Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Edward af Sillén
Medverkande: Måns Zelmerlöw, Per Andersson samt orkester
Måns Zelmerlöv och Per Andersson har en show ihop. Det var onekligen något otippat. Å andra sidan körde charmören Dean Martin och skojaren Jerry Lewis redan på 40-talet lååååångt innan jag ens var påtänkt i mitten på fyrtiotalet , så tilltaget är väl inte så konstigt ändå. Däremot kanske en del undrar vem som är tomten respektive bocken i sammanhanget. Eller kanske inte ändå. Andersson har trots allt skaffat sig ett hyfsat respektabelt skägg nu och Zelmerlöv har ju haft rykte om sig att vara någon som närmast bekänt sig som sexmissbrukare.
Men allt eventuellt funderande på detta försvann förstås i samma ögonblick som tillställningens osynlige konferencier Mark Levengood öppnade showen med det självklara konstaterandet ”Vilket skitår det varit” för att strax därefter dra till med – Tomten och bocken? Det låter som en lek jag och Jonas brukar leka.
Drev gärna med varandra för ett extra skratt
Och på tal om just lek, så är det är det inte fel att påstå att det här är en show till större delen präglad av lekfullhet. Duon på scen hade av allt att döma uppriktigt roligt tillsammans, och verkade inte ta något överdrivet mycket på allvar. I alla fall inte sig själva. De drev mer än gärna både med varandra och sig själva för ett extra skratt. Själva jobbet däremot är en annan sak. Inbillar mig nämligen att duon utmanat sig extra mycket och arbetat hårdare med repeterandet än någonsin för att få allt att sitta som smäck med tanke på den märkliga tid vi lever i. Sedan skadar det förstås heller inte att det finns en tydlig kemi mellan dessa fullvuxna gossar.
Charmören och skämtaren
Fast rollfördelningen var förstås huggen i sten redan på planeringsstadiet. Precis som för Martin och Lewis en gång i tiden. För visst är Zelmerlöw är den snygge, charmören damerna gillar medan Andersson är den hämningslöse skämtaren. Lustigkurren som slår på trumman för de skrattframkallande poängerna så ofta det bara går. Så är det bara, och så är mycket riktigt upplägget i denna show också.
Således inleder Zelmerlöw med en traditionellt tjusig, men ändå relativt nertonad Christmas Song, och mer ”straight” än så här blev nog aldrig tillställningen om man nu ska vara ärlig – det skulle väl i så fall vara när sångaren tog ton i sin egen Alone on Christmas Eve lite senare. För detta nummer följdes av Let It Snow som duett i vilken Andersson gjorde sin bästa imitation av just Dean Martin på ett sådär lagom överdrivet sätt.
Poserande ”Jöback” och spattig ”Wells”
På tal om imitationer, så serverades flera sådana, och frågan om inte numret där herrarna tog sig an Robert Wells och Peter Jöback var det roligaste. Så ska kulturkrocken mellan den boogie woogie-fanatiske pianisten och kanske väl allvarlige musikalartisten illustreras, var man benägen att utbrista samtidigt som flinet spred sig över mungiporna.
– Ingen boogiewoogie nu, sade en poserande koncentrerad ”Jöback” till en spattig ”Wells” innan första tonen, men så blev det naturligtvis inte. Lyckligtvis.
Nästan lika roligt var det när Zelmerlöv gjorde sitt bästa för att vara seriös i stämningsfulla Come All Ye Faithfull samtidigt som kollegan under ständigt oväsen och med begränsad framgång försöker montera ihop ett trumset.
Imponerade om att ligga i varje land
Sedan ska villigt erkännas att jag blev uppriktigt imponerad över Per Andersson ett par gånger. Som när han drog av det detaljerade, fyndiga och skojfriska medley som går ut på att vi här i Sverige borde fira alla våra helgdagar samtidigt är så långt och snårigt att man nästan tappar hakan.
På samma nivå var den skabrösa visan om att ligga i varje land. Som i slutänden visade sig inte vara alls särskilt skabrös, för övrigt. Men riktigt skojigt är även detta nummer. Samt snårigt och långt då också förstås.
Bromancen fullbordades
Långt ifrån snårig och komplex i lyriken är Mariah Careys redan klassiska kassavältare All I Want for Christmas Is You, men duger den för Mariah, så duger den för Måns och Per. I showens klimax fullbordades vännernas bromance – typ – i en fartfyllt humoristisk och sedermera avklädd duett. Vi talar familjevänlig nakenhet när den är som roligast, och en Coronasäker kyss som grädde på moset. Säg vad kan man väl önska sig mer?
Ja, kanske den där knäppa covern på Stad i ljus där underhållarna sjunger vartannat ord. Strax innan ridåfall, dessutom. Fattas bara annat.
Skriven 2020-12-22
Fotnot: Då den initialt inbokade livestreamingen av Tomten och bocken den 16 december ställdes in efter tekniska problem gavs publiken en ny chans med en inspelad version av showen den 18-20 december istället.
