Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Roland Emmerich
Skådespelare: Halle Berry, Patrick Wilson, John Bradley, Michael Pena, Charlie Plummer
Premiär: 2022-02-04
Betyg: 2
Han är tillbaka, kungen av svulstiga katastroffilmer. Efter sådant som Independence Day, Godzilla, Day After Tomorrow och 2012 kommer… ta-da Moonfall. Nu har för all del Roland Emmerich gjort annat också som Van Damme-/Dolph Lundgren-rafflet Universal Soldier, historiska actiondramat Patrioten med Mel Gibson och kanske framförallt sorgligt förbisedda kostymdramat Anonym, men det är med diverse katastrofala scenarier som han gjort sig ett namn.
Och jag vet inte, men hela konceptet börjar te sig en aning tröttkört vid det här laget. Något Moonfall fungerar som en högljudd bekräftelse på. Det är inte så att det hela är kasst genomfört, självklart inte. Här finns maffiga förstörelsesekvenser som faktiskt lyckas överraska. Åtminstone en del. Men som helhet känns hela skapelsen för kalkylerad. In i minsta detalj. Ingen nödvändig ingrediens eller händelseutveckling saknas. Mallen är närmast (över)tydlig och regissören har återanvänt idel gods från genren, och då framförallt från sig själv.
Har lämnat sin omloppsbana
Så vad handlar då Moonfall om, undrar måhända vän av ordning. Well, titeln ger en viss antydan. Välmenande rymdnörden KC upptäcker att något är fel med månen. Den har lämnat sin omloppsbana, vilket inte alls är något att hurra för, tvärtom. NASA-höjdaren Jocinda Fowl upptäcker också att något är knas. Månstenar stora som som städer kommer snart att lossna och regna ner på jorden, minsann.
En spektakulär plan
Astronauten på dekis, Brian Harper tror initialt inte på det där. Vilket kanske inte är så konstigt när en självutnämnd loser som KC lägger fram sina teorier. Men Harper ska komma att ändra sig, och gissa om han kommer att vara en del av en lika spektakulär som farlig plan som kan komma att rädda jorden till slut.
Mer ska inte sägas om handlingen. Det skulle väl i så fall vara att Moonfall på det hela taget utgörs ett sammelsurium av välbekanta ingredienser som tangerar adjektiv som befängt och krystat
Existentiellt mumbo jumbo
Sedan kan jag ju även addera så mycket som att eftersom sådant som Armageddon och The Core redan finns har Emmerich och hans två medförfattare adderat en hel del existentiellt mumbo jumbo till de sedvanliga familjeproblemen bland karaktärerna för att på något sätt binda ihop det hela.
Har passerats med råge
Så nej, det vore synd att påstå att Moonfall tilltalar överdrivet mycket. I Emmerich värld är mycket aldrig tillräckligt. Det är väl därför han lagt in så mycket i sin filmkaka at begreppet over the top passerats med råge, och inte på ett bra sätt. Allt det regissören gjort tidigare kan ses även här oavsett det funkar i historien eller ej.
Den största behållningen
Visst, hardcore-fans av genren bör lösa biljett redan nu. För det så kallade godset levereras onekligen. Med råge. Själv är jag inte lika övertygad. Däremot är det alltid roligt att se skådisar som Halle Berry, Patrick Wilson och Michael Pena på filmduken. Det är den största behållningen för mig med detta högljudda verk. Men det är förstås bara jag.
Skriven 2022-02-04
