BEING THE RICARDOS – inte mycket rätt i tråkig dramadokumentär om legendarisk komedienne

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Aaron Sorkin
Skådespelare: Nicole Kidman, Javier Bardem, J.K. Simmons, Nina Arlanda, Tony Hale
Land: USA
År: 2021
Genre: Biografi, Drama, Historia
Längd: 131 minuter
Visas på Amazon Prime
Betyg: 2

Tråkig som tusan, så kallad dramadokumentär om intressanta, legendariska komedienneskådespelerskan Lucille Ball (1911–1989).

Jag är så gammal att jag minns tv-serien Lucy Show (1962–1968), som faktiskt även visades i den svenska statstelevisionen under 60-talet någon gång (åtminstone en säsong eller två) och som, såvitt jag minns, blev en hyfsad framgång även här.

Lucille och Desi privat och på scen

Lucille Ball gestaltade i Lucy Show Lucy Carmichael, ett rödhårigt yrväder, som alltid hamnade i ”knasiga” situationer. Några år tidigare hade hon i minst lika framgångsrika tv-serien I Love Lucy (1951 – 1957) gestaltat lika ”knasiga” Lucy Ricardo, gift med Ricky Ricardo, en kubansk storbandsledare spelad av Desi Arnaz (som mest tycks ha spelat sig själv), vilken hon även var gift med i verkliga livet, därav titeln.

Låter det krångligt? Det är det egentligen inte (bara lite, se senare kommentarer). Vi får följa Lucille och Desi under I Love Lucy-åren, både privat och på scen.

Porslinsdocka i ansiktet

Nicole Kidman (född 1967), en gång i tiden fantastiskt vacker (från och med kring Eyes Wide Shut, 1999, och många år därefter), gör Lucille. Hon ser dessvärre sedan några år ut som en porslinsdocka i ansiktet och är helt felcastad här. Vilket säkert har mycket med det plastikopererade ansiktet att göra. Kidman var vid inspelningstillfället kring 53 år, men ser fortfarande ut som 30 i ansiktet – fast ändå inte.

Inte mycket händer

Javier Bardem (född 1969) spelar Desi Arnaz, som i verkligheten var sex år yngre än Lucille, men ser dubbelt så gammal ut som frugan och är därmed såklart också helt felcastad.

Nej, här var det inte många rätt. En jäkligt lång film dessutom (2 timmar, 11 minuter) där inte mycket händer och som inte känns genuin någonstans. Jag har uppskattat Nicole Kidman i många filmer genom åren, men någon komedienn verkar hon inte vara.

Konstiga tidshopp

Såg denna tråkiga skapelse dagen innan vi skulle fira julafton med min gamla mor (92 år) hemma hos min inte lika gamla syster och hade knappt några rena kläder till förfogande så jag sprang mellan tvättstugan och tv:n och knäppte några whiskeypinnar under färden, så koncentrationen må inte ha varit den bästa, men förekommer det inte en del konstiga tidshopp i detta verk?

Filmen är författad och regisserad av allmänt hyllade Aaron Sorkin, mest känd för politiska tv-serien West Wing (1999–2006), en serie och en man jag aldrig riktigt följt.

Skriven 2021-12-25

Fotnot: En viss pendang, parallellvärld till denna biopic återfinns i filmen The Mambo Kings (1992), baserad på Oscar Hijuelos roman The Mambo Kings Play Songs of Love (Mambo Kings spelar och sjunger om kärlek på svenska).