Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Patty Jenkins
Skådespelare: Gal Gadot, Chris Pine, Kristen Wiig, Pedro Pascal, Robin Wright
Land: USA
År: 2020
Genre: Action/Äventyr/Fantasy
Längd: 151 minuter
Format: DVD, Blu-Ray
Distributör: Warner Home Video
Betyg: 3
Mirakelkvinnan är tillbaka, alias Wonder Woman, alias Diana Prince. I förra soloäventyret tog hon sig från det gudomliga amazonriket Themyscira till människornas värld och deltog i första världskriget, hade en face off med krigsguden Ares och förlorade sitt livs stora kärlek Steve Trevor.
I Wonder Woman 1984 sörjer Diana Prince fortfarande sitt livs kärlek som nu har varit död i 66 år. Amazoner är långsinta.
Steve förundrad över “brave new world”
1980-talet var body swap komediernas stora årtionde – Big, Vice Versa, Like Father, Like Son, All of Me, 18 Again!, Dream a Little Dream. Och i sann gammaldags body swap komedi form kommer Steve Trevor tillbaka i en annan mans kropp.
I första Wonder Woman-filmen var det Diana som var förundrad över allt i människornas värld och Steve Trevor försökte förklara. Nu är rollerna ombytta, för nu är det Steve som är förundrad över denna “brave new world“ anno 1984 … Så mycket har hänt sedan 1918! Det finns månraketer! Det finns rulltrappor! Det finns magväskor! Det finns skrynkelfria kläder av polyester! Det finns modern konst som ser ut som soptunnor! (Konstverket råkar vara en soptunna!)
Övergrepp utnyttja en ovetande mans kropp
Den stackars mannen, vars kropp Steve har tagit över, utsätts för livsfara över hela världen. Och vad händer när han plötsligt inte dyker upp på sitt jobb eller träffar sina kollegor, släktingar och vänner som vanligt? Någonstans där i kölvattnet finns en annan film som ligger och lurar … Steve uppskattar i alla fall den namnlöse mannens garderob – och praktiska magväska.
Gott om fans världen över blev förskräckta över att Diana och Steve utnyttjar en ovetande mans kropp både till dödsföraktande stunts och till kärleksscener utan “consent”, vilket är övergrepp … och dessutom missar han jobbdagar (och kan potentiellt få sparken från jobbet). Förhoppningsvis blir dessa korrekta fans lika upprörda över katten som trängs ut från sin kropp i DisneyPixars body swap komedi Soul (Själen) för att protagonisten ska få komma tillbaka till Jorden igen … och katten utsätts för allehanda konstiga saker (och konstig mat) och katten har faktiskt också ett jobb som hen missar, som sjukhuskatt.
Förvandlas till ett mordiskt kattdjur
Den magiska önskestenen som väckt Steve till liv igen (albeit i en ny kropp) visar sig vara lurig och ondskefull, men inte så lurig att den placerar Steve i Barbara Minervas kropp – Barbara är också kär i Diana, på sitt eget sätt.
Barbara önskar att hon var precis som Diana. Det slutar med att hon förvandlas till ett mordiskt kattdjur, superskurken Cheetah.
Manuset inte alls genomtänkt
Wonder Woman 1984 är som en smällkaramell med färgglad konfetti som exploderar.
Men Wonder Woman 1984 har sina nackdelar. Som att manuset och intrigen inte alls är genomtänkta – det är inte bara body swap delen som inte fungerar och är allmänt knepig och otäck. För …
– Vem i hela världen önskar att förvandlas till en katt?
– Varför är önskningar något negativt?
– Reagan borde väl önska sig “tear down this wall” – precis som i verkligheten?
– Skurken borde förvandlas till en sten och se ut som en sten – enligt sin mycket knäppa önskan om att bli önskestenen? (Skurken förvandlades ju till en ande i Aladdin när han önskade att bli herre över önskningarna, och han fick bo i en liten lampa … )
– Varför är “det lyckliga slutet” att allt går tillbaka till status quo?
Att inte bevara status quo har lett utvecklingen framåt
Om allt hade varit status quo sedan 1984 hade vi inte haft mobiltelefoner, twitter, instagram, streamingtjänster, poddar … och vi hade använt så mycket hårspray att ozonlagret förmodligen dragit sin sista suck.
Önskningar (och önskan att inte bevara status quo) är det som lett den mänskliga utvecklingen framåt i århundraden.
Till exempel:
Önskningen att slippa handtvätta lakan på bryggan vid sjön ledde till att tvättmaskinen uppfanns.
Önskningen att se hur det ser ut på månen ledde till att människor promenerade på månen – något som Steve tycker är enbart positivt!
Önskningen att bevara saker för eftervärlden – att föreviga underhållning, teaterpjäser eller bara vanligt folk som ska ta tåget en helt vanlig dag ledde till att filmmediet uppfanns.
Önskningar om uppföljare ledde till bland annat till Gudfadern II, The Dark Knight, Gudfadern III och Wonder Woman 1984. (Oh well … You can’t win them all!)
Svårt och omständligt inte automatiskt bättre
Wonder Woman 1984 har en moraliserande ton som inte är speciellt rolig. När barn-Diana kommer upp på hästen igen (hästen är dum nog att inte stanna när hon faller av!) så hittar hon ju på en SMART lösning bra nog för en fempoängare i SVT programmet Bäst i Test.
En dum moster gnäller och diskar henne och säger att det är fusk. Det är inte fusk att utnyttja att man är liten – de andra utnyttjar ju att de är stora. (Och vilken idiot har tränat den där hästen som Diana får? Hästkrake – du ska stanna när ett barn faller av dig! Det är basic träning!) Det är inte fusk att använda tvättmaskiner heller, istället för att handtvätta lakan i iskallt vatten på bryggan. Bara för att något är svårt och omständligt är det inte automatiskt bättre, effektivare eller ärligare.
Daterat med catfight
Två och en halv timme är en lång, lång superhjältefilm och superskurken är denna gång något av en daterad mes (ska säkert föreställa en Trump-parodi som kommit för sent) och Ares var coolare, festligare och farligare och spelad av en långt bättre och långt mer karismatisk skådespelare.
Diana brukar vara ensam tjej bland huvudpersonerna – typ i Justice League, men även i filmen Wonder Woman, ett typiskt exempel på Smurfette syndrom. I Wonder Woman 1984 verkar det först av allt trevligt att det utlovas en tjej till som huvudrollsinnehavare.
Men. Så blir det bara bråk. Catfight. Bokstavligen. För det går inte att ha två tjejer i huvudroller utan att de ryker ihop. Det där är bara så daterat. Catfights hade passerat bäst före-datum redan 1984.
Synd på det utlovade godisregnet
Slutet är mer proppfullt av moralkakor än vad en fiberdiet är full av fibrer … och det blir knastertorrt. Synd på det utlovade godisregnet som början av filmen hintar om.
Skriven 2021-04-28