LISA MISKOVSKY, Åkerlundska Gården, Tärnaby den 1 maj 2021 – sångerskan glänste, men gästerna tog sånär över partyt

Klicka på bilden, för att se hela bilden

Streamad konsert

Lisa Miskovsky var en av det första svenska turnéoffren för Coronaeländet. Skulle recensera ett av hennes Malmögig på Victoriateatern i Malmö i mars förra året, men det blev alltså lång näsa för både mig och de som löst biljett.

Fast nu i dessa dagar då livestreaming är det nya live – om än inte för evigt, förhoppningsvis – har även fröken Miskovsky gjort ett första försök, och som så ofta annars i sådana här sammanhang talar vi i termerna intimt och opluggat. Och inte mig emot. I det kortformat som sådana här konserter oftast fungerar upplägget från relativt bra till utmärkt.

Snopet snuvade på hits

I det här fallet hade Miskovsky tillsammans med gästartisterna, klaviaturpelaren Kalle Lundin från Deportees, gitarrspelande sångaren Patrik Backlund och samevokalissan Sofia Jannok hyst in sig mysiga Åkerlundska Gården, belägen ett stenkast från Ingemar Stenmarks barndomshem.

En perfekt vald plats för norrländskan Miskovsky, men jag kan tänka mig att de som förväntat sig ett mindre pärlband av hits från sångerskan blev åtminstone en aning snopna. För det här var på det hela taget i minst lika hög utsträckning en tillställning där Jannok fick chansen att visa upp sig. Garnera sedan med ett par nummer med Backlund på sång, så säger det sig själv att affischnamnet själv nästan hamnade i skymundan.

Lady Stardust i avskalad tappning

För efter den glänsande inledningen med i tur och ordning snygga Waiting for Our Time to Come, vackert vemodiga Lost from the Stars och oundvikliga Lady Stardust i helt avskalad tappning med sångerskan solokvist med sin akustiska gitarr.

Sedan var det slut på det roliga. I alla fall för de som enbart suktade efter Miskovskyklassiker som Driving One of Your Cars, Sing to Me, Brand New Day och Why Start a Fire.

Högst symbolisk lyrik

Därefter var det nämligen dags för den för mig okände Patrik Backlund att få glänsa, och visst var hans ballad Marble or Pebble– hämtad från nya senkomna släppet, ep:n Zen Palace – väl värd att höras. Vi talar i termerna smäcker ballad med en sorgsen ton som talade om att man inte bara ska se marmorblocket utan småstenarna av den samma också. Lyriken var som sig bör högst symbolisk, och budskapet givet; även i det lilla formatet är marmor alltjämt marmor, såväl bokstavligt som i livet.

Införlivade jojk till känslofylld helhet

– Nu välkomnar vi Sofia Jannok, sade Miskovsky glatt efter ytterligare en Backlundsignerade sång.

Det musikaliska svårmodet fortsatte dock även med henne i en naken ballad med den passande titeln Blöder ihjäl. Personligen föredrog jag dock när hon gick över till sin mammas samiska gata i Lávv U, i vilken jojken införlivades till nyanserat känslofylld helhet.

Gästerna tog närmast över partyt

Som avslutning serverades vi ännu ett nummer med Jannok, och inget ont i det. Hon är en spännande artist, utan tvekan. Ändå kan jag inte skaka av mig känslan av att Miskovsky själv balanserade på gränsen att bli en bifigur i sin egen show. Poängen här är att tillställningen annonserades ut som Lisa Miskovsky med gäster, och här tog gästerna närmast över partyt. Åtminstone tedde sig det hela som en väl demokratisk historia med tanke på hur den marknadsfördes.

Vilket känns lite trist. Sångerskan har en stark repertoar som förtjänar att höra live. Dessutom framstår hennes mjuka, behagliga och tidlösa röst alltjämt som en av få i landet som personifierar amerikansk poppig västkustrock på bästa sätt. Något som åter bekräftades denna afton, för övrigt. Om än i allt för liten utstäckning.

Skriven 2021-05-03