BLACK VEIL BRIDES : THE PHANTOM TOMORROW (Sumerian) – catchy (metal)melodier med genomtänkta finesser i hantverket

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Från 2007 fram till mitten på nästkommande decennium belönades Black Veil Brides med en lång radda priser från hårdrocks och den alternativa rockpressen. Uppenbarligen slog Ohiobandet an precis rätt strängar nästan redan från början. Kanske var det den glammiga framtoningen, den ungdomliga fräschören, den breda mixen av inspirationskällor. Stilmässigt placerade man tidigt det mesta från klassisk hårdrock via 80-talets hairmetal och vidare till goth-metal, lite ruffigare punk och metalcore med vrålsång, så kallad screamo i mixen.

Sistnämnda verkar dock mest ha fungerat som ett kortlivat uttryck för ungdomlig frustration i en tidsanda där sådant var högsta mode. Lyssna bara på 2009 års debutsingel Knives and Pens, så förstår ni vad som avses.

Med melodierna i centrum

Det där är dock – nästan, en gång är väl ingen gång – historia i dagens läge. Så här dussinet år senare har kvintetten förvandlas till en tajt combo som lämnat in sina råaste uttryck till förmån för ett alltjämt energiskt sound med melodierna i centrum. Efter det inledande filmiska titelspåret på nya verket The Phantom Tomorrow följer ett helt pärlband av starka saker. Som förstasingeln Scarlet Cross, Born Again och The Wicked One.

Uppmaning att behålla hoppet

Eller för all del Blackbird, en sång i midtempo som fungerar som en uppmaning att behålla hoppet och ta tillbaka själen. För då kan de inte stjäla ljuset som du en gång tiden gav ifrån dig. Vem ”de” är framgår dock inte. Men det spelar ingen roll, det är individuellt för oss alla, verkar frontmannen Andy Biersack vilja säga på bästa vis.

Anthemvarning

Fast varken tyngre eller hårdare än i Crimson Skies blir det i något annat spår. Vi talar riffig sak med ännu en catchy refräng som vapen, ett snyggt solo och några korta nedtonade avgrundsvrål i bakgrunden.

Frågan är dock om något annat nummer avger anthemvarning i lika hög utsträckning som Kill the Hero. Eller det kanske det gör. Men i min bok är det här huvudkandidat i denna kategori.

Inspirerad av V för Vendetta

Vad mer bör yppas? Well, till exempel att The Phantom Tomorrow faktiskt är ett konceptalbum, och historien är i alla fall delvis inspirerad av Alan Moores seriealster V för Vendetta. Fast det betyder inte att sångerna är utdragna och direkt snåriga. Snarare är de överlag både korta och direkta. Även om det märks att finesserna i hantverket är både genomtänkta och varsamt framtagna.

Ska enbart tolkas som en rekommendation

Slutligen får väl sägas att i stort sett alla bandets inspirationskällor lyser igenom mer eller mindre. Dock måste jag konstatera att inga band ger mer associationer till detta alster än My Chemical Romance och saligen avsomnade Him, och det ska givetvis enbart tolkas som en rekommendation.

Skriven 2022-02-21