Klicka på bilden, för att se hela bilden
Denna film om ungdomligt drogmissbruk i en småstad lär aldrig lysa upp mörkret i en svensk biograf. Hemma i USA blev den ännu ett väntat offer för Coronapandemin, och förpassades direkt till en VOD-release som ännu inte nått vårt land. Däremot går det med fördel alldeles utmärkt att ge det tillhörande soundtracket en chans.
Storslaget, mäktigt och tungt
Som främsta lockvara bjuds man på
Och vilken laguppställning sedan, Sixx:A.M. med sångaren James Michael frontar givetvis, men även andra kändisar, däribland Def Leppards Joe Elliott, countrysångaren Brantley Gilbert, Ivan Moody från Five Finger Death Punsch, Slipknot/Stone Sour-sångaren Corey Taylor, självaste Slash på gitarr och några till.
Finfina ballader och groovig postgrunge
Sixx:A.M. briljerar även i den mörka smått hypnotiserande Belly of the Beast och vackra avskalade pianoballaden Skin, en sak som släpptes redan 2011 på bandets andra album This Is Gonna Hurt. Men vad är det man säger; en bra låt förtjänar att spelas igen.
Ytterligare några finfina ballader bidrager Bad Wolves med i form a Sober och Better off This Way medan kollegorna i Hellyeah bjuder på groovig postgrunge i Moth. Och vem kan motstå en god medryckande southern rockdänga? Inte jag i alla fall, och Cory Marks Outlaws and Outsiders fyller det suget med stilmedveten ackuratess.
Ständigt jämförda med Linkin Park
Om ovanstående akter måste sägas tillhöra ett garde med mer eller mindre ålderstigna traditioner, så består detta ljudband i övrigt av band med ett mer uppdaterad sound. Detta gäller inte minst From Ashes to New, som inte utan anledning ständigt jämförs med Linkin Park, och detta ska mest ses som något positivt. Lyssna bara på detta albums bidrag Broken. Här finnes såväl hetsig rap och snygga gitarriff som stark sång och en catchy refräng som grädde på moset.
Tänk tidiga Paramore
Utropstecknet i sin tur stavas Detroitbandet Eva Under Fire, en totalt ny bekantskap som hunnit släppa ett album, en ep samt ett dussin videos som finns att tillgå både på den egna sajten och YouTube. Tänk tidiga Paramore, så får ni en uppfattning hur det låter, och det säger jag med bästa möjliga rekommendationer i åtanke. Men så är det här också ett tajt band med en duktig sångerska i besittning av en rockröst som i alla fall tidvis ger associationer till Evanescences Amy Lee. Spåret här, Heroin(e) är ett utmärkt exempel på detta.
Catchy melodier i varierande stilar
Och utmärkt på många sätt är även detta soundtrack. Inte minst känns det som om musiken plockats ihop med filmens bästa i åtanke både vad gäller tema och stil, men framförallt är det sångernas kvalitet och höga lägstanivå som tilltalar, och jag inbillar mig att många andra hårdrocks- och metalfans som hyser uppskattning för catchy melodier i varierande förpackningar och stilar håller med.
Skriven 2021-01-27
