CAMILLA LAGERQVIST: “Tanken är inte att det jag skriver ska sammanfalla med det som händer nu, det är mer en sorglig slump att skamfläckar upprepar sig”

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Camilla Lagerqvist är de historiska romanernas mästarinna! Spänning, stark vänskap, omöjliga uppdrag och fantastiska kupper – hennes böcker har allt! Och hennes unga hjältar står alltid upp för det som är rätt och riktigt, även om allt kan verka skruvat och orättvist och hopplöst till en början.

Andra världskrigets motståndsrörelse, tuberkulosens förödande härjningar, rasbiologiska institutets rensningar, cirkusfolkets utmaningar, första världskrigets prövningar och hoppfulla immigranter på väg till Amerika … Så många tidsepoker, så många teman. Camilla Lagerqvist har aldrig väjt för de mörkaste delarna av Sveriges historia, de som vi inte brukar få höra om eller läsa om, de som även historikerna som regel har sopat under mattan. Saker som inte går ihop med den allmänna mytbildningen om neutrala, vänliga, alla-ska-med, idylliska folkhems-Sverige.

Hemmet för bortrövade barn och Cirkusflickan

Camilla Lagerqvists senaste serie är Hemmet för bortrövade barn, och den tar upp ett mycket mörkt kapitel i Sveriges historia: barnauktionerna.

Vi passar givetvis också på att prata om den aktuella succéserien Amerikaäventyret som fullbordades tidigare i år och ser hur det står till med Camilla Lagerqvists första historiska hjältinna: Cirkusflickan.

Research gällande barnauktioner

– Planen, den första delen i serien Hemmet för bortrövade barn, är ju grymt spännande! Och grym! Hur länge fanns den här typen av barnauktioner i Sverige? Jag minns att barnauktioner fanns med i Kulla-Gulla-serien och i en Dagmar Ebbesen film som jag älskar – Sissela Kyles nummer ett favoritfilm! – Kristin kommenderar Den är så bra! Kristin har turen att komma till en snäll familj, men det är få förunnat. Adam i din bok tycks inte ha haft en sådan tur … Har du förresten läst Kulla-Gulla eller sett Kristin kommenderar? Hittade du några verkliga händelser i din research gällande barnauktioner som var speciellt spännande eller speciellt upprörande?

– Barnauktioner förbjöds i Sverige 1918, men de förekom över nästan hela landet fram tills dess. Jag älskar gamla långfilmer och tittade på väldigt många, både svenska, engelska och amerikanska, som barn och tonåring, men kan inte komma ihåg att jag sett Kristin kommenderar. Jag får se om det går att leta reda på den för nu blev jag nyfiken och jag gillar ju Dagmar Ebbesen! Däremot har jag läst alla Kulla-Gulla-böckerna, men det är så länge sedan, jag var nog i tolvårsåldern, att jag inte minns så där väldigt mycket.
– Idén till Hemmet för bortrövade barn fick jag när min lillasyster, som släktforskar, ringde och berättade att hon hittat en liten pojke som blivit såld på auktion längre bak i vår släkt. Han fick det eländigt hos sina fosterföräldrar. Han svalt och omhändertogs till slut och hamnade på barnhem, men historien har ett lyckligt slut för efter några år kunde ha återförenas med biologiska släktingar.

1910-talet – två gånger

– Du är ju en mästare på att göra historiska romaner spännande och relevanta för dagens läsare. Du har nu två serier på raken som utspelar sig på 1910-talet. Först Amerikaäventyret och så nu Hemmet för bortrövade barn. Vad drog dig just till 1910-talet – hela två gånger om?

– När det gäller Amerikaäventyret så valde jag 1916 eftersom det var då den sista riktigt stora utvandringsvågen från Sverige skedde och det var enklare och kändes närmare att göra research om 1900-talet än till mitten av 1800-talet. Dessutom gick resan till Amerika mycket snabbare 1916 eftersom båtarna hade utvecklats plus att man behövde inte byta båt i Liverpool!

Hjärtskärande med barn i fattigstugor och barnhem

– Jag läser själv mycket historia, men upplever att de flesta satsar på andra världskriget, förintelsen, femtiotal, efterkrigstid, det glada och poppiga sextiotalet och det punkiga sjuttiotalet … Det ligger liksom före vår levnadstid, men det ligger inte så långt borta, man känner liksom igen sig … 1910 talet känns som väldigt, väldigt långt borta och ändå känns det inte så långt borta när det är du som skriver om det … hur gör du, din underfundiga trollkonstnär?!

– Tack, 1910 föddes min farfar som jag stod väldigt nära (han dog när jag var 14 år) så det årtalet känns speciellt för mig. Jag tittar väldigt mycket på gamla bilder när jag gör research, och jag tycker att det är lätt att leva sig in i hur de hade det då. När det gäller Hemmet för bortrövade barn har jag tittat på bilder på barn som bodde på fattigstugor och på barnhem. Min syster har tagit fram arkivmaterial om utsatta, fattiga barn som varit så hjärtskärande att det gjort ont i hjärtat. Jag känner väldigt mycket för det här barnen trots att det är så länge sedan de levde. Många av bilderna är över hundra år gamla, men när jag tittar på deras ansikten så är det som att titta på nutida barn fastän kläderna och miljöerna förstås är annorlunda. Det låter konstigt, men jag känner att jag vill hjälpa dem, men det kan jag ju inte därför får Adam och Lilly göra det istället.
– När det gäller Amerikaäventyret så har det varit häftigt att göra research eftersom det finns så mycket material kvar trots att det är så länge sedan. Jag har till exempel tittat på gamla svartvita filmer från The Silent Parade, sett filmade intervjuer med personer som var med på The Orphan Trains och läst skildringar om raskravallerna i södern.

Tredje och fjärde delen var roligast att skriva

– Hur många delar ska det bli i Hemmet för bortrövade barn? Vet du hur det ska gå för Adam och Lilly och alla de andra, eller blir det en överraskning även för dig vart historien tar vägen?

– Jag vet inte än, jag har precis börjat med den tredje delen som jag tänkte skulle bli den sista, men det kanske blir en del till? Jag vet på ett ungefär hur mina berättelser ska sluta, men däremellan lever historien och personerna sitt eget liv!

– Amerikaäventyret var verkligen en spännande serie – nu finns alla fyra delarna ute i tryck. Jag tror att min favoritdel var del tre i serien, med den tysta marschen för alla människors rättigheter, och för att Hugo, med sin kamera och journalistiska instinkt, får spela en så stor roll … Jag gillade honom mycket bättre än snyggingen som Ingrid var intresserad av! Hade du själv en favoritdel i serien att jobba med?

– Jag tyckte den tredje och fjärde delen var roligast att skriva och jag tror kanske att det märks?

Skamfläckar upprepar sig

– Den här marschen i bok tre hade kunnat vara idag! Black Lives Matter! Och även intrigen med trafficking (alltså att folk kidnappas och slussas till tvångsarbete under maffialiknande omständigheter) som finns med i flera böcker i serien … Allt det som du skriver om i Amerikaäventyret, som utspelar sig på 1910-talet, känns som ett eko av vad jag själv läste eller lyssnade på eller såg på nyheterna, just nu … Var det planerat, eller var det en lycklig slump att det blev så aktuellt och så aktuella intriger? Har du en väl fungerade kristallkula?

– Nej, jag tänker inte att det jag skriver ska sammanfalla med saker som händer nu, det är mer en slump som i sig är ganska sorglig, att skamfläckar i vår historia upprepar sig och att vi inte verkar lära av historien. jag sätter igång att skriva läser jag helt enkelt på om den tidsepok jag ska skriva om och då känner jag ganska snabbt om det finns händelser och skeenden som jag vill ha med och försöka skildra.

– När det gäller Hemmet för bortrövade barn… Har du själv någonsin fantiserat om att dina egentliga föräldrar är superrika och egentligen är du arvtagare till ett imperium eller ett slott och en magnifik sommarstuga? Vad som händer Adam är ju egentligen en typ av önskedröm!

– Det var en bra fråga! Nej, jag har aldrig fantiserat om det själv, men älskat att läsa sådana berättelser. Sedan ville jag också visa på klasskillnader och för Adam blir ju arvet en möjlighet att göra något för andra barn som har det svårt.

Pappa har hjälpt till med researchen

– Historiska romaner är väldigt inne, även när det gäller skönlitteratur för vuxna. Dina ungdomsromaner, jag vet att många vuxna läser dem och älskar dem! Bra och spännande litteratur har egentligen inga åldersgränser, en bra story är en bra story liksom! Läser du själv mycket historisk litteratur – för skoj skulle eller för research … och hur mycket måste du researcha innan du tar itu med en ny bokserie? Åkte du till Amerika med en Amerikabåt, eller åkte du till Uppsala och vandrade runt en sväng, precis som Adam gör i Hemmet för bortrövade barn… ?

– Jag älskar historiska romaner som jag läser för nöjes skull. När jag ska skriva en bok så läser jag däremot faktaböcker om det ämne eller de ämnen som jag ska skriva om. Min pappa är född och uppväxt i Uppsala – visserligen en bit utanför, men han gick i skola här. Han har hjälpt mig med research vi har bland annat promenerat runt i stan och han har berättat om gamla byggnader och annat, men jag har också fått hjälp av bland annat Polismuseet och Uppsala stadsarkiv.
– När det gäller Amerikaäventyret så har jag varit i New York, men inte i researchsyfte. Däremot har jag tittat på gamla kartor över New York som staden såg ut i början av 1900-talet, jag har sett på gamla journalfilmer och jag har fått en egen och väldigt intressant visning av Emigranternas hus i Göteborg. Jag var bland annat inne i en exakt kopia av en Amerikabåt! Intendenten där var väldigt trevlig och svarade på alla frågor jag hade om utvandringen.

Hem för vanartiga flickor

– Vad härligt! Familjen tycks vara med och resrearcha och inspirera dig! Jag minns att du berättade om din pappas barndoms äventyr när du jobbade med att skriva När kastanjer spricker …

– Jag blev väldigt, väldigt glad för din fina recension av den boken! Både boken och Majken ligger mig varmt om hjärtat och det är inte omöjligt att Majken dyker upp i någon mer bok … Även om jag har fullt upp med att skriva om andra karaktärer just nu. När kastanjer spricker utspelar sig på 1950-talet och idén fick jag när min pappa berättade om en ö som han och hans kompisar brukade ro ut till när de var tonåringar. Han sa att de gjorde det eftersom det bodde så spännande tjejer där. Det visade sig att det fanns ett hem för vanartiga flickor på ön. Jag blev intresserad av det där hemmet, och av flickorna som bodde där och det var så jag fick idén till boken. Jag har också tänkt mycket på de flickor som idag slussas runt till olika fosterhem och HVB-hem. Flickor som anses svårhanterliga och besvärliga.

”Författaren är baserad på mig själv”

– De flesta barn och ungdomsböcker har inte så fängslande eller så coola vuxna karaktärer – dina böcker är ett starkt undantag! Jag älskade paret som tar hand om Ingrid i Amerikaäventyret – deckarförfattaren Lilibeth är så cool och hennes sambo Ellinor (och käresta, eller hur?) är också så cool på ett mycket mer jordnära sätt …Min favorit är dock huvudpersonen i Pärlor av glas … hon har fantastiska kläder, fantastiska smycken, en skitsnygg bil … och kör iväg, drar till Paris, bara så där … det är verkligen en ovanlig huvudperson i en bok, alla kategorier, och speciellt i en ungdomsbok! Jag gillar också din julnovellsamling (passar alla läsåldrar!) fast det är ju inte en historisk bok …
Har du själv några favoritpersoner när du skriver? Hur kommer du på dem? Hur kommer du så nära dem?

– Lilibeth och Ellinor är ett par, de älskar varandra, men det var ju inget som man pratade högt om på den tiden. Amelie i Pärlor av glas hade jag i huvudet flera år innan jag skrev boken. Hon är lite löst baserad på min gammelfarmor, som dock inte drog iväg på samma sätt som Amelie gör! Framförallt tänkte jag på alla dåtidens kvinnor som vantrivdes i äktenskap och med dåtidens konventioner och aldrig fick möjlighet att förverkliga sig själva. Tänk vad härligt om de bara kunnat sticka så där som Amelie gjorde! Innan jag börjar skriva tänker jag väldigt länge på mina huvudpersoner, ända tills de börjar kännas verkliga och jag hittar deras röst och personlighet. Det är lite roligt att du tog upp Snöstorm och kanelhjärtan för författaren där har jag baserat ganska mycket på mig själv! Historien om balklänningen och balen på slottet är faktiskt sann! Jag tar absolut med mig vad du skrev om den boken och”runda karaktärer”, även när det gäller birollskaraktärer och vuxna karaktärer i ungdomsböcker, och tänkte på det när jag tog itu med intrigen och den vuxna huvudpersonen i Pärlor av glas!

Har verkligen varit en bokslukare

– Vad roligt! Inspirationskällor … vad inspirerar dig? Till att skriva och till att komma igång? Lyssnar du på musik, kanske historisk musik, när du skriver? Spanar på folk på promenader? Minns gamla favoriter från film, tv och böcker? Kollar nyheterna och kommer på en briljant historisk idé … ?!

– Det som inspirerar mig mest är släkthistorier, historiska händelser, gamlabilder, allt sådant som känns lite extra i hjärtat!

– Många läsare har dig som favoritförfattare idag. Hade du själv någon eller några favoritförfattare när du växte upp?

– Jag har verkligen varit en bokslukare och skulle jag säga en författare som jag älskade så var det Maria Gripe, men jag läste allt jag kom över i bokväg😊. När jag var runt elva-tolv år och var hemma hos farmor och farfar i Örsundsbro, som ligger en bit utanför Uppsala, så brukade jag följa med farmor till Konsum och där fanns papplådor med Barbara Cartland-böcker med stora röda extraprislappar på. Farmor brukade alltid köpa en sådan bok till mig som jag sedan sträckläste när vi kom hem igen. Farmor och farfar hade också sparat pappas Bigglesböcker och min fasters Lotta-böcker och Cherry Ames och alla de läste jag också. För hos farmor och farfar fick jag läsa hur mycket jag ville utan att någon sa åt mig att gå ut och leka eller göra något vettigt. Jag läste också Agatha Christie och andra deckare som pappa introducerade för mig.

Kommer att dyka upp igen

– Slutligen … Din första bästsäljarhjältinna, Ellen i Cirkusflickan, har gjort comeback i några olika böcker, kommer vi att få se henne igen? I en biroll eller en cameo?

– Hon kommer säkert att dyka upp igen, jag tycker väldigt mycket om Ellen!
– Tack för en väldigt spännande intervju – om både då och nu!
– Det är jag som ska tacka! Det var väldigt bra frågor som fick mig att tänka några varv extra!

Skriven 2021-09-13

Läs JPS Medias recensioner av:
CAMILLA LAGERQVIST : HEMMET FÖR BORTRÖVADE BARN: PLANEN
CAMILLA LAGERQVIST : BARNHEMMET I BROOKLYN
CAMILLA LAGERQVIST : GÖMD PÅ MANHATTAN
CAMILLA LAGERQVIST : FLYKTEN TILL AMERIKA
CAMILLA LAGERQVIST : UPPDRAGET
CAMILLA LAGERQVIST : FÖRSVUNNEN
CAMILLA LAGERQVIST : VITTNET

Amerikaäventyret del 1 – del 4 (okt. 2020 – maj 2021), Pärlor av glas (sept. 2020) och Hemmet för bortrövade barn – Planen (sept. 2021) finns som inbundna böcker, e-böcker och ljudböcker från Bonnier Carlsen bokförlag.