuntdriver. Det här är hans vision, från början till slut, om den ultimata blockbusterfilmen. I övriga roller: massor av snygga bilar. Mest notabelt “Eleanor” – en gul Ford Mustang från 1973.
Filmens clou är filmhistoriens längsta biljakt någonsin – fyrtio minuter av “pedal to the metal”, fem små städer passeras längs vägen, och, eftersom detta är en independent film, statisterna är i de flesta fall “vanligt folk” som faktiskt tror att de bevittnar en verklig biljakt.
Remake med mycket ballast
Det har gjorts en remake av Gone in 60 Seconds, med Nicholas Cage och Angelina Jolie i huvudrollerna, men den är inte i närheten av denna klassiker. (Man försöker bland annat förklara varför Cages karaktär ska sno en massa bilar – och ärligt talat, vem bryr sig? Cut to the chase! Bokstavligen. Det är ju bilarna och biljakterna som vi väntar på …)
En enda regel: Bilarna ska vara försäkrade
I originalet har man inte brytt sig om någon krånglig backstory eller en massa karaktärsstudier och tråkig ballast. Huvudpersonen ska sno en massa lyxbilar, under tidspress …. Och skit samma varför. Det finns bara en enda regel att följa: bilarna måste vara försäkrade. En oförsäkrad bil lämnas till och med tillbaka under filmens gång.
Eleanor och Halicki i biljakternas mesta biljakt genom tiderna
Nu till biljakternas biljakt: allt görs live, alla stunts med Eleanor görs av Halicki själv – och han slutförde filmen med glatt mod, tre brutna revben och ett gipsat ben. Vad gör man inte för att förverkliga sin dröm?
Comic relief med radioreporter som kommenterar sin egen bil …
En hel del skojiga små scener lättar upp under biljakten. Som radioreportern som ivrigt kommenterar jakten – lyckligt ovetandes om att det är hans bil som jagas och kvaddas under sändningens gång. Eller den reporter som jagar sensationella ögonvittnesskildringar längs vägen – och får tag på ett pensionerat par, som tycker att bilkrascher är gammal skåpmat, de ser sådant från sin bänk varenda dag. Och så det glada, påtända partygänget som är på väg till ett kalas hemma hos “Eleanor” (alltså: en annan Eleanor än bilen Eleanor) och de märker inte att de blir påkörda under biljaktens gång. Förundrat begrundar de vad som kan ha hänt med bilen …
Det finns många bra scener under själva biljakten, och slutet i sig har en extra bra twist.
Ger hög utdelning – utan filmstjärnor
Gone in 60 Seconds kostade en spottstyver att göra (med Hollywoods blockbuster mått mätt) och spelade in multum på amerikanska biografer – vad sägs om att få in 266 gånger pengarna för sin investering? – utan filmstjärnor i huvudrollerna, utan med duktiga stuntmän istället. Även på den europeiska marknaden gick denna bilrulle som tåget, filmen blev bland annat en megasuccé i Sverige under den fantasifulla affischtiteln Blåst på 60 sekunder.
Ingen blir blåst på underhållningen
Nu finns filmen för första gången i svensk BD utgåva, textad, och med massor av extramaterial. En stor kulturgärning.
När det gäller underhållning och “bang for the bucks” så behöver ingen känna sig blåst på konfekten. Kanske den bästa – och absolut den mesta – biljaktsfilmen någonsin. Och en underbar nostalgifest för alla som gillar snygga 1970-tals bilar.
