CHERRY BOMBS: MACABARÉT den 3 januari 2021 – Pussycat Dolls, Cirque du Soleil och ett ton rock ‘n’ roll med showgruppen i icke-livaktig livestreaming

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Regi: Alicia Taylor
Medverkande: Alicia Taylor, Josette, Kym, Kelsie, Connie med flera

Streamad show

Ta en del Pussycat Dolls, blanda en aning med Cirque du Soleil och släng in ett ton av rock’n’roll, så får du Cherry Bombs. Så har i alla fall showgruppen själva beskrivit sig, och meritlistan bekräftar onekligen att särskilt det sistnämnda utmärker dem. Sedan bildandet 2012 har de bland annat delat scen med kända rocknamn som Bad Company, Puddle of Mudd och Saliva samt öppnat för sydstatsrockande Black Stone Cherry och Buckcherry respektive Stone Sour och seriöst skämtrockande Steel Panther på deras gemensamma turné 2017

Nu senaste assisterade gruppen även Slipknot-/Stone Soursångaren Corey Taylor på dennes livestreamade konsert den 2 oktober förra året – recension finns här. Men Macabarét är alltså en alldeles egen show som växte fram i grundande medlemmen Alicia ”Dove” Taylors huvud när de tvingades ställa in sin bokade turné i samband med Covids dödliga framfart världen över.

Kaxig herre på ökentur

Fast med detta sagt, någon show live i vanlig bemärkelse är det här inte. Istället består det hela av diverse shownummer som hålls samman av en löst sammanfogad ramhandling med en kaxig herre på ökentur med sin gamla amerikanare som blir strandad i en öde westernstad, och hamnar på dess saloon, som inte är alls öde. Där träffar mannen ifråga nämligen på de förföriska Cherry Bombs, något han får anledning att ångra.

Det är ungefär handlingen i ett nötskal. Givetvis blir mannen utan namn jagad, bunden och förnedrad sådär lite lätt kittlande alltmedan damerna showar på på bästa sätt. Det är trots allt en metalshow det handlar om. Men frukta ej, inget som avhandlas är grafiskt. Vi talar trots allt ”good clean entertainment” från början till slut.

Ritualliknande shownummer

Som lite inledande klassisk poledancing till tonerna av Metallicas Creeping Death och ett dansant texmex-nummer som övergår i ett lössläppt flamencoförsök.

Detta var emellertid bara lugnet före stormen. För därefter höjdes temperaturen bokstavligen med Rammsteins Du Hast och ett slags ritualliknande shownummer där det lektes med elden å det värsta i ökenmiljön utanför Las Vegas.

På bästa eldfängda sätt

Ett högtflygande akrobatikstunt en stund senare med damerna på typiskt Cirque du Soleil-manér hängandes i tygstycken modell jättelakan tillhörde också höjdpunkterna. Liksom det djävulorienterade dansnumret i vilket de mest använda klyschorna från strippdansandet avverkades på bästa eldfängda och – får man väl säga – smakfulla sätt.

Man hade dock sparat det bästa till sist. Ackompanjerade av Suicidal Tendencies thrashiga You Can’t Bring Me Down rev flickorna av ett eldfixerat högtflygande och dansant akrobatiskt nummer med metalkänslan intakt.

Artisteriet hade kommit mer till sin rätt

Så ska den metalliska slipstenen dras skulle man kunna säga. Men i om nu sanningen ska fram – och det ska den ju – är jag inte helt säker på att konceptet funkade hela vägen. Visst, jag förstår grejen; om det nu inte går att uppträda live utnyttjar vi det faktum att vi kan regissera en show och gå utanför de möjligheter som liveformatet erbjuder. Men ändå, syftet med en livestreaming borde väl ändå vara att det man bjuds på är live eller består av en sprillans nyinspelad liveupptagning?

I det här fallet tror jag dessutom att tjejernas artisteri kommit mer till sin rätt om de investerat sina pengar i att hyra in sig på en tjusig scen någonstans istället för att som nu lägga dem på att åka ut på ”location”. Det hade kunnat addera den närhet, intimitet och inte minst tydlighet i showen, som jag delvis upplever saknades rent visuellt i denna skapelse.

Längtade efter att se dem live istället

Sedan är det klart att som introduktion per DVD, Blu-Ray eller streaming är det här väl värt en titt för den hårdrockande/metalorienterade showsugne. Men för egen del satt jag mest och längtade efter att få se ”Körsbärsbomberna” live på riktigt istället medan allt rullade på datorn, och det var väl knappast det som var tanken från början när Alicia Taylor satt vid skrivbordet och planerade ett substitut för den inställda turnén.

Skriven 2021-01-04