VIOLA ARDONE : HOPPETS TÅG – fin barndomsskildring med autentisk känsla i italiensk bestseller

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Originaltiel: Il treno del bambini
Förlag: Norstedts
Översättning: Johanna Hedenberg
Genre: Historisk skönlitteratur
Antal sidor: 238
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2021-01-08

Den italienska bästsäljaren Hoppets tåg har legat över ett år på de italienska topplistorna — och nu kommer romanen på svenska. Berättelsen är en sällsynt fin barndomsskildring och i centrum står lille Amerigos kärlek till musiken och hans val mellan två liv, två familjer och två väldigt olika Italien.

Året är 1946 och livet är hårt i det krigshärjade Syditalien. Napolitanska Antoinette Speranza kämpar för sin överlevnad och hennes son, den sjuårige Amerigo, hjälper till genom att samla lump. Så en dag kommer en möjlighet. Hoppets tåg.

Amerigo sätts på ett tåg mot Bologna, tillsammans med tusentals andra barn. De ska alla hamna hos fosterfamiljer och få äta sig mätta och gå i skolan. En drömtillvaro. Men Amerigos fosterfamilj får förhinder och istället hamnar den ensamme sjuåringen i Modena, hos Derna, som är singel. Dernas svåger Alcide bygger och reparerar musikinstrument. Amerigo får en egen fiol som Alcide byggt åt honom till hans åttonde födelsedag, och han börjar spela …

Ser med nya ögon på fattiga hemtrakterna

Musiken öppnar en helt ny värld för Amerigo. Dessutom får han en helt ny familj – som är kärleksfull, omhändertagande, kultiverad, musikälskande … Alcides tre barn blir som syskon för Amerigo, han som alltid varit så ensam. Dessutom får Amerigo en hel drös med nya mostrar, fastrar, morbröder och farbröder på köpet.

Så småningom blir det dags för Amerigo att återvända hem till Neapel – men nu ser Amerigo med nya ögon på sina fattiga hemtrakter. Olovandes smyger han sig ombord på ett tåg för att återvända till norra Italien och människorna han älskar och musiken …

Har han gjort rätt val?

Så småningom blir Amerigo en känd och framgångsrik violinist och han återvänder inte till Neapel på åratal … När han väl återvänder, för att närvara på en begravning, ställs allt på sin spets. Har han gjort rätt val? Borde han ta hand om sin brorson Carmine och “rädda honom“, så som han själv en gång blev räddad? Eller är det fattiga livet i den varma södern att föredra framför ett rikt, musikaliskt och privilegierat liv i det kalla, snöiga norden?

Ytterligheter ställs mot varandra på ett skickligt sätt och det är intressant att se hur Italien byggs upp igen efter andra världskriget, och allt skildras genom ögonen på en liten musikalisk unge som längtar efter ett “bättre liv”. Vad man förlorar på objektivitet och jag-berättarens uppenbara begränsningar, vinner man på att historien investerar så mycket i Amerigos karaktär och öde, och därmed byggs det upp en empatisk spänning.

Fiktiv utflykt till Italien

Alla karaktärer som finns med i berättelsen i södra Italien har sina motsvarigheter i norra Italien, och detta blir till ytterligare ett sätt att skildra och belysa Italiens kontraster. Liksom variationer av mat, kultur, festligheter …

Boken fungerar givetvis som ett slags fiktiv utflykt till Italien där fester, högtider, familjekalas och Neapels berömda pizza skildras med stor inlevelse. Neapel är framför allt känt för två stora uppfinningar: pizza och Elena Ferrante.

Gedigen och autentisk känsla

Hoppets tåg kan inte konkurrera med Elena Ferrante, så hon sitter oberörd kvar på den napolitanska berättartronen, men Hoppets tåg ger ändå en högintressant utflykt till forna tiders Italien – och kontrasterar effektivt de båda halvorna av den berömda italienska stöveln. Det finns mycket lycka och värme att finna i södra Italien, men det är norra Italien som erbjuder rika karriärmöjligheter för en lovande violinist.

Berättandet har en gedigen och autentisk känsla och balanserar fint olika kontraster och rapporterar trovärdigt om Italiens utveckling, från uråldriga traditioner och gamla sedvänjor till ett modernt land. Men visst kan traditioner och modernitet existera sida vid sida? Eller måste Amerigo välja mellan syd och nord, en gång för alla?