JOAKIM LINDENGREN : BORTOM ALL ÄRA OCH REDBERGSPLATSEN – ett vansinnigt roligt och hänförande vackert seriealbum

Klicka på bilden, för att se hela bilden

När Joakim Lindengren slog igenom på 1980-talet med sina vildsinta, bisarra, och anarkistiska serier i Horst Schröders tidningar, tänkte vi – åtminstone jag – att det här är ju otroligt mycket bättre än den där konstiga ensidan Lindengren debuterade med i sista numret av tidningen Svenska Serier. När Lindengren ett antal år senare skapade Kapten Stofil, tänkte vi – åtminstone jag – att det här är ju mycket bättre än de där bisarra serierna i Horsts tidningar. Och när Lindengrens senaste skapelse Ugly dök upp häromåret, tänkte vi – åtminstone jag – att det här är ju bättre än Kapten Stofil.

Okej, det där är en sanning med modifikation: jag har fortfarande inte läst det första albumet om privatdeckaren Ugly. Men – i december förra året recenserade jag det andra albumet, min text finns HÄR. Dessutom är Kapten Stofil fortfarande bra. De tidiga 80-talsserierna har jag dock inte läst om på evigheter, men jag citerar dem fortfarande.

Ett av de bästa seriealbumen

“Bortom all ära och Redbergsplatsen” är ett album som gjorde mig ställd. Jag visste inte vad jag skulle skriva om det. Jag vet fortfarande inte vad jag ska skriva om det.

… Detta beror på att Bortom all ära och Redbergsplatsen är ett av de bästa seriealbum jag någonsin läst. Visst, nu låter det som om jag tar i och överdriver – men det här är en fantastiskt skapelse, på de flesta sätt.

En rad mystiska händelser

Handlingen är udda: Ugly Mareowl behöver semester och lämnar Göteborg. Han åker upp till Strömsund i Jämtland. Där visar det sig att det pågår en rymdinvasion. Rymdvarelser kliver upp ur böndernas salladsodlingar. Superskurkkollektivet Moder Jords härskare har kanske något med det hela att göra.

Det är en märklig historia Ugly hamnar i. Berättelsen består mest av en rad mystiska händelser. Men det är vansinnigt roligt – och det är hänförande vackert.

Sanslöst skickligt utförda bilder

Antalet rutor är litet, de flesta sidor har två lika stora rutor, en del sidor bara en enda stor ruta. Bilderna är målade och något alldeles otroligt stämningsfulla. De är sanslöst skickligt utförda. Trots att detta är en lättläst serie, tog det sin lilla tid för mig att läsa serien, eftersom jag stannade kvar vid varje enskild bild.

Det är en lång serie tavlor. Målningar. Men vad som också är intressant, är att många av de enskilda rutorna fungerar som en fristående skämtteckning. Medan jag läste albumet, fotograferade jag av vissa rutor och skickade till kompisar, vilket uppskattades och väckte intresse.

Du kanske gillar:

JOAKIM LINDEGREN : PUNGDJÄVLAR – enastående vacker hårdkokt deckare för vuxna – och barn JOHN ARCUDI, JAMES ROBINSON & IAN EDGINTON : TERMINATOR: SEKUNDÄRA MÅL – 80-talsserie med kopiöst mycket action samlad i inbunden volym KATHARINA ORAVSKY SANDSTRÖM : FLAMINGOKVINDEN: FORTAELLINGER OM MENNESKER, HELBRED OG ARBEJDSLIV MAX LUNDGREN : ÅSHÖJDENS BK – om ett halvkasst fotbollslag och ett svunnet Sverige