Klicka på bilden, för att se hela bilden
Många av mina kollegor sammanfattar filmåret. Förr om åren var jag överambitiös när det gällde sådant här – jag listade alla filmer jag recenserat under året, sorterade efter betyg och i bokstavsordning. Men vem har tid för sådant nuförtiden?
… Dessutom blev det inte så mycket film på bio. Främst beroende på att pandemin ställde till det och såg till att biograferna fick stänga – 2021 års första recension av en biopremiär skrev jag i juni. Men ytterligare en orsak är att Disney inte längre pressvisar sina filmer utanför Stockholm. Ytterligare att par distributörer har slutat med detta.
Således köper landets tidningar in en massa recensioner från främst TT, men även från frilansare som häckar i Stockholm. Alldeles för många tidningar trycker samma recensioner. Minns när jag bodde i Malmö och ett par gånger lyckades klämma över 300 biopremiärer på ett år!
Mina betyg är oftast låga
Så. Vilka filmer var bäst? Tja … Jag vet inte riktigt.
Jag gillar inte betyg. Betyg säger inte så mycket – vad det än gäller. Filmer, böcker, skivor, människor. Betyg är att generalisera. Enda orsaken till att jag betygsätter filmer här på JPS Media är att om jag citeras i annonser, fungerar betyget som gratis reklam. Det finns ett flertal webbsidor som satt detta i system – de sätter höga betyg för att synas i media. Det gör aldrig jag. Jag skriver vad jag tycker och tänker, och mina betyg är oftast låga.
Dessutom höftar jag oftast när jag betygsätter filmer. Hörru du, hur fan kunde du ge den där en fyra?! Äh, sätt en trea då, det spelar ingen roll. Ibland ångrar jag de betyg jag sätter. Men förhoppningsvis läser mina läsare hela texten och förstår vad jag tycker och tänker.
Enda femman till Last Night In Soho
Nå! För ovanlighetens skulle delade jag ut en femma i år, det gör jag ju nästan aldrig. Det blir på sin höjd en femma om året. Min femma gick till Edgar Wrights Last Night In Soho. En film jag älskade. Till min förvåning har jag noterat att en del pålitliga kollegor, främst utomlands, inte gillade den alls och tyckte att den var rejält överskattad. Men de har fel. Dessutom var den extra bra på stor duk. Det är en film för sådana som älskar den typ av film jag älskar.
Bisarra Pig och lysande The Courier
En annan film jag tyckte var jättebra, var det märkliga, närmast bisarra dramat PIG med Nicolas Cage. Jag vet inte om jag kommer att se om den filmen i första taget, jag brukar sällan se om dramer, men det här var en kul, udda och originell liten film.
En annan udda film jag gillade, var det surrealistiska riddardramat The Green Knight. En film som överlag fick bra kritik, men som avskyddes av en del. Benedict Cumberbatch var lysande i den lika lysande thrillern The Courier, som fick en rejält stark fyra av mig, snudd på en femma.
Guy Ritchies bästa på länge
I övrigt har det bara varit några actionfilmer jag satt en fyra i betyg på. Nobody var kanske lite bagatellartad, men den var frän. Wrath of Man är Guy Ritchies bästa film på länge, en stenhård film som är väldigt annorlunda den franska film den bygger på. Fyran jag gav till Copshop var lite oövervägd – det var nog att ta i. Det var den coola filmmusiken som förförde mig. Dock en väldigt underhållande film.
Sylvester Stallone som korkad haj
Och hur såg det ut på superhjältefronten? James Gunns The Suicide Squad var ju skitrolig! Sylvester Stallone i sitt livs roll som korkad haj. Tyvärr verkar den stora publiken ha tyckt att den filmen var för konstig. Vidare var pandemins hittills största biosuccé, Spider-Man: No Way Home bra den med. Kanske inte lika bra som de tidigare Spindelmannen-filmerna, men betydligt bättre än det mesta det står Marvel på.
Avstår från att nämna Netflix- och Amazon Prime-premiärer
Några av årets mest hajpade och kritikerrosade filmer tyckte jag inte var något vidare – som till exempel Titane och Annette.
Utöver dessa filmer recenserade jag en hel hög Netflix- och Amazon Prime-premiärer, men dessa avstår jag från att nämna här. Jag hoppar även alla filmer som släpptes direkt på Blu-ray och DVD.
Mer karate och biljakter till banjomusik
Intressant nog kom det inte med en enda skräckfilm bland de filmer jag tyckte var bäst i år. Och några svenska filmer kom inte heller med, mest beroende på att jag bara sett två-tre stycken svenska filmer, tror jag.
Vad ser jag fram emot att se på bio nästa år? Jag vet inte. Jag hoppas på mer karate och biljakter till banjomusik! Gärna i Tyrolen.
Skriven 2021-12-31
