RICHARD OSMAN : MANNEN SOM DOG TVÅ GÅNGER – actionpackat äventyr, iskall hämnd och skojig feelgood

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Originaltitel: The Man Who Died Twice
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Serie: Torsdagsmordklubben (del 2)
Översättning: Ing-Britt Björklund
Genre: Deckare
Antal sidor: 300
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2021-09-17

Steven Spielberg har köpt filmrättigheterna — och kommer Dame Helen Mirren att axla rollen som en kvinnlig 007-aktig ex-spion vid namn Dame Elizabeth Best ? Detta får framtiden utvisa. Vad vi vet är att uppföljaren till Torsdagsmordklubben finns i boklådorna redan nu – och att “tvåan”, med 007-titeln You Only Live Twice, nej förlåt, Mannen som dog två gånger, är ännu bättre än ettan!

Titeln är dubbeltydig. Ja, det handlar om att på spioners vis fejka sin egen död och att sedan göra comeback (vilket går att göra mer än en gång) men också om anhöriga som försvinner två gånger …

Hur länge kan Elizabeth flyga under radarn?

Dame Elizabeth Best är tillbaka i huvudrollen. Hennes efterforskningar under äventyren i Torsdagsmordklubben har dragit oväntad och ovälkommen uppmärksamhet till sig, och till hennes nuvarande liv, där hon försöker att ligga lågt. Hennes förflutna på MI5 och MI6 gör sig påmint när hon får ett brev från någon som dog för tjugo år sedan. Och hennes förflutna gör sig påmint gång på gång när hon plötsligt börjar tänka på eskapader i Östberlin, Västberlin, Warszawa och Kosovo. Eller när hon går förbi ett ihåligt träd och ser ett perfekt gömställe för spionmaterial. Och när en död man dyker upp på nytt och bedyrar att han älskar henne …

Spionerande på fula fiskar

Egentligen hade Elizabeth drömt om att bli marinbiolog. Men visst finns det fula fiskar även i spionhavet. Som hennes ex-man Douglas, som efter att ha fejkat en spiondöd för tjugo år sedan plötsligt kommer tillbaka, för att han behöver ett bra gömställe och för att han älskar henne (i alla fall när han behöver hjälp med något). Gömstället är i närheten av en liten by där skurken Lomax bor, någon som MI5 spionerar på, och där cricketen uppfanns. Och just det, Douglas har råkat sno åt sig diamanter till ett värde av 20 miljoner pund. Så nu är han eftersökt av New York maffian, en colombiansk drogkartell, nyss nämnde skurk Lomax och Storbritanniens samlade spionverksamhet.

När använde du senast din adliga titel?

Dame Elizabeth använde sin titel senast när hon behövde en motorcykel för att snabbt dra från Kosovo.

Sir Douglas använde sin titel senast när han ville ha bra biljetter till musikalen Hamilton av Lin-Manuel Miranda. (För en billigare och icke adlig peng kan man se Mirandas In the Heights plus en massa extramaterial på Blu-ray).

Det understryker hur olika de båda är. Men visst finns attraktionen kvar …

Avengers Assemble!

Elizabeth kan så klart inte skydda Douglas alldeles själv – hon informerar snabbt de andra tre i torsdagsmordklubben: före detta fackföreningsbossen röde Ron, som kan allt om civil olydnad och att bryta mot lagen när det verkligen behövs (vilket är förvånansvärt ofta), Rons bäste vän och granne Ibrahim, och så Joyce – nyast i klubben.

Alla har olika färdigheter och olika specialiteter, det är lite som i Avengers Assemble. Och visst – de samlas även kring ett gemensamt mål om att utkräva personlig hämnd … Senior Avengers Assemble!

Nyast i gänget och bäst på att sticka vänskapsarmband

Hur det känns att vara nyast i gänget och hur gärna man vill vara till lags och höra till … Joyce fångar detta utmärkt. Det spelar ingen roll om du är sju eller sjuttio. Mekanismerna tycks vara desamma i alla grupper.

Joyce är en pensionerad och romantisk sjuksköterska, ständigt förälskad, ständigt på jakt, när hon inte försöker tussa ihop andra till att bli lyckliga par. Hon gillar att läsa Kate Atkinson (som faktiskt har blurbat Mannen som dog två gånger – en metakul liten detalj!) och hon är en entusiastisk stickare av vänskapsarmband som hon säljer för valfri välgörenhet. Fem pund till demensförbundet verkar vara standardbetalningen.

Elizabeth har aldrig haft på sig sitt armband (vilket man förstår på beskrivningen av armbandet), men Joyce stickar oförtrutet vidare och gör bland annat ett armband till hantverkaren Bogdan i hans lands Polens färger – gult och blått. Bogdan förklarar tålmodigt att hon måste ha tänkt på Sverige. Och Joyce är för artig och för vänlig för att vidhålla att hon är säker på att Polen har en gul och blå flagga.

Vissa vänner får se döda kroppar – andra får bara se kulhål

Boken berättas till stora delar i tredjeperson, med undantag för de kapitel som berättas i förstaperson av Joyce, och hennes röst är underbart rolig. Och inte bara när hon pratar om sin nya hobby, att sticka vänskapsarmband. Hon är iskall är det gäller att flankera Elizabeth och att registrera detaljer och att lösa mordfall.

Vid första mordfallet ringer Elizabeth Joyce direkt – och Ron blir högröd av avundsjuka. Varför får han bara se en blodfläck och lite kulhål dagen efter mordet ? När Joyce fick se en död kropp? Finns det ingen rättvisa här i världen?

Uppenbarligen inte – död kropp två och död kropp tre hittas av Elizabeth och Joyce, och Ron får inte se dem heller. Ron missar även fyran och femman, medan Elizabeth och Joyce har parkettplatser …

Ron glänser som rörmokande hämnare

Men det finns tillfällen för Ron att glänsa. Elizabeth fixar så att det blir Ron som får utföra hämnden för att deras vän Ibrahim blev rånad och misshandlad på öppen gata, och nu ligger på sjukhus. Ibrahim hävdar att det inte är bra med hämnd, han vill inte ha någon hämnd för att må bättre, men de andra tre röstar ner honom med majoritetsbeslut, för de vill alla tre ha en rejäl hämnd – för att själva må bättre!

Hämnden innehåller kokain för 15.000 pund (grossistpris, inte gatupris) inhandlat av Bogdan på Elizabeths order, ett stulet kreditkort, en rörmokaroverall och en engångstelefon – och hämnden är iskall, plaskvåt och bara så perfekt!

Dessutom har gänget en diamantjakt att ta itu med, och skurken Lomax, och ett par mord att lösa …

Actionpackat äventyr!

Det här är verkligen ett actionpackat äventyr! De första 68 sidorna innehåller mer än vad någon nordisk (eller amerikansk) deckare någonsin brukar innehålla – och då finns det ändå efter detta 330 sidor tid med actionpackad hämnd, mordkaruseller, vänskap och romantik kvar att ta itu med.

Man kan dra paralleller till Catharina Ingelman-Sundbergs skojiga feelgood böcker om ett gäng pensionärer som planerar dödsföraktande kupper, och sedan skänker det mesta till välgörenhet. Sympatiska personer är A och O för att konceptet ska gå hem – klädsamt åldrade Robin Hood-figurer som tar från rika skurkar och ger till behövande, strävsamma hjälporganisationer.

Kärnan är vänskap – och omaka par

Kärnan i berättelsen är Elizabeths och Joyces vänskap, och omaka par är alltid roliga. Sedan är också berättarrösterna djupt humoristiska, både tredjepersonsperspektivet som går in och ut ur människors medvetande, och Joyces egna funderingar i berättande dagboksbrevform, som hon adresserar till ett du – hennes käre, hädangångne Gerry.

I tredjepersonsperspektiv får vi följa hjältar och skurkar och agenter och alla mittemellan, och en av skurkarna, Lomax, han som bor på historisk cricketmark, har några av de roligaste inre monologerna.

Öppen Trädgård – utan att folk snubblar på handgranater och mordoffer?

Lomax tillhör den typen av människor som gärna vill att hans trädgård ska vara med i Sunday Times och det prestigefyllda projektet Öppna Trädgårdar och beundras av massorna. Men samtidigt oroar han sig över att allmänheten kanske vandrar för nära alla dumpade mordfall i brunnen, en stulen kapplöpningshäst i stallet, några handgranater som finns gömda under den venetianska paviljongen och en låda med en halvmiljon pund som finns nedgrävd under häcken.

The Great British Bake Off

I Lomax tankar vandrar han mellan serviceavtal till olika drogkarteller, en stulen rashäst, en hemlig missil som han just ska ta emot via helikopter, som handpenning för skumraskaffärer, och vilken sorts brownies han ska baka för sitt deltagande i Öppna Trädgårdar. Alla gillar väl hallon och vit choklad? Och när den amerikanska maffian ska döda någon för att han blivit av med tjugo miljoner pund i form av diamanter tänker han se till att det blir någon annan än han själv … Vissa browniebakare har helt klart ett mer packat och pepprat schema än andra!

Charmiga och trivsamma hjältinnor

Richard Osman har hittat en unik och personlig ton i sitt skrivande och Elizabeth och Joyce är så charmiga och trivsamma hjältinnor. Även när maffian landar för att besöka Lomax, så behöver man inte oroa sig för att de ska stryka med på kuppen, de här damerna har skinn på näsan!

Och Joyce är en av få personer som på en mordplats kan fundera på om örtte är godare med påsen kvarlämnad i koppen än med påsen upptagen, och filosofera över utifall man kan vänja sig vid att skjuta ihjäl folk, på samma sätt som man kan vänja sig vid mörk choklad. “Man vet ju inte förrän man har provat.”

Helen Mirren -norpar du inte åt dig en roll I Torsdagsmordklubben så kommer du att missa ditt livs roligaste karaktärsroll!