PRIVILEGIET – ofokuserad och förvirrad skräckfilm som öser på med lite av varje

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Originaltitel: Das Privilieg (The Privilege)
Regi: Felix Fuchssteiner och Katharina Schöde
Skådespelare: Max Schimmelpfennig, Lea van Acken, Tijan Marei, Milena Tscharntke, Lise Risom Olsen
Land: Tyskland
År: 2022
Genre: Drama, Mysterium, Skräck
Längd: 107 minuter
Visas på Netflix
Betyg: 2

Ännu en Netflixpremiär på en tysk Netflixproduktion. Privilegiet i regi av Felix Fuchssteiner och Katharina Schöde, är tysk body horror för tonåringar. Här finns en del drag av David Cronenbergs tidiga filmer. Dock kan jag inte påstå att Privilegiet är speciellt bra. Filmen är inte direkt dålig, men den är alldeles för tråkig, ofokuserad och förvirrad för att kallas bra.

I en prolog får vi se hur den lille gossen Finns äldre syster flippar ut, skär sig i munnen med en kniv, och tar med Finn på en biltur som slutar på en bro, från vilken systern trillar ner och dör.

Ockulta riter i hemmet?

Hopp till nutid, och Finn (Max Schimmelpfennig) är i de övre tonåren. Han har psykiska problem och går på medicin – hans far jobbar på ett läkemedelsföretag. Finns familj är rik – de bor i en stor, flott villa, men allt står inte rätt till därhemma. Föräldrarna och Finns tvillingsyster beter sig märkligt. Har de ockulta riter i hemmet om nätterna?

Kapslar med liten mask

Finn är hemligt förälskad i en tjej som heter Samira (Tijan Marei), som han inte vågar prata med. Finns bästa kompis är en glad lesbisk tjej som heter Lena (Lea van Acken). När Finn tar en närmare titt på medicinen han äter, upptäcker han att kapslarna innehåller något som ser ut som en liten mask. Finn och Lena låter deras biologilärare undersöka masken, hon säger att det inte alls är en mask – det är en sorts extremt sällsynt svamp, som växer på lik. Lärarinnan råkar känns en tant som är expert på sällsynta svampar.

Den här tanten och hennes son är ryssar, och de bor i ett växthus. De blir upprörda när de ser svampen Finn och Lena har med sig. De som fått i sig svampen är illa ute, ondskan måste drivas ut ur dem med hjälp av ett slags exorcism!

Spökjägare med Ghostbusters-utrustning

… Och ungefär här började jag undra hur manuset till Privilegiet hänger ihop. Vi har sett många liknande filmer om onda, hemliga sällskap i överklassmiljöer, eller på skolor. Vi har sett många liknande filmer om hur rymdvarelser besitter människor; tar över deras kroppar, till exempel genom att krypa in i dem via svalget.

Jag har inga problem med att man gör ytterligare en film om sådant. Men att plötsligt dessutom blanda in två spökjägare med Ghostbusters– utrustning som ska utöva exorcism … Alltså, hur tänkte manusförfattarna (de var fyra stycken) här? De onda tar på sig kåpor för att understryka det ockulta. Det känns som om de inte riktigt visste vilken typ av skräckfilm de ville göra, så de öste på med lite av varje och hoppades på det bästa. Ett illasinnat läkemedelsföretag låter systematiskt folk besittas av ockulta svampar för att ta över världen.

En trekant vi inte får se

Privilegiet innehåller dock en väldigt överraskande scen. Finn, Samira och Lena spenderar en natt tillsammans. En av dem säger “Tänk om det här är den sista dagen vi är i livet!” – varpå de kysser varandra, klär av sig, och har en trekant. Själva sexet får vi inte se.

Scener som inte verkar hänga ihop

Tekniskt sett är väl filmen hyfsad. Den ser ut ungefär som tyska TV-filmer brukar se ut. Färgerna går ofta i sjukligt gul-grönt. En del miljöer och byggnader, som till exempel sjukhus, ser ut att vara hämtade ur Cronenbergs kanadensiska filmer. Här finns en del blod, en del äckel, lite våld, men främst finns här en massa scener som inte verkar hänga ihop, händelser som inte förklaras trots att de verkligen borde förklaras, och rollfigurer som beter sig ologiskt – som exempel: en kille mördas och placeras på taket på en bil i en biltvätt. Polisen säger “Det var nog självmord!” och sedan är det inte mer med det.

Privilegiet är inte jättelång med sina 107 minuter, men den blir lite seg. Filmen är inte speciellt spännande, och handlingen är för ogenomtänkt och känns därför lite dum. Som sig bör spelas tonåringarna av 25-åringar.

Skriven 2022-02-09