Klicka på bilden, för att se hela bilden
Så var det återigen, något försenat förvisso, dags för Goth-rockarnas urmoder The Sisters of Mercy att stå på Kulturbolagets scen i Malmö. Men innan britterna gick på gav de det Stockholmska shoegaze/postpunkbandet Principe Valiente äran att värma upp publiken.
För mig var Principe Valiente ett helt nytt band, men de har tydligen hållit på i över femton år. Bandet som består av Fernando Honorato (sång och bas), Jimmy Ottosson (gitarr), Joakim Janthe (trummor) och Rebecka Johansson (keyboards) fick sju låtar på sig att visa upp vilka de var och det lät riktigt bra. Verkligen att band att komma ihåg.
Medlemmar har kommit och gått
The Sisters of Mercy bildades av ständige sångaren och multiinstrumentalisten Andrew Eldritch och gitarristen Gary Marx redan 1980, och sedan dess har medlemmarna kommit och gått. Wayne Hussey var också en del av bandet mellan 1983 och 1985 fram tills det att han bildade det framgångsrika bandet The Mission. Trots att The Sisters of Mercy funnits i mer än 40 år har bandet endast hunnit släppa tre, ja läs noga, tre album och dessa kom under perioden 1985-1990. Men på senare tid har de då och då släppt ett antal nya låtar via deras hemsida och vem vet kanske är ett nytt album på gång…
Fräck scen med speglar och mycket ljus
Som så ofta förr när The Sisters of Mercy står på scen så är det väldigt mycket ljusshow och fotograferna tvingas ta bilder i ett mörker men så snart de lämnat “piten” fick man intrycket att någon plötsligt sade varde ljus när den beckmörka scenen äntligen tändes, och man kunde äntligen se bandet. Då uppenbarade plötsligt en fräck scen försedd med speglar och mycket ljus. Det hela tedde sig trolskt på något sätt, och man fick en känsla av att vara vilse i en skog.
Publiken sjöng glatt med
Själva bandet framkallar emellertid inte samma känslor. De är kort och gott en trio i dagens läge där ende originalmedlemmen Eldritch är den självklare ledaren. Sedan kan även operatören av Doktor Avalanche (bandets legendariska trummaskin) tillika keyboardisten Ravey Davey adderas till mixen.
Detta hjälpte dock på intet sätt Eldritch sång, som från och till lät väldigt otydlig. Men det spelade ingen roll. Publiken sjöng glatt med ändå i låtar som Marian och en av bandets största hits More.
Hade varit med sedan det begav sig
Och nej publiken bestod inte som man skulle kunna tro enbart av övervintrade svartrockare. Även om man lätt hade kunnat tro det. Visserligen var det rätt uppenbart att en del fans hade varit med redan då det begav sig på 80-talet, men de flesta som löst biljett tillhörde nyare generationer. Kanske tur det eftersom KB bara var halvfullt denna kväll, men oavsett vilket får man nog säga att bandet levererade. Trion körde ett fullmatat sett och hann med dubbla extranummer innan allt var över.
Avslutade med givna favoriter
En av Sisters styrkor är att de verkligen vet hur man bygger upp låtarna. Never Land (A Fragment) var ett lika utmärkt som snyggt exempel på detta, men inte det enda. Lite synd dock att bandet avslutade med givna favoriter som Temple of Love och This Corrosion med tanke på att det var då det tände till ordentligt. Fast som en kompensation och extra publikflört sade nye gitarristen Dylan Smith ett par ord på svenska i samband med extranumren. Bara en sådan sak.
Foto: Michael Lindström