Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: David Gordon Green
Skådespelare: Jamie Lee Curtis, Judy Greer, Andi Matichak, James Jude Courtney, Nick Castle
Premiär: 2021-10-15
Betyg: 2
David Gordon Green var inte direkt känd som en skräckregissör innan han tog sig an Halloween för tre år sedan. Innan dess hade han mest dramer typ rosade Nicolas Cage-rullen Joe och tramskomedier som Pineapple Express och Your Highness på meritlistan. Men med upplivandet av John Carpenters Alla helgons blodiga natt-/Halloweenfranchise blev det alltså oväntad succé både ur kritikersynpunkt och på det monetära planet med intäkter på 250 miljoner dollar worldwide.
Välförtjänt kan jag tycka. För Green och hans skrivarkollegor Jeff Fradley och komikern Danny McBride försökte faktiskt både hedra arvet och berätta en vettig story som gav kött på benen inom de uttalat begränsade ramarna samtidigt som de levererade vad gällde spänningen och de brutala skräckelementen.
En vilja att få oss att glömma
Jag upplever att det fanns riktiga vettiga ambitioner att bygga vidare på och utveckla det Halloween-skaparen John Carpenter dribblade med i de två ursprungliga filmerna från 1978 och 1981. En vilja att få oss alla att både glömma den billiga uppföljar-trilogin 4-6 och ignorera Jamie Lee Curtis första återkomst i Halloween H20 och dess uppföljare Halloween: Resurrection från 1998 respektive 2002.
Ska avslutas med en tredje film
Det nya teamets reboot utgör således det tredje försöket att följa upp händelseförloppet i Carpenters två ursprungliga filmer, och Halloween Kills är den andra i vad som ska avslutas med en tredje film vid samma tid nästa år. Med andra ord ska detta kapitel fungera som en bro mellan den första filmen och nästa års Halloween Ends.
Slaktar allt som rör sig
Handlingen tar vid direkt där föregångaren slutade. Således får vi följa Jamie Lee Curtis Laurie Strode föras i ilfart till sjukhuset efter senaste närkampen med Michael Myers. Under tiden fortsätter ”The Boogeyman” slakta allt som rör sig med ovanligt hög frenesi under sin promenad genom stadens gator efter att ha tagit sig ut ur Lauries brinnande hus.
Det är alltså inte konstigt att feststämningen på den lokala puben, utöver ren och skär skräck då, byts ut mot kamp- och hämndlystnad. Tillsammans är vi starka är devisen de modiga i sällskapet lever efter, men frågan är hur långt det räcker.
Offren förvandlas till en mobb
Till att börja med ska villigt medges att jag uppskattar de flashbacks till 1978 års Halloween som görs för att ge tydlighet både vad gäller händelseförlopp och personliga relationer. Likaså är det en intressant twist på helheten när de potentiella offren i en handvändning i sin rädsla förvandlas till en mobb, som orsakar en oskyldig människas död.
På samma gång kan jag också tycka att skådespeleriet inte alls är oävet. Jamie Lee Curtis som den livslångt traumatiserade och besatta Laurie Strode står förstås ut, men även Judy Greer och Andi Matichak som hennes dotter respektive barnbarn är sevärda. Liksom den ständigt lika underskattade Will Patton, i rollen som sheriff.
Välgjort hög och hård brutal nivå
Dock är det svårt att inte känna att Halloween Kills utgör något av en transportsträcka till nästa års avslutande kapitel. För ärligt talat, trots nyss nämnda plus i protokollet är det här på det hela taget något av en besvikelse. Kanske inte på så vis att filmen ter sig långrandig för fans av hardcore slashing, snarare tvärtom; våldsnivån håller välgjort hög och hård brutal nivå rakt igenom. Frågan är om någon film i serien någonsin varit så grafisk och för all del också så uppfinningsrik i detta avseende.
Inte det bästa, men inte det sämsta heller
Däremot framstår det som rätt uppenbart att manusförfattarnas inspiration mest fokuserat på de blodbesudlade inslagen istället för helheten den här gången. Till skillnad då mot första gången, och det kanske inte är det sämsta med tanke på vilken sorts film vi talar om. Men det är inte det bästa heller.
Skriven 2021-10-21
