RESIDENT EVIL: WELCOME TO RACOON CITY – reboot opretentiös och slafsig som snabbmat

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Turning Red blev en massiv succé, en film där en trettonårig flicka förvandlas till en stor, stridbar röd panda. Resident Evil låter nu Kaya Scodelario förvandlas till en stor, stridbar tvättbjörn, en varelse som doppar motståndare i spat och gör mos av otaliga zombiearméer … Nej, inte riktigt. Men det hade varit kul.

Virus som muterar snabbt

Man är lite trött på alla virusvarningar vid det här laget, viruset i franchisen Resident Evil verkar mutera snabbare än omikronvarianterna av coronan, och franchisen själv muterar också snabbt in i olika områden. Det finns bland annat böcker, comics, TV-serie, en Resident Evil restaurangkedja, teaterproduktioner … och massor av spel. För att göra en lång historia kort: Resident Evil: Welcome to Racoon City utspelar sig på 1990-talet, är löst baserad på tidigare videospel i serien och är en homage till 1990-talets skräck och splatter. Både VHS och spel. Filmen är opretentiös och slafsig som snabbmat. Eftersom det är en reboot är det inte alltför svårt att hänga med.

Claire och Chris undersöker “chat rooms”

Claire (Kaya Scodelario) kommer tillbaka till sin födelsestad där hon återförenas med sin bror Chris (Robbie Amell) och de pratar om skumma saker de hittat på “internet” och i “chat rooms”. Vilka nyheter det fanns på 1990-talet! Så småningom får Claire och Chris fajtas mot zombier tillsammans med Jill (Hannah John-Kamen) och Leon (Avan Jogia). Perspektivet är mestadels tredjeperson, även om korta passager med förstapersonsperspektiv definitivt ger filmen en spelkänsla. Fast man kan ju tyvärr inte påverka handlingen och spela själv …

Från tech biz till showbiz

En av filmkaraktärerna spelar Snake på en gammal Nokia i en kort scen. Sony, som ligger bakom den här filmen, började förresten inom tech, innan bolaget tog steget över till filmunderhållning. Ibland känns det som om Sony gjort en homage till sig själv. Kul nostalgiprylar från 1990-talet ibland, kompetent action ibland, men inget djup i vare sig personer eller dialoger – humorn och glimten i ögat lyser med sin frånvaro i en film som är fruktansvärt fånig. Det hade kunnat göras mycket bättre – om man seriöst omfamnat alltings fånighet i en historia som vi redan är trötta på. Efter otaliga Resident Evil-produkter och efter (vad som känns som) 1 895 presskonferenser från FHM …

Du kanske gillar:

THE CROWN – Säsong 1 THE ELECTRICAL LIFE OF LOUIS WAIN – biopic om ett geni, och en av de sorgligaste “komedier” som någonsin gjorts ÄVENTYRAREN FLYNN – illa berättat utan väsentligheterna om Hollywoodstjärnans fascinerande liv MARVEL CLASSICS VOL. 1 och 2 – gammal trikåunderhållning samlad för fans av gamla tv-filmer – och annat