Klicka på bilden, för att se hela bilden
En gång i tiden under 90-talets Hedenhös gick de under namnet Kara’s Flowers. Fast då brydde sig i stort sett ingen. Sedan bytte de namn till Maroon 5, och då gick det avsevärt bättre. Till slut. Det tog nämligen nästan ett år innan debuten Songs About Jane började sälja med hjälp av singeln Harder to Breathe. Ytterligare singlar följde i form av This Love, She Will Be Loved och Sunday Morning, och resten är historia. När krutröken lagt sig hade debutverket sålt i tio miljoner exemplar världen över.
Nästan tjugo år har förflutit sedan dess, och bandet är alltjämt med på den bana som stavas hitlistorna. Den som studerar deras långa rad av dängor kan notera att de till exempel haft ett 25-tal låtar på USA-listan sedan 2002 till dags datum, varav 15 varit topp-tiohits.
Hyllning av döde managern
Den senaste är Memories, en söt popballad i vilken sällskapet vandrar ner för minnenas aveny och hyllar sin alldeles för tidigt döde manager Jordan Feldstein medelst stänk av blåögd soul. Låten ifråga är givetvis hämtad från färska albumet Jordi, och den som söker mer av samma vara finner detta i den likaledes soft soulbestänkta Echo i vilken Adam Levine drar till med den mest högtflygande falsettsång han kan uppbringa.
Lika framträdande är Lovesick med sin klistriga refräng, bakåtlutade Beautiful Mistakes med hypade rapperskan Megan Thee Stallion och Lifestyle, en duett med R & B-sångaren Jason Derulo. Samt icke att förglömma Remedy, en trevlig stötig popsak som levande legenden Stevie Nicks förgyller i refrängen. Dock inte tillräckligt. Fleetwood Mac-vokalissan är skandalöst underutnyttjad här.
Bidrag från samtida hip hopvärlden
Men bortsett från detta är det värt att påpeka att Maroon 5 i hög utsträckning förlitar sig på diverse samarbeten denna gång, och bortsett från Nicks bidrag kan jag tycka att L.A.-bandet ger intrycket att försöka alldeles för mycket med att vara nere med kidsen. Hippa nykomlingar som R & B-sångerskan H.E.R., musikaliske mångsysslaren Blackbear, Puerto Ricanske rapparen Anuel AA och avlidne hip hoparen Juice Wrld assisterar på olika spår, och ärligt talat är jag inte alls så säker på att deras bidrag gjort helheten bättre. Möjligen är det lättare att få snurr på airplayen på amerikansk radio om man kan ståta med något samtida namn från hip hop-världen. Vad vet jag.
”Wow” som de lät från början
Men ändå, så långt är allt ändå gott och väl. Typ. Fast med detta sagt; jag hade verkligen hellre sett att sextetten utvecklat det sound de hade initialt på egen hand. Lyssnade precis på debutsingeln Harder to Breathe och de ovannämnda uppföljarna för att påminna mig om hur de lät från början, och ”Wow” var första tanken. Det här är riktigt bra vuxenpop präglad av en produktion, som verkligen låter som om det är ett riktigt band som spelar.
Pop i sinnet och blåögd soul i hjärtat
Med risk för att tas för en bakåtsträvare tror jag det varit bättre för Maroon 5:s konstnärliga ådra om de samarbetat med namn som legenderna i Hall & Oates, Gavin DeGraw och James Morrison istället för de ovannämnda. Folk med pop i sinnet, men med någon form blåögd soul i hjärtat, om ni förstår.
Fast ändå, med detta sagt; Jordi är likväl ett hörvärt om än lite ojämnt album album, men bandet borde sluta vara så trendängsliga och snegla på vad det var som gjorde dem stora från början i stället för att bara jaga hitsinglar. Det hade gjort dem gott.
Skriven 2021-07-13
