Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi och koreografi: Fredrik "Benke" Rydman
Skådespelare: Peter Jöback, Ola Salo, Janice, Anton Lundquist, David Lindström, Patrik Martinsson, Linda Pritchard
Jesus Christ Superstar resterande föreställningar spelas på diverse datum från och med den 3 juni till och med den 22 juni.
Bara jag hör orden Jesus Christ Superstar bubblar minnena fram. Mitt äldsta minne av Andrew Lloyd Webbers klassiska musikal går tillbaka till det tidiga 70-talet när soundtracket till konsertfilmen släpptes. Hela min lågstadieklass var hembjuden till vår fröken och nu skulle saften och bullarna inmundigas till lite ny musik. Det första hon satte på var singeln I Am An Astronaut med Ricky Wilde, som sedermera blev mest känd som Kim Wildes brorsa och producent. Därefter tog hon fram en dubbel-LP med ett färgglatt omslag, och musiken var något helt annorlunda än det man var van vid från radion i vardagsrummet. Det var rock och pop i en salig blandning, men intrycket bestod och ett tag senare inhandlades detta album Jesus Christ Superstar tillsammans med tidigare nämnda singel.
Nu spolar vi fram bandet ett par år till 1977 och nu går man i högstadiet och befinner sig på språkresa i England. Resan avslutades med ett par dagar i London och även ett teaterbesök bokades in. Valet som arrangören gjorde var Jesus Christ Superstar, och spelplatsen var The Palace Theater. Sedan dess har man ju sett denna musikal både en och två gånger.
Flitigt användande av catwalk
Dagens Jesus Christ Superstar är en modern uppsättning där ensemblen kommer upp på scen via en catwalk mitt ute bland publiken på parketten klädda i joggingkläder. Väl uppe på scen drar på de på sig sina scenkläder i en fullt upplyst arena. När Overture klingat ut släcktes arenan ner varpå sången tog vid med Ola Salo som Judas i Heaven On Their Minds. Därefter fortsatte showen med sin minimalistiska scenografi. Samtidigt användes catwalken flitigt, och då bland annat i första aktens Hosanna. Dock var den tidigare höjdpunkten Maria Magdalenas I Don’t Know How To Love Him en besvikelse. Om det berodde på Janice tillkortakommanden eller kass produktion låter jag vara osagt.
Ola Salo show
Akt 2 fortsatte i första aktens fotspår med mycket aktivitet både på catwalken och på den stora scenen. Bland de framförda sångerna som stod ut märktes Anton Lundqvists Herodes i King Herod’s Song, och här hade upphovsmännen till och med lyckats få in Pink Floyds uppblåsta gris på ett hörn, samt musikalens huvudnummer Superstar,en sång som förvandlades till Ola Salo – och då ska detta tolkas i väldigt positiv bemärkelse.
Framfördes på originalspråket
Detta påminde en i sin tur om att föreställningen är The Ola Salo- och Peter Jöback-show. Utan dessa två stjärnor hade knappast showen kunnat åka land och rike runt och framträda inför en storpublik kväll efter kväll. Senast Jesus Christ Superstar spelades i Malmö hade Ola Salo huvudrollen som Jesus. Till skillnad då mot denna gång då han återkom i rollen som Judas medan Jöback axlade rollen som Jesus. En stor skillnad från den just nämnda uppsättningen är att man denna gång framför musikalen på originalspråket – engelska.
Bland de övriga medverkande sågs förutom tidigare nämnda Janice (Maria Magdalena) och Anton Lundquist (Herodes) även skådisen David Lindström (Annas), som även medverkat i tv-serierna Vikings och Blå ögon, musikalräven Patrik Martinsson (Pontius Pilatus) samt sångerskan Linda Pritchard i rollen som Simon (vafalls, en tjej som spelar en av lärjungarna???!!!).
En plump i protokollet
Det blev en kul och trevlig kväll i ett stort sett fullsatt (4.500 i publiken dock inte med full kapacitet som vid andra konserter) Malmö Arena, och att den råkade sammanfalla med Kristi Himmelsfärd gjorde inte precis saken sämre. Fast tyvärr, Janice nasala gapande var en liten plump i protokollet (och nej jag var inte ensam om att tycka detta). Nu blir det ett par föreställningar till i Malmö. Sedan drar sällskapet vidare till Karlstad, Sandviken, Linköping och Göteborg, Stockholm och Växjö har turnén redan besökt.
Foto: © Live Nation (Emma Svensson)