Klicka på bilden, för att se hela bilden
Kronblom trivs bra på sofflocket. Men han är inte så lat som det ryktas! Kronblom kan vara mycket företagsam och kreativ när det gäller att spela dragspel, fylla i tipskuponger, fiska, jaga, komma på uppfinningar och komma på sätt att slippa ifrån svärmor. Han är också påhittig och uppfinningsrik när det gäller att komma på sätt att slippa slitsamt arbete. Kronbloms superhjältekraft “lathet” ligger på sitt sätt helt rätt i tiden – tankekraft är också arbetskraft. Det är smart att vara påhittig och att komma på genvägar och att inte lägga lika mycket krut på allting. I en tid där allt fler blir överarbetade och utbrända är Kronbloms superkraft och livsfilosofi trivsamma – “Man måste ju hinna med att njuta av livet”, är hans mantra.
Över 90 och fortfarande aktuell
Den första Kronblom-serien av Elov Persson kom ut 1927, och det första julalbumet kom ut 1930. Kronblom fick även äran att bli julfrimärke 1980.
När Kronblom fyllde 40, 1967, lämnade Elov Persson över serietecknandet av Kronblom till sonen Gunnar. Serien Agust (också känd som Agust och Lotta) togs över av Elovs andre son Ingvar 1971. Idag har Elov Perssons serier tagits över av en tredje generation serietecknare. Gunnar har lämnat över Kronblom till sin son Jonas och Ingvar har lämnat Agust vidare till sin dotter Bia (Britt-Marie Melin).
Kronblom är nu Sveriges äldsta serie som fortfarande finns i tryck. Han är idag ett riktigt familjeföretag. Tiderna må förändras men Kronblom förändras i grund och botten aldrig – han kommer aldrig att urbaniseras, han trivs så bra med livet på landet, att njuta av naturen, att fiska, att jaga, att dricka kaffe med dopp och att fylla i sina tipskuponger.
Kronblom har mer eller mindre samma intressen som sin uppfinnare Elov Persson själv – och samma dröm om att en dag få tolv rätt på tipset!
Filmen Kronblom kom 1947 och den finns sedan några år tillbaka i EN nyrestaurerad utgåva i en filmisk seriebox, Den stora serieboxen, där även uppföljaren Kronblom kommer till stan ingår, liksom Påhittiga Johansson och trilogin om Biffen och Bananen.
Kompis med 91:an Karlsson
Kronblom må vara den äldsta serien som finns kvar idag och en av mest folkkära seriefigurerna i Sverige – men 91:an Karlsson hann först med att bli film! Redan 1946 kom den första filmen om den evige rekryten. 91:an och 87:an gör ett gästspel i filmen Kronblom.
Serierna filmades av samma filmbolag, och hade samma regissör, Hugo Bolander. De båda seriehjältarna har ofta funnits med i samma serietidningar och album, men egentligen har de båda serierna och deras respektive serieskapare inte något med varandra att göra. Kronblom av Elov Persson håller till i sitt Vinkelboda och 91:an Karlsson av Rudolf Petersson håller till på sitt regemente i Klackamo.
Konsten att se ut som en seriefigur
Det är svårt att hitta skådespelare som ser ut som sina serieförlagor. Gérard Depardieu i Asterix-filmerna är inte lika rundlagd som Obelix ska vara (och Obelix har en ännu större näsa). Gus Dahlström är inte lika ung och blond som sin serieförlaga 91:an. Men Ludde Gentzel är däremot på alla sätt och vis en klockren Kronblom! Gentzel verkar vara specialdesignad för att se ut just som Kronblom.
Alla de tre huvudrollsinnehavarna i filmen Kronblom är sällsynt bra som “seriefigurer” i verkliga livet. Dagmar Ebbesen har väl aldrig gjort en dålig rollprestation i sitt liv, och hon verkar ha mycket roligt som Kronbloms fru Malin, med ett smittande skratt och ett gott humör, och det går inte att tänka sig någon annan i rollen som “svärmor” än Julia Caesar. Egentligen är de tre huvudrollsinnehavarna ungefär jämngamla, så Caesar är inte alls tillräckligt gammal för att vara “svärmor”, men hon gör rollen med sådan pondus att man snabbt glömmer bort hur pass ung hon egentligen är.
Bilden av ett lyckligt, skojfriskt äktenskap
Relationen mellan Kronblom och Malin är ovanlig i den svenska serievärlden, eftersom serien i grund och botten skildrar ett kärleksfullt och lyckligt gift medelålders par. Samspelet mellan Gentzel och Ebbesen lyfter ofta fram det kärleksfulla i relationen mellan Kronblom och Malin, de två skojar många gånger med varandra och tycker om varandra i nöd och lust. Kronblom innehåller inte någon toffelhjältehistoria, som så många andra svenska serier.
Filmen Kronblom innehåller också mycket kul påsk-skoj – som när Kronblom bestämmer sig för att det är för jobbigt att gå till skogen och hämta påskris till påskdukningen – han kan ju ta den nya kvasten istället! Förr gjordes kvastar (och även vispar) av björkris – ett litet stycke kulturhistoria förevigas i den svenska filmhistorien.
Kronblom på postmodernistisk utflykt
I filmen Kronblom spelar Elov Persson sig själv i en fyndig ramberättelse. Han sitter och ritar Kronblom, kör fast och den tecknade Kronblom förvandlas till Kronblom i
Ludde Gentzels gestalt. Kronblom informerar tecknaren om att nu han kilar ut på egna äventyr ett tag, medan tecknaren fortfarande sitter kvar och tänker och betraktar en tom, tecknad soffa. För Kronblom har ju gett sig iväg på egen hand … Kronbloms släktskap med folklustspel understryks sedan av att alla skådespelarna inledningsvis dansar ringdans förbi kameran och stannar till, en och en, tittar direkt på publiken och förklarar vilken roll de kommer att spela i det äventyr vi nu ska få se.
Flera av sketcherna i filmen, som borren och fotbollsmatchen, porslinsäggen och påsksaluten och kaktusen som av misstag överlämnas av Kronblom på svärmors födelsedag, känns igen från originalserierna. Liksom fiskescenen med de kylda flaskorna och Kronbloms bryderi med den perfekta tipsraden.
Alla de kända Kronblom-karaktärerna finns med i filmen, från Kronbloms antagonist Rovlund till handlare Nilsson, och Kronbloms bror Jesper Kronblom spelar också en viktig roll i äventyrets upplösning.
Kronblom – en hyllad hjälte
Kronblom har förärats både statyer och museum och platsen framför gården i Bäckebro i Gävle, där Elov Persson 1927 skapade seriefiguren Kronblom, heter sedan 2004 Kronblomsplan. Kronblom finns till och med inkluderad i ett kapitel i bokenFörfattarnas litteraturhistoria från 1977, där professor Ronny Ambjörnsson skriver: “I världslitteraturen finns två gestalter som med sällsam resning kommit att förkroppsliga två skilda sidor i mänsklighetens strävanden: Robinson Crusoe och Kronblom”. Man förstår vad Ambjörnsson påpekar – här kontrasteras den mycket arbetsamme mot den mycket late. Men skulle inte Kronblom klara sig riktigt bra på en öde ö, tusenkonstnär och uppfinnare som han är?
Kronblom förkroppsligar “klurig gubbe på landet” långt före det att gubben Pettson tillsammans med katten Findus uppfann saker i barnboksseriernas värld. Kronblom gör hela tiden precis det som krävs för att överleva, även om han gärna håller sig till minsta möjliga input när det gäller arbete. När det gäller arbetsbesparande uppfinningsrikedom skulle Kronblom förmodligen lätt klara av att slå herr Crusoe – för ingen kan arbeta så hårt som Kronblom när det gäller att slippa arbete!
Svinstian, Sankt Göran och svärmor
Denna arbetssamma sida av Kronblom kommer till sin rätt i filmen Kronblom kommer till stan från 1949 – Kronblom ger sig inte när det gäller att uppföra en svinstia till grisen Sankt Göran, trots allt byråkratiskt blankettkrångel, och det slutar med att Kronblom själv blir vald till ett förtroendeuppdrag. Dessutom lyckas han rädda kära svärmor från att bli ruinerad på ett café som hon blivit pådyvlad – genom att använda sin säregna kombination av kreativ lathet och filosofisk arbetssamhet.
Det är på tiden att den kreativa latheten uppvärderas – och vem skulle kunna vara en bättre ambassadör för den än Kronblom?
Den fyndiga driften med den svenska byråkratin i Kronblom kommer till stan påminner om det byråkratiska uppdraget i Asterix 12 stordåd från 1976 (där ett “modernt stordåd” är att ta sig an den franska byråkratin utan att bli galen – byråkratins moment 22 verkar vara densamma till vilket land man än kommer), fast egentligen kom ju Kronbloms äventyr först.
Kreativ lathet och power-nap
Det är mycket glädjande att Kronblom filmerna nu har räddats för eftervärlden. Med över 90 år på nacken är Kronblom fortfarande en mycket pigg figur! Som fortfarande unnar sig en tupplur då och då. Något som idag kallas för “power-nap”!
Skriven 2020-12-29
