Klicka på bilden, för att se hela bilden
”Ur och Penn och 830 namn” är den 8:e offentliga inlagan om min pinande närkontakt med det oansvariga företaget Ur & Penn.
De föregående är:
7/ Ur&Penn och Armbandsklockans dag
6/ Ur&Penn och Halleys komet
5/ Ur&Penn: Vi vill att du skall vara nöjd, dock helt på våra villkor
4/ Vi skiter i dig! Hälsningar Ur&Penn
3/ Urspårat Ur & Penn – Ur led är tiden
2/ Stjäl med den ena handen och tigger med den andra
1/ Kan det möjligen vara så att vissa företag missbrukar korttidsarbetsstödet för egen vinning?
Det pågår en kamp mellan dem som menar att det skrivna ordet är viktigt, bland annat för att det kan förändra människors beteende och därmed även samhällets utveckling, och så dem som bröderna Ayad Al-Saffar och Osama Saffar, ägarna till det bedrägliga företaget Ur&Penn, som tog sig det som uppgift att uppvisa att det inte spelar någon som helst roll vad man skriver om dem eftersom det finns bara ett som talar: pengar. ”Tailored suits, chauffeured cars / Fine hotels and big cigars / Up for grabs, up for a price / Where the red hot girls keep on dancing through the night / The claim is on you / The sights are on me / So what do you do … Hey little girl, you broke the laws / You hustle, you deal, you steal from us all / Come on, come on, listen to the moneytalk…” vrålar AC/DC.
Vi får se vems åsikt rimligen kan vinna? Varken mina bokstäver eller mina läsare verkar sina.
§§§§§§
På natten mellan den 24 och 25 oktober 2020 vred vi klockan 1 timme tillbaka. Den sista mars 2021 kommer vi att vrida fram våra klockor, återigen 1 timme, (om det inte är så att denna funktion är förprogrammerad). Denna fram-och-tillbaka-manöver upprepas 2 ggr om året varje år. Så gott som varje människa i det högtechnologiska EU motsätter sig detta, och reagerar negativt på det. Jag däremot tvingas justera min dyra Citizen-klocka åtminstone två gånger i veckan efter att Ur och Penns samvetslösa och lumpna rörmokare satte sina trubbiga verktyg i den. Jag har påpekat detta flera gånger även på den här tidskriftens sidor, men Ur&Penn och detta illastinkande företags ägare bajsar i det, och vägrar att förse mig med en ny klocka av samma märke och kvalité.
(Jag är medveten om pendlande mellan normal och sommartid medför en rad psykiska och fysiska problem, men faktum är, att även de som inte drabbas av dessa, tycker att detta svajande fram-och-tillbaka är till betydande besvär.)
Inom litteraturen och film finns det otal beskrivningar på konsekvenserna av en oprecis klocka. Jag tror att de flesta människor är medvetna om detta, dock inte Ur och Penns klumpiga rörmokare, som med fullständig självklarhet lämnar ifrån sig en precisionsklocka som efter deras misshandlande handgripligheter saktar sig 5 sekunder var 20:e timme.
I komediserien Seinfeld, avsnitt 44, kallad The Ticket, kastar Seinfeld sin klocka i en av New Yorks skräpkorgar med förklaringen att den alltid saktar sig (”it is always running slow”). Han ger alltså uttryck för samma irritation över sin klockas opålitlighet som jag dagligen upplever efter att Ur och Penns välbetalda amatörrörmokare bökade i dess inre. (Även Paolo Macchiarini fick härja på Karolinska Institutet, trots att det fanns tillräckligt med bevis på att mannen var en charlatan. För övrigt inga som helst jämförelser.)
Nu var Seinfelds klocka inte vilken klocka som helst, utan just den klockan fick han som present från sina föräldrar, så den förutom det värde som den hade i affären, hade även ett affektionsvärde för Jerry (liksom min har för mig). Men detta kommer Jerry underfund med bara i efterhand, när hans irritation över den slöa klockan lägger sig.
Jerrys klocka blir upphittat av hans onkel Leo, och i avsnitt 45, kallad The Wallet, märker Jerrys föräldrar att Jerry inte bär deras presentklocka. I avsnitt 46, kallad The Watch, försöker Jerry köpa tillbaka sin klocka från Leo, bara för att kunna tillfredsställa sina föräldrar.
Dessa tre Seinfeld-avsnitt är konstruerade efter samma fysikaliska lag som en saktande klocka uppvisar: Allt som händer, händer för sent och skapar ständigt nya problem.
Men detta kan varken herrarna Abed Al Saffar och Osama Saffar, ägarna och vd:n för Ur och Penn eller hans rörmokarkollektiv fatta.
Denna kroniska oförmåga att förstå vad det innebär att jobba i ett serviceyrke, ger det skamfilade företaget UR och Penn följande, på måfå valda omdömen på nätet:
alexalex: ”Usel. En månad och två telefonsamtal och två mail för att få tillbaka pengar efter en retur.”
Anders: ”Usel. Rejäla fantasi priser. Gå till klockson.se istället, där finns dom rätta priserna. Lycka till. Mvh Anders”
Servess: ”Usel. Se upp för att handla här, över 1 månads väntetid på att få en retur registrerad. Klarna börjar misstro mig, och Ur & Penn säger att returavdelningen har mycket att göra. Hallå, 1 MÅNAD!”
Min anmärkning: 1 månad och signaturen Servess är redan irriterad? Jag håller på att traggla mitt ärende för 10 månad och har fortfarande inte kommit till något avslut. Ur och Penn har en annan tids- och moraluppfattning än de flesta som bor i det här landet.
Dessutom är det underligt att Ur & Penn ”ursäktar” sig med argumentet att deras ”returavdelningen har mycket att göra”. Om Ur & Penn fungerande så som man har all rätt att förvänta sig från ett företag som tar betalt för sina tjänster, så borde det inte finnas någon kö till deras reklamationsavdelning. Det rör sig trots allt inte om överklaganden till Migrationsverket.
Mikael790: ”Usel. Varning. Köpte en Citizen Aqualand jp2000-08E från webbshoppen. När försändelsen kom låg klockan i en anonym låda utan några originalhandlingar och utan skyddsplast. När jag påpekar detta i butik får jag en Citizen-låda men svaret att det är pga miljöskäl inte skickar med handlingar. När jag står på mig, hävdar man efter en vecka att bevisen är slut och att man beställt nya från Japan. Nej, det blev till att lämna tillbaka klockan, då det är ett uppenbart oseriöst företag. Inget ont om expediterna i butiken som vänligt hjälpte till med returen.”
Min anmärkning: Min gissning är att du inte fick några handlingar till din inhandlade Citizen-klocka på grund av att denna inte var original, utan ett billigt och dessutom olagligt falsifikat. Det är precis vad som hänt mig när mitt original Citizen, ”reparerades” hos Ur och Penn. Originalet byttes ut mot dåligfungerande skräp och trots att jag ställde frågan om detta byte till Ur & Penn gång på gång under de senaste 10 månader, fick jag inte något svar. Vilket seriöst företag skulle tystlåtet tåla att anklagas för förfalskningar och bedrägerier, utan att komma med konkreta bevis att förfalskningarna och bedrägerierna aldrig ägt rum? Det är en retorisk fråga, och alla kan svaret: alla seriösa företag skulle bestrida detta påstående och komma med övertygande bevis att de inte byter ut originaldelar mot oauktoriserade reservdelar.
Så småningom tror jag, får jag handlingar som kommer att intyga att det klockverket som jag erhöll som ersättning för mitt original, är ett original, dock även dessa handlingar blir förfalskade, så klart. Något annat kan jag dessvärre inte förvänta mig från Ur och Penn.
ISI1950: ”Usel. Jag köpte ett armbandsur för några år sedan. Efter drygt 1 år krånglade, lämnade in den och de konstaterade att det var fel på mekanismen. Detta medförde att det ocså slukade batteri. Jag fick det lagat. Ok! För några dagar sedan hände samma sak. Killen sade att batteriet var slut… 149:- för ett batteribyte. Själva batteri kostar ungefär 4,37 kr. Bytet tog ca 3,37 minuter, ändå sade jag att byta batteriet om det skulle funka. OBS! uret är värt idag ca 57,32 kr Gissa vad! 2 dagar efter det stannade uret igen. Jag gick tillbaka och samma kille KONSTATERADE att det var fel på mekanismen… Jag trodde att han skulle komma med ett förslag med ett rabatterade pris som kompensation… ICKE som ICKE… Han frågade mig om jag ville köpa ett annat ur, INGET förslag om en liten rabbat…VISST är det att affärsmäsigt har de rätt; MEN… OBS! detta är inte det första köpet. Jag har köpt smycken också och sist en klockradio, sådan som man vaknar med musik, m.m. som ingen kan programera, INTE ENS DEM! URUSEL SERVICE och TOTAL ignorans av situationen. Jag har också skrivit ett mail till dem, DETTA OCKSÅ HAR IGNORERATS! ALDRIG MER ATT JAG SÄTTER MIN FOT DÄR!”
Min anmärkning: Även min klocka ”reparerades” först för 2075 kr. Reparationen blev så kostsam eftersom Ur & Penn bedrägligt hävdade att de bytt ut hela originalurverket mot ett nytt Citizen original. Bara någon vecka senare uppstod samma fel på nytt. Även den här gången ville Ur & Penn få betalt för samma reparation. 10 månader senare funkar min klocka fortfarande inte som den bör.
Zianix: ”Usel. UNDVIK! Du kan inte lita på att du får dina produkter trots att du betalat.
Skulle få min klocka med express på torsdag. 80 spänn i frakt. Kontaktade dem och skrev att den inte kommit på fredag. Fick ett svar att återkomma med ordernr. Gjorde det och Inget svar och ingen klocka än idag tisdag. Fick sedan svaret ”Jag ser nu att vi har mailat dig den 3 januari angående att varan är slut lager. Vi frågar då även om du vill avbryta din order eller om du kan tänkta dig att vänta lite extra och då få 10% extra på din beställning. Jag ser dock även att mailadressen har blivit felaktig och därför har du nog inte mottagit detta.” Jag hade givetvis letat vidare på ett annat ställe under mellandagsrean om jag visste att jag inte skulle få min klocka. 10% kompensation är ingenting. Snarare har många klockor varit på halva priset. Så kanske förlorat 1500 på att vänta på min klocka istället för att beställa från ett annat ställe. Dessutom gick min order igenom och jag har betalat pengar för den klocka jag skulle få. Riktigt bedrägeri om någonting.”
Min anmärkning: mina erfarenheter med Ur & Penn skiljer sig inte från dina Zianix. Men till skillnad från dig, tänker jag inte ge mig. Ur & Penn kan bete sig så pass svinaktigt som det gör på grund av att de som är missnöjda och klagar, ger upp efter en viss tid. Själv tänker jag inte ge upp och dessutom tänker jag engagera i Ur & Penn fallet alla ifrån ARN och Konsumentverket och till Skatteverket, Försäkringskassan och Datainspektionen.
zMoondanceR: ”Usel. Fake website. It shows a low and fixed price for all the watches but when you log in you can’t find the product you want and the prices are much higher irl. FAKE Advertising!”
Min anmärkning: Om Ur och Penns webbsida kan man skriva en hel del och jag kommer naturligtvis göra det i mina kommande krönikor. Datainspektionen måste syna detta bedrägeriföretag ordentligt i fogarna.
Lord Router: ”Usel. Jävla skitställe! Tar betalt 80 kr för att byta ett batteri på ett armbandsur! + 50 kr för batteriet! GÅ inte hit utan till en RIKTIG urmakare (dessa tar INTE betalt för sådant!).”
Kevin: ”Usel. Personalen i Vällingby var JÄTTE otrevliga, fick ingen hjälp och det Stog på nätet att de hade det jag sökte i Butiken men tydligen hade det inte det. När jag frågade om produkten var hon i kassan typ irriterade som om hon hade bråttom eller något. Snälla sköt erat jobb bättre. Tipsar inte att handla från Ur & Penn”
§§§§§§
Some folks are born, made to wave the flag / Ooh, their red, white and blue
And when the band plays ‘Hail to the Chief’ / Ooh, they point the cannon at you, Lord
It ain’t me / It ain’t me / I ain’t no senator’s son, son
It ain’t me / It ain’t me / I ain’t no fortunate one, no
Some folks are born, silver spoon in hand / Lord, don’t they help themselves, y’all
But when the taxman comes to the door / Lord, the house looks like a rummage sale, yeah
It ain’t me / It ain’t me / I ain’t no millionaire’s son, no, no
It ain’t me / It ain’t me / I ain’t no fortunate one, no
Yeah, yeah
Some folks inherit star spangled eyes / Ooh, they send you down to war, Lord
And when you ask ’em, ‘How much should we give?’
Ooh, they only answer ‘More! More! More!’, Y’all
It ain’t me / It ain’t me / I ain’t no military son, son
It ain’t me / It ain’t me / I ain’t no fortunate one, one
It ain’t me / It ain’t me / I ain’t no fortunate one, no, no, no
It ain’t me / It ain’t me / I ain’t no fortunate son, no, no, no
Fortunate Son © John Fogerty
”Fürst, det du är, är du genom slump och födelse; vad jag är, är jag genom mitt eget arbete. Det finns många prinsar och det kommer att fortsätta att finnas tusentals fler, men det finns bara en Beethoven”, sade Beethoven i vredesutbrott till Karl Alois Johann-Nepomuk Vinzenz Leonhard, Fürst Lichnowsky, trots att han visste att därmed kommer han att förlora det underhåll med vilket Lichnowsky försörjde honom.
Liknande tankar har formulerats tidigare: Det är allmänt känt att Pierre-Augustin Caron de Beaumarchais hade visst inflytande på franska revolutionen.
de Beaumarchais ifrågasatte med sin pjäs Barberaren i Sevilla eller Den fåfänga försiktigheten nämligen öppet hela det feodala samhället, och på så sätt föregrep han den franska revolution som skulle komma fjorton år efter att hans uppfinningsrike, handlingskraftige och välformulerade gestalt Figaro, på Comédie-Française uttryckte högt och tydligt det, som fram till dess, inte var alltför rekommendabelt ens att tänka. Så här talar de Beaumarchais genom sin fortfarande högst levande hjälte i min översättning:
”Eftersom du är en stor nobelman, tycker du att du är ett stort geni! En titel, en förmögenhet, en rang, utnämningar till titlar och ämbetet: allt detta som gör en man så stolt! Vad gjorde du för att tjäna allt detta? Du blev född till allt detta – inget mer. Därutöver är du knappast begåvad med något särskilt. Medan jag, en av många, har varit tvungen att använda mer insikt och mer hjärnarbete bara för att hålla mig vid liv, än vad du gillar framhäva för att leda ditt nedärvda imperium. Och du vill tävla med mig?”
Visst känns det förnedrande att vara en obetydlig skuggfigur i sin egen faders gärning herr Abed Al Saffar? Jag läste på nätet att du egentligen inte ville vara vd för din fars Ur och Penn, men att du inte hade något att sätta emot hans vilja. Stackars du.
Att vältra sig i lyx kan knappast ge dig den tillfredsställelse som din far fick uppleva när han förvärvade Ur & Penn. Du har inte gjort mig lycklig, du har inte gjort något av de ovannämnda kunderna och hundratals till lyckliga eller ens nöjda.
“Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst”, postulerade Hjalmar Söderberg.
Jag kan knappast älska dig herr Abed Al Saffar efter allt det som du stal ifrån mig och som du utsatt mig för under mer än 10 månader, men jag skulle ändå önska att du slutar utmana mig och mången annan Ur och Penn-kund, att förakta dig.
§§§§§§
Den 11 maj 2020 publicerade jag artikeln ”Kan det möjligen vara så att vissa företag missbrukar korttidsarbetsstödet för egen vinning?”, se https://www.jpsmedia.se/2020/05/11/kan-det-vara-sa-att-foretag-missbrukar-korttidsarbetsstodet-for-egen-vinning/ Denna skrivning var mycket uppmärksammad och flera journalistkollegor hakade på.
De skarpa journalisterna Daniel Olsson och Michael Syrén publicerade den 23 augusti 2020 ett riktigt bra reportage på samma ämne, se https://www.expressen.se/dinapengar/qs/rika-svenskar-lever-lyxliv-far-miljoner-i-coronastod
Följande är ett utdrag ur detta reportage:
”Klockkoncernen Ur & Penn fick nyligen på grund av coronapandemin ett omställningsstöd av skattebetalarna på 3,4 miljoner kronor.
Mitt i krisen köpte en av ägarna, Osama Saffar, sig en Bentley Continental GT. Samtidigt kör den andre delägaren Ayad Al-Saffar företagets splitter nya Rolls-Royce Phantom VIII värd minst sex miljoner kronor.
– Jag har rätt kanske att göra något roligt för mig själv, säger Osama Saffar.
Expressens granskning visar att det bakom bolagen som fått omställningsmiljonerna finns miljardärer, riskkapitalister och dömda ekobrottslingar som fortsätter att leva lyxliv. Coronapandemin slår mot hundratusentals svenska företag. För att mildra effekterna har staten och skattebetalarna pumpat ut miljarder i olika stöd under våren.
Ett av de stöd som regeringen beslutat om är ett så kallat omställningsstöd. Stödet betalas ut till bolag som tappat 30 procent av omsättningen under mars och april jämfört med samma period för 2019. Pengarna söker företagarna själva från Skatteverket.
Hittills har myndigheten betalat ut 1,1 miljarder kronor.
’Sticker förstås i ögonen’
Expressens granskning visar dock att stödpengarna från skattebetalarna i flera fall gått till företagare som är mångmiljonärer och fortsätter att leva lyxliv.
– Det sticker förstås i ögonen på folk, säger Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson på Småföretagarnas riksförbund.
– Det som är bekymret med den här typen av stöd är att man inte tagit reda på hur det faktiskt ser ut i bolagen.
En av mottagarna är klockföretaget Ur & Penn som nyligen fick 3,4 miljoner kronor. Bolaget, som 2019 gjorde en vinst efter finansnetto på drygt 363 miljoner kronor, ägs av bröderna Ayad Al-Saffar och Osama Saffar. De är båda mångmiljonärer, bor i stora villor i Sveriges mest exklusiva bostadsområde Djursholm – och de har en passion för dyrbara bilar.
Ayad Al-Saffar, 56, äger privat tre Bentley och en Lamborghini.
Hans bror Osama Saffar, 58, bor inte långt ifrån sin bror och äger bland annat en Rolls Royce, två Audi, en Porsche och en Mercedes.
’Behöver jag svara dig?’
I juni i år, samtidigt som bröderna sökte bidrag från skattebetalarna till Ur & Penn köpte Osama Saffar en Bentley Continental GT. Nypriset för en sådan bil är ungefär lika mycket som skattebetalarna betalat till deras klockföretag.
När Expressen får kontakt med Osama Saffar på telefon säger han:
– Privat är en sak och företag en sak, eller hur?
Men det är ju skattebetalarna som hjälper ditt företag och det är därifrån du får din lön och ersättning och sen går du och köper en Bentley?
– Jag kanske inte behöver svara dig. Behöver jag svara dig?
Ser du inte något omoraliskt i detta?
– Du får jag gå in i ditt liv och kolla vad du har och vad du äger får jag göra det också och sen ställa frågor till dig?
Det får du absolut göra.
– Men det vill jag inte, jag är inte så nyfiken. Jag vill inte göra det.
-Tack för ditt samtal, säger Osama Saffar och avslutar samtalet.
Senare återkommer Osama Saffar, via brorsonen som är vd, som berättar att pengarna för inköpet av Bentleyn kom från en försäkringsersättning han fått efter att en tidigare Bentley av samma typ, köpt 2019, blivit stulen.
Men det är inte bara privata bilköp som görs av klockbröderna.
Rose Phantom med stjärnhimmel. I vintras köpte Osamas bror Ayad Al-Saffar en bil till företaget Ur & Penn. Bilen, en specialutrustad Rolls-Royce Phantom VIII som i grundutförande kostar sex miljoner, har all tänkbar extrautrustning: bland annat en vinkyl med medföljande kristallglas och ett innertak med hundratals små lampor som kan dimmas och som ska ge en känsla av en stjärnhimmel. Bilen som bröderna beställde var dessutom förlängd med 2,2 decimeter – en förlängning som enligt uppgift går på 1,5 miljoner kronor extra.
Och bilen som går under namnet ”Rose Phantom” är även inredd med broderade rosor som sytts med en miljon stygn. Bilexperter som Expressen varit i kontakt med bedömer att slutsumman för en bil med all den utrustningen kan uppgå till tio miljoner kronor – och klockdirektören älskar sin bil.
I en reklamfilm från Rolls-Royce säger Ayad Al Saffar att han aldrig kommer sälja den:
– It became an amazing piece of art. And I would never, never, never sell this car.”
Så långt delar från Daniel Olssons och Michael Syréns väl genomförda reportage i Expressen.
§§§§§§
Som jag meddelade på den officiella Armbandsklockans dag den 4 december 2020, håller jag på med att sammanställa en ny bok. Den kommer heta Ur och Penn : Välkommen! Den är författad av mig, vladimir Oravsky och omslaget är gjort av ingen annan än Ole Schwander, samme konstnär som blev världskänd genom sina starka affischer till Lars von Triers filmer. Att Ole Schwander är en dansk Saul Bass, är knappast någon överdrift och jag, liksom bröderna Ayad Al-Saffar och Osama Saffar kommer kunna tacka även honom för den uppmärksamhet som boken Ur och Penn : Välkommen! kommer att sprida under många, många år framöver.
§§§§§§
Efter att min bok Zlata Ibrahimovics dagbok kom ut, bjöds jag till en rad radio-, tidnings- och tidskriftsintervjuer. Zlata var min 19:e bok och den markerade mitt publika genombrott. Detta var år 2004, och frågan jag ställdes oftast inför var, varför jag blev författare. Jag svarade att jag ville förändra världen. Jag trodde på det då, och jag tror på det nu. Detta tack vare det lyckliga faktumet att jag aldrig tidigare kommit i kontakt med herr Ayad Al Saffar. Jag skall förklara mig ifall någon missat kopplingen.
Detta är mitt 8:e inlägg om herr Ayad Al Saffars Ur & Penn, som är skyldiga mig en klocka som jag förväntar mig att få i stället för den som Ur & Penns oseriösa rörmokare omvandlat till en obrukbar rekvisita.
Artiklarna har lästs av otaliga människor, inte minst i klockbranschen, och inget av mina första 7 inlägg har förmått herr Ayad Al Saffar och hans anställda att förse mig med en ny klocka av samma kvalité som den som Ur och Penns rörmokare förstörde. Vissa läsare, så som herr Ayad Al Saffar och hans anställda, påverkas inte av klagomål, oavsett om det framförs muntligen eller i form av skriverier. Dessa människor kan inte påverkas alls. De är immuna mot all kritik. De är döva, de är blinda, de tror att de är osårbara, utan någon Akilleshäl eller annan sårbarhetspunkt. Betyder det att jag bör sluta skriva om herr Ayad Al Saffar och hans Ur & Penn? Ingalunda.
§§§§§§
Jag råkade lyssna på Kropp & Själ, ”P1:s hälsojournalistiska program”.
Programmets rubrik var Särbehandling i vården – om rasism och minoritetsstress. Syftet med programmet var utan minsta tvekan välmenande och gott. Det ville visa att invandrare inte alltid har det alltför lätt, att det finns svenskar som reser hinder framför dem och gör deras liv till en mer eller mindre plågsam hinderbana. Man kunde lyssna på utsagor som ”Jag ska alltid ligga två steg före.” ”Jag ska alltid vara skärpt.” ”Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra.”
Dessa och liknande vittnesmål grundar sig naturligtvis på subjektiva upplevelser, som visserligen kan vara objektivt sanna, men som inte behöver vara det, åtminstone inte i juridisk mening.
Men om det nu är så att det finns svenskar som betraktar invandrare med viss misstro, då undrar jag om det bästa vi invandrare kan göra för att motverka detta, är att beklaga oss över detta, eller om det finns andra sätt att ta sig an problemet?
Jag tror inte att svensken har insupit sin skepticism gentemot invandraren med modersmjölken, jag tror att invandraren själv bidragit till denna skepsis. Lite längre ner i denna artikel finns en lista på fler än 800 ”invandrare” från första och andra generationen. Den börjar med drottning Silvia och slutar med Mark Levengood och mellan dessa finns över 800 konkreta namn. Väldigt få av dessa nämnda personers gärningar skulle så här långt kunna vända svensken mot invandringen, vill jag mena.
Men skulle jag sammanställa en lista med namn som börjar med rektor Hamid, dvs. Hamid Zafar och Stefano Catenacci och sluta med herr Ayad Al Saffar, skulle den innehålla åtminstone lika många namn som den ovannämnda förtäckningen, troligen många, många fler. Och märk väl (!) det vill jag med emfas poängtera, varken Hamid Zafar, Stefano Catenacci eller herr Ayad Al Saffar är dömda för något. Men i mina ögon platsar de ingalunda på listan som börjar med drottning Silvia och slutar med Mark Levengood.
Enligt Kriminalvårdens statistik från 1 oktober 2019 fanns 2 088 personer inskrivna i Sveriges häkten, 4 834 inskrivna på Sveriges anstalter och 10 807 klienter hade påföljd inom frivården. Det är cirka 18-tusen personer. Enligt kriminal- och rättsmagasinet Para§raf befolkas 70 procent av svenska fängelser av invandrare. Para§raf skulle antagligen inte kunna ges ut som en bilaga till Miljöpartiets tidningen Syre men bland Para§rafs ”krönikörer märks även advokaterna Johan Eriksson, Peter Althin och Sargon De Basso, före detta länspolismästaren Gunno Gunnmo, statsåklagare Nils-Eric Schultz, poliserna Börje Carlsson och Carlos Paulsson, professor Mårten Schultz, den legendariske brottsutredaren Jan Olsson liksom författarna Ricard Nilsson, Lillemor Östlin och Johan Hedenberg”, skriver Para§raf, så det kan knappast ligga höger om höger.
Det är inte i första hand etniska svenskar, utan det är vi invandrare från första och andra och tredjegenerationen som måste bilda en motståndsrörelse mot alla dessa invandrare från första och andra och tredjegenerationen som smutsar invandrarnas namn och rykte och försvårar och grumlar till våran existens. De som sitter i finkan är en sak, men de som sitter i rektorsstolar, härjar i Operakällarens kök eller äger Ur & Penn, utgör den stora faran för oss reko invandrare, tycker jag. De farliga, de som lärt sig operera under radarn, de som lärt sig använda de rätta orden, de som den ständigt skiftande och avsiktligt blinda politiska korrektheten premierar, de borde avslöjas. Vi bör oavbrutet skriva om och varna för alla Hamid Zafars, Stefano Catenaccis och Ayad Al Saffars olika sätt att våldta det svenska sättet att vara och förhålla sig till varandra.
Liksom det finns Grannsamverkan bör vi invandrare gå samman i invandrarsamverkan, om vi verkligen önskar slippa känna att vi ”alltid måste ligga två steg före”. Som sagt, det är vi invandrare som i hög grad är ansvariga för hur etniska svenskar uppfattar oss. Svenskar har släppt in oss och vi bör handla så att de inte tvingas känna sig bedragna, våldtagna, bestulna, lurade, med andra ord, vi bör se till att svenskar inte känner att de genom sin frikostighet begick ett allvarligt misstag.
§§§§§§
Herr Abed Al Saffar, ägaren och vd:n för Ur och Penn, ignorerar mitt skrivande om honom och hans företag. Det förbryllar mig. Eftersom å ena sidan satsar han hur mycket pengar och resurser som helst på reklam – något som jag inte kan tolka på annat vis än att han tror på ordets makt – och andra sidan blundar han för mina skriverier. Det är som en missbrukare som mycket väl är medveten om den förödande effekten av sitt missbruk och som ändå inte kan sluta med det.
§§§§§§
Det är inte klokt vad många människor googlar sitt namn. Även kändisar. Exempelvis ett bra antal av dem som jag nämnde i min artikel ”Ur & Penn och Halleys komet” https://www.jpsmedia.se/2020/10/01/ur-penn-och-haileys-komet/. Hur vet jag det? Några av dem hörde av sig och gav mig full rätt i det som jag skrev. Och inte nog med det. Det fanns även sådana, som beklagade sig över att jag inte tog med dem. Så här repriserar jag listan, nu dubbel så lång.
Drottning Silvia och hennes barn Victoria, Carl Philip och Madeleine, Christopher O’Neill, Antje Jackelén, Heinz Jackelén, Ibrahim Baylan, Aylin Fazelian, Ardalan Shekarabi, Nyamko Sabuni, Alice Bah Kuhnke, Hanif Bali, Rossana Dinamarca, Stefan Ingves, Leila Ali Elmi, Robert Hannah, Aida Hadzialic, Adriana Haxhimustafa, Fredrik Hansson, Mehmet Kaplan, Lorena Delgado Varas, Ali Esbati, Tony Haddou, Momodou Malcolm Jallow, Daniel Riazat, Ilona Szatmári Waldau, Vasiliki Tsouplaki, Ciczie Weidby, Ulf Kristerssons och Birgitta Eds döttrar Signe, Siri och Ellen, Vida Mehrannia, Philip Botström, Jesús Alcalá, Sargon De Basso, Ilan De Basso, Rachel De Basso, Guy Madison, Salvatore Grimaldi, Dimitris Gioulekas, Christina Saliba, Rayan Akkari, Siduri Poli, Romina Pourmokhtari, Ahmed Abdirahman, Zabeh Karimi, Omid Mahmoudi, Veronika Mitrevska, Adam Cwejman, Zlatan Ibrahimović, Henrik Larsson, Zecira Musovic, Rashid Musa, Bosko Orovic, Astrit Selmani, Teddy Lučić, Martin Dahlin, Jon Dahl Tomasson, Alexander Isak, Martin Mutumba, John Guidetti, Yukiya Sugita, Aly Keita, Deniz Hümmet, Kalpi Ouattara, Tara Moshizi, Isak Ssali Ssewankambo, Anel Ahmedhodzic, Emil Roback, Saman Ghoddos, Bartosz Grzelak, Abir Al-Sahlani, Lutfi Kolgjini, Jordan Attah Kadiri, Jens Cajuste, Robin Quaison, Muamer Tanković, Jasim Mohamed, Mustafa Mohamed, Amer Mohammed, Mohammed Salih, Mohammad Noori, Nasteho Mohamed, Mika Zibanejad, Miro Zalar, Niko Ojamäki, Anders Mäki, Wolfgang Pichler, Jamina Roberts, Amanda Zahui, George Scott, Badou Jack, Charlotte Tarchys, Tareq Taylor, Renata Chlumska, Natasha Illum Berg, Michel Tornéus, Angelica Bengtsson, Mikael Ymer, Elias Ymer, Cecilia Ingman, Poya Asbaghi, Dusan Umičević, Ibraheem Alsalman, Dragan Umičević, Rihaneh Rouhani, Pezhman Pars, Roger Haddad, Nahir Besara, Heradi Rashidi, Panajotis Dimitriadis, Johan Kücükaslan, Milad Akbarzadeh, Glenn Solberg, Armand Duplantis, Daniel Ståhl, Melwin Lycke Holm, Kosovare Asllani, Madelen Janogy, Madeleine Käärik, Khamzat Chimaev, Reza Madadi, Paul Zyra, Daniel Nannskog, Ernst Kirchsteiger, Hannah Akuffo, Maysae Quttineh, Nima Shams, David Granditsky, Randi Gitz, Caspar Camitz, Michail Tonkonogi, David Boati, Håkan Boström, Ersin Aziman, Iman Tahbaz, Jack Vreeswijk, Matti Ollikainen, Christopher Cantillo, Houman Sebghati, Linda Pira, Jason Diakité, Andrea Pippins, Loreen Talhaoui, Sarah Dawn Finer, Rennie Mirro, Dorothy Irving, Darin Zanyar, Darin Shnino, Sammi Nummelin, Pauline Kamusewu, Loulou Lamotte, Seinabo Sey, Ana Diaz, Erik Brännström, Erik Lundin, Johanna Lundin, John Lundvik, Samir Muric, Ken Ring, Samir Yosufi, Lamin Holmén, Eli Göndör, Waseem Zaffar, Dror Feiler, Tigran Feiler, Josh Armfield, Alex Letic, John Senewiratne, Alexander Kuprijanko, Sibille Attar, Pablo Dalence, Nikki Amini, Sinziana Ravini, Julie Chikane, David Guetta, Ebo Krdum, Danny Saucedo, Neneh Cherry, Ahmadu Jah, Moki Karlsson Cherry, Don Cherry, Titiyo Jah, Eagle-Eye Cherry, Mabel McVey, Nurit Nobel, Silvana Imam, Dogge Doggelito, Adam Tensta, Maia Hirasawa, Miriam Bryant, Billey Shamrock, Bilan Osman, Fari Ceken, Petrina Solange, David Batra, Shan Atci, Gulan Avci, Aminah Al Fakir, Nassim Al Fakir, Salem Al Fakir, Kristian Smith, Judith Kiros, Kayo Mpoyi, Therese Strömberg, Catherine Anyango Grünewald, Yanina Casanova, Yanjaa Altansuh, Kodjo Akolor, Damon Rasti, Anna Takanen, Oldoz Javidi, Katia Elliott, Evelyn Mok, Marika Carlsson, Randi Marainen, Soran Ismail, Ahmed Berhan, Jessi Melissa Calisir, Branislav Pavlovic, Özz Nûjen, Amie Bramme Sey, Rojda Sekersöz, America Vera-Zavala, Amina Adelai, Annika Hirvonen, Johan Pisoni, Carmen Dickson, Rebecca Haimi, Asrin Haidari, Abdul Hibombo, Alexander Letice, Ira Mallik, Kim Veerabuthroo Nordberg, Gabriel Itkes-Sznap, Khashayar Naderehvandi, Golnaz Hashemzadeh Bonde, Bahar Pars, Nina Kartal, Shang Imam, Mattias Ramos, Arkan Asaad, Malcom Kyeyune, Ahmad Reza Jalali, Abdullahi Sheikh Ali, Soo Aleman, Lo Kauppi, Michael Barret, Tatjana Tomanovic, Maja Aase, Qaisar Mahmood, Ben Gorham, Heiko Droste, Arash Mokhtari, Alexander Mørk-Eidem, Louise Peterhoff, Ehsan Noroozi, Arvin Khoshnood, Christina Karlsson Kazeem, Nihad Dawood, Jalal Lalouni, Bobby Oduncu, Stephan Rimér, Jannicke Geitskaret, Tone Bekkestad, Helen Tronstad, Deana Bajic, Maria Augutis, Heidi Avellan, Athena Farrokhzad, Mellika Melouani Melani, Farnaz Arbabi, Nadia Hussein, Samira Yousef, Samir Badran, Samir Abaz, Lennart Koskinen, Malin Duintjer, Victoria Borisova-Ollas, Danica Kragić Jensfelt, Arazo Arif, Ali Mirazimi, Amir Rostami, Arjeta Durmishaj, Chen Maiping, Dona Hariri, Shanti Roney, Lubna El-Shanti, Josefin Lennen Merckx, Mona Ismail Jama, Mona Persson, Haris Grabovac, Daniel Vergara, Filip Kotsambouikidis, Palmira Koukkari Mbenga, Sakine Madon, Masoud Kamali, Aida Arslanovics, Herman Nikolić, Ricardo Garcia Canchaya, Lovette Jallow, Maria Martholm Silva, Amanda Sokolnicki, Mina Benaissa, Cilla Benkö, Atilla Yoldas, Ingrid Lomfors, Kaj Schueler, Djordje Zarkovic, Yukiko Duke, Dominika Peczynski, Helena Paparizou, Alice Teodorescu Måwe, Patrik Lundberg, Natalia Kazmierska, Katrin Zytomierska, Kim Ustamujic Johansen, Guy Dammann, Lorenzo Casini, Fredrick Malmberg, Tove Lifvendahl, Lena Sundström, Katrine Marçal, Alex Voronov, Nathan Shachar, Zakaria Hersi, Imren Arda, Jean-Pierre Barda, Fernando Di Luca, Marcello Ferrada de Noli, Caroline Ringskog Ferrada-Noli, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli, Patrick Cordner, Jasmin Rastegar, Mariam Wallentin, Tiba Al-Sharifi, Armand Mirpour, Farzan Athari, Farah Abadi, Sami Putkinen, Pieter ten Hoopen, David Aronowitsch, Sofia Viotti, Rissa Seidou, Rijal Mbamba, Sabina Ddumba, Patrick Nzamba, Sabina Karlsson, Sabahudin Duhera, Ahn-Za Hagström, Meraf Bahta, Josette Bushell-Mingo, Martin Olczak, Henrik Schaefer, Henrik Chetan Aspengren, Veronica Maggio, Icare Girard, Alice Mutambala, Emi-Simone Zawall, Bryan Grey Yambao, Natalie Ringler, Simon Keane, Christophe Premat, Emma Krokdal, Amina Manzoor, Marc Broos, Sara Broos, Nele Brusselaers, Barbara Caricciola, Paula Llopis Martinez, Murat Yigit, Nisha Besara, Sofia Cervin, Jessica Abbott, Natasha Azarmi, Armita Golkar, Arash Sanari, Jens Stilhoff Sörensen, Iiris Viljanen, Zulmay Afzali, Herbert Blomstedt, Johan Dalene, Sean Banan, Anandi Hattiangadi, Saman Bakhtiari, Marjaneh Bakhtiari, Mustafa Panshiri, Paloma Vangpreecha, Haval van Drumpt, Gabrielle De Bourg, Hanif Azizi, Miriam Haley, Natalie Lantz, Monika Kichau, Anna Székely, Laura Fratiglioni, Anne Torvinen, Ninos Chamoun, Emil Moghaddam, Salim Barakat, Staffan de Mistura, Ülkü Holago, Julia Atiyeh, Silan Diljen, Filip Yifter-Svensson, Margareta Popoola, Nadja Jebril, Sara Abdollahi, Adrian Macéus, Frida Boisen, Ridha Hadfi, Goran Asaad, Sineva Ribeiro, Akil Awad, Felicia Margineanu, Fernando Germond Corrêa, Carina Galanou Ipsonius, Afsaneh Ghatan Bauer, Ayaan Hassan, Ravi Dissanayake, Didrik von Seth, Gordana Spasic, Helya Riazat, Louise Wileen Bjarke, Jim Gage, Carl Carboni, Tatiana Kireeva, Klas Wolf-Watz, Tannaz Edalat, Samuel Girma, Nima Dervish, Salomon Schulman, Catarina Karkkainen, Jari Hänninen, Lap-See Lam, Marina Arkkukangas, Kevni Zulal, Deborah Cornland, Lorentz Tovatt, Stefan Krakowski, Angelo da Silveira, Ferhat Baysal, Elisabet Keussen, Elisabeth Massi Fritz, Peter Danowsky Slobodan Jovicic, Negar Josephi, Mussie Ephrem, Annika Estassy, Ola Wong, Slavenka Drakulić, Mustafa Can, Mohammad Fazlhashemi, Peter Westerholm, Johan Westerholm, Martin Olsson, Marcus Olsson, Jessica Olsson, Lili Sedghi, Sherzod Yarmukhamedov, Erik Halkjaer, Mia Stellberg, Luise Steinberger, Anni-Frid Lyngstad, Linus de Faire, Theodor Kallifatides, Linda Bondestam, Natacha López, Stephan Reber, Svjetlana Pastuhovic, Sunil Munshi, Merrick Tabor, Louise Epstein, Ernst Brunner, Sonja Pleijel, Agneta Pleijel, Maciej Zaremba, Peter Wolodarski, Aleksander Wolodarski, Karin Grundberg Wolodarski, Lars Dencik, Daniel Dencik, David Dencik, Göran Rosenberg, Vanna Rosenberg, Andreas Cervenka, Georg Riedel, Sarah Riedel, Jaroslav Suk, Tomas Kramar, Eva Franko, Bodil Zalesky, Mikaela Zabrodsky, Irena Pozar, Iva Parizkova Ryggeståhl, Annelie Horáková, Lucia Cajchanová, Andreas Novotny, Frank Svoboda, Boris Novotný, Grazyna Kulpa, Elena Dahl, Maria Georgieva, Antonio de la Cruz, Navid Modiri, Martin Wicklin, Samir Abu Eid, Ivan Garcia, Cecilia Khavar, Fatemeh Khavari, Fernando Arias, Parisa Amiri, Parisa Höglund, Mursal Isa, Paul Frigyes, Paul Ronge, Anitha Schulman, Tobias Hübinette, Jan Guillou, Gellert Tamas, Lawen Mohtadi, Sophia Djiobaridis, Oisín Cantwell, Khaddi Sagnia, Duraid Al-Khamisi, Tanja Suhinina, Johannes Anyuru, Sami Said, Emanuel Sidea, Jennie Dieleman, Dmitri Plax, Math Bollen, Batjargal Ochirbat, Baolige Wurina, Betlehem Isaak, Dawit Isaak, Angela Gui, Gui Minhai, Cyndee Peters, Doktor Alban, Lotta Hedlund, Kaliffa Karlsson, Laleh Pourkarim, Tanja Bergkvist, Mohamad Keblawi, Alexandra Pascalidou, Peter Birro, Marcus Birro, Marcus Samuelsson, Anders Jansson, Al Pitcher, Jonathan Rollins, Kevin Benn, Sissela Benn, Alexandra Coelho Ahndoril, Arturo Arques, Edward af Sillén, Vera Vitali, Tali da Silva, Daniel da Silva, Carin da Silva, Suad Ali, Mark Isitt, Rahel Belatchew, Maruska Kuzar, Saman Salim, Tuula Kuosmanen, Anna Bazala, Ibrahim Alkhaffaji, Adrian Sadikovic, Peter Ivcic, Peter Rovan, Michal Turok, Agnieszka Tolf, Hebert Abimorad, Sarah Åsard, Sarah Syed, Anna Catellani, Sema Ekinci, Amir Chamdin, Mikael Marcimain, Jerzy Sarnecki, Simon Pollack Sarnecki, Pamela Jaskoviak, Augustin Erba, Signar Mäkitalo, Nathalie Rothschild, Hilda Hellwig, Ossi Carp, Anna Sarkadi, David Russell, Ane Brun, Frank Radosevich, Nachla Libre, Brett Ascarelli, Korosh Kananian, Loukas Christodoulou, Sabina Rasiwala, Jon Henrik Fjällgren, Tilde de Paula Eby, Ana Laguna, Margaux Dietz, Shora Esmailian, Aliette Opheim, Valerie Kyeyune Backström, Tommy Myllymäki, Sébastien Boudet, Markoolio, Marko Tuhkanen, Gizem Erdogan, Babak Parham, Babak Najafi, Manuel Concha, Anna Vnuk, Ramin Nouri, Nour El Refai, Thim Lohse, Mauricio Rojas, Martin Lazar, Daniel Espinosa, Brady Juvier, Christofer Murray, Edward Murray, Jurij Lederman, Signar Mäkitalo, Tiina Rosenberg, Safa Safiyari, Aleksander Motturi, Andrzej Tichý, Katerina Janouch, Hynek Pallas, Soraya Post, Soraya Lavasani, Hédi Fried, Awad Olwan, Fouad Youcefi, Lotta Ilona Häyrynen, Hewa Abdelzadeh, Naomi Lamothe Berisha, Naod Habtemichael, Roland Zuiderveld, Robert Tranquilli, Sinziana Ravini, Lizette Romero Niknami, Igor Pikovski, Dejan Kulusevski, Bianca Kronlöf, Tiffany Kronlöf, Federico Moreno, Peet Tüll, Jonas Vlachos, Idriz Zogaj, Helena Trolläng, Maja Jagodic, Sara Zommorodi, David Tarrodi, Andrea Tarrodi, Ole Petter Ottersen, Thomas Hofmarcher, Thomas Brezicka, Thobias Montler, Ata Ghaderi, Shahidul Islam, Martin Takac, Orla Vigsø, Liria Ortiz, Lena Einhorn, Stefan Einhorn, Rafael Kawati, Marie-Francoise Gorwa-Grauslund, Nele Brusselaers, Jens Stilhoff Sörensen, Andrew Ewing, Manuel Felices, Michelle Chew, Danuta Wasserman, Farshid Jalalvand, Diamant Salihu, Vlada Cakic, Andrea Valderrama, Johanna Koljonen, Aris Fioretos, Monika Fagerholm, Juan Jesus Carrero, Inga-Lina Lindqvist, Dorotea Bromberg, Salad Hilowle, Negra Efendić, Corina Oprea, Levan Akin, Andreas Christakis, Gabo Camnitzer, Anders Johansen, Freke Räihä, Gunnar Bolin, Catrine Lundell, Paloma Vangpreecha, Daniel Riley, Anna Järvinen, Jonas Hassen Khemiri, Hoyte Van Hoytema, Nalin Pekgul, Kurdo Baksi, Christian Catomeris, Thomas Gür, Tua Forsström, Klas Östergren, Péter Gárdos, James Savage, Sanna Wolk, Susanna Alakoski, Susanne Durst, Amineh Kakabaveh, Rakel Chukri, Theo Tsappos, Francesca Quarterly, Jeannette Escanilla, Giselle Esse Hyvönen, Nooshi Dadgostar, Meli Petersson Ellafi, Rebecka Le Moine, Manuel Cubas, Daniel Goitom, Henok Goitom, Danne McBlackneck, Hawa Sanneh, David Nzinga, Zinat Pirzadeh, Makode Linde, Klara Kristalova, Enno Hallek, Linn Ullmann, Daniel Bergman, Amelia Adamo, Amat Levin, Ivica Zubak, Jila Mossaed, Dilsa Demirbag-Sten, Markus Castro, Adel Darwish, Peter Brzezinski, Daniel Riazat, Tarik Saleh, Donia Saleh, Josef Fares, Fares Fares, Jan Fares, Roy Fares, Stina Ekblad, Ylva Ekblad, Tora Tomasdottir, Jan Dolata, Monica Saarinen, Gina Dirawi, Tuva Novotny, Alexandra Rapaport, Emmie Mikaelsson, Katarina Sandström, Caterina Cesaro, Markus Krunegård, Pia Herrera, Jovan Radomir, Jovan Rajs, Dina Rajs, Hanna Rajs Lara, Ritza Papaconstantinou, Wanda Bendjelloul, Johar Bendjelloul, My Rohwedder, Eric Saade, Noomi Rapace, Sonja Jawo, Filip Dikmen, Zeina Mourtada, Nadim Ghazale, Lars Vilks, Andres Lokko, Kristian Luuk, Martina Haag, Bea Uusma, Niklas Berglind, Fredrik Skavlan, Mark Levengood
Herr Abed Al Saffar tror kanske att varje omnämnande, hur ofördelaktigt det än må vara, är reklam, bra reklam Jag vet att det finns sådana som är övertygade om att så är fallet, jag tänker inte diskutera det. Jag vet dock att det finns något som heter samvete och skam, men att det finns folk som inte är begåvade med dessa socialiseringens varningstecken. Jag jämför det med hereditär sensorisk och autonom neuropati typ V, eller också med medfödd okänslighet för smärta, alltså de i vissa fall dödliga sjukdomar, där den stackars drabbade inte kan känna smärta eller temperaturförändringar.
“You live with straights who tell you, you was king (…) Ah, how do you sleep
Ah, how do you sleep at night
Ah, how do you sleep
Ah, how do you sleep at night” [Alla vet vem som skrev dessa ord.]
§§§§§§
Mycket tyder på att herr Ayad Al Saffar satt munkavle på sina medarbetare: Kundtjänsten tiger, och svarar inte på mina kritiska brev sedan flera månader. Inte heller några andra anställda inom koncernen. Till och med Emilia Hansson, regionchef för Ur & Penns sydregion tiger, något som förvånar mig lite, eftersom det inte liknar henne. Även hon måste ha försetts med munkavle.
Till info@uropenn.se skrev jag både två och fem gånger: ”Hej, Ni skriver: ’Vi svarar på inkomna mail så snabbt som möjligt, men normalt inom 2 arbetsdagar.’ På mina mejl, svarar ni inte. Ni svarar aldrig. Varför? Hälsningar Vladimir Oravsky”
Jag skrev några inlägg på Ur & Penns Facebooksida, Fick ett automatiserat svar: “Comments can’t be longer than 8,000 characters. Try shortening your comment.” Jag har förkortat inläggen så att de blev under 8 000 bokstäver inklusive blanks, men bara dagen därpå var inlägget eller snarare inläggen borttagna. Samtliga. Ur & Penn tolererar inte negativa reaktioner.
“Ah, how do you sleep at night”
§§§§§§
”Konsumentombudsmannen (KO) förbjuder Ur & Penn AB, 556438-6950, att vid marknadsföring av klockor och andra modeaccessoarer använda sig av uttrycket ’Rea’ eller andra uttryck med motsvarande innebörd om inte försäljningen sker under en begränsad tid.
KO förbjuder Ur & Penn AB att vid marknadsföring av klockor och andra modeaccessoarer felaktigt påstå att försäljningspriset är nedsatt med en viss procentsats i förhållande till det ordinarie priset
Respektive förbud är förenat med ett vite på 1 500 000 kronor.”
Detta föreläggande offentliggjordes av Konsumentverket den 11 november 2019. Sedan dess har det passerat 13 månader och jag har inte noterat att Ur och Penn ändrat sin rea-taktik. Det är rea på rea på rea. Det är visserligen inte samma klockor och samma accessoarer som utan avbrott lockar till sig kunder för så kallat rea- och utförsäljningspris, men jag har svårt att tänka mig att Konsumentombudsmannen menade att så länge Ur & Penn byter ut några klockor bakom den permanenta rea-skyltningen mot några andra, är allt OK. KO borde skärpa sig om allmänheten skall känna tilltro till detta verk.
§§§§§§
I mitt inlägg ”Ur & Penn: Vi vill att du skall vara nöjd, dock helt på våra villkor” https://www.jpsmedia.se/2020/07/23/ur-penn-vi-vill-att-du-skall-vara-nojd-dock-helt-pa-vara-villkor/ skrev jag: ”I Sverige är det, skandalöst nog, sekretessbelagt vilka företag som fått ta del av stödet för korttidspermittering.
Tillväxtverket, som handlägger ärendena, hänvisar till offentlighets- och sekretesslagen och menar att upplysningen skulle medföra ’skada för arbetsgivaren’ om den lämnades ut. Skada för arbetsgivaren? Är det inte skattebetalarnas rätt att få veta till vem och i vilket syfte deras skattepengar tar vägen?”
Jag gav mig ej, utan tjatade på Skatteverket och Tillväxtverket och jag var långtifrån ensam om det. Det lönade sig: ”Det ska bli offentligt vilka företag som fått permitteringsstöd under Coronakrisen, beslutade regeringen och samarbetspartierna”, rapporterade SVT. Förändringen ska gälla från och med första juli nästa år. Korttidspermitteringar uppgick till 43 miljarder kronor i år, vill jag minnas, och en hel del har troligen fastnat i orätta fickor, misstänker jag.
Att tjata och inte ge sig när man har rätt, kan i vissa fall ge resultat.
§§§§§§
SVT skriver på sin webbplats att nästan 100 företag utreds för coronafusk: ”I den första omgången av omställningsstödet kom det in drygt 24 000 ansökningar till Skatteverket med ett värde på 4,4 miljarder kronor, där 2,8 miljarder kronor har betalats ut.
– I huvudsak är det brott mot utdelningsförbudet som vi anmält till Ekobrottsmyndigheten. Sedan är det ärenden där företagen uppgett felaktiga fasta kostnader och blåst upp kostnaderna. När vi börjat titta närmare finns det ingen substans bakom det här, säger Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket.
Nu är det möjligt för företagen att söka den andra omgången av omställningsstödet som gäller förlorade inkomster för maj, juni och juli.
Samtidigt startar Skatteverket sina efterkontroller av de utbetalda coronastöden. Det är en mer fördjupad granskning där Skatteverket kommer att göra oanmälda besök hos företag där myndigheten kommer begära underlag från bokföringen.
– Det kan bli beskattningskonsekvenser av det här. Då tittar vi inte bara på omställningsstödet utan även på samtliga stöd under coronapandemin, säger Conny Svensson och fortsätter:
– Genom en ny lag har vi möjlighet att hämta in information från bland annat Tillväxtverket, som har hand om permitteringsstödet, och jämföra vad det är man redovisat till oss.
De misstänkta brotten handlar om allt från 40 000 till flera miljoner kronor. När nu efterkontrollerna av coronastödet inleds räknar Ekobrottsmyndigheten inte bara med fler anmälningar – utan även med betydligt större belopp.”
Än så länge är det inte offentliggjort vilka företag Skatteverket fann skyldiga till att de utnyttjade Sveriges generösa undsättningssystemet på ett otillbörligt vis, och det kan möjligen vara så att Ur och Penn inte kommer att finnas bland dessa. Susan Sontag skriver i Against interpretation, att människor sällan bryter mot bara en regel, eftersom de sätter i bruk att gå någonstans dit andra inte går… Med hänvisning till denna kloka observation och all den dessvärre frånstötande kunskap som jag har om herr Ayad Al Saffar och hans Ur och Penn, kommer det förvåna mig om han inte överskred även denna anständighets gräns.
§§§§§§
Här kommer mina frågor till Ur och Penns ledning i sjätte repris:
1. Ur & Penn tog betalt från mig för bytet av min Citizen Eco-Drive Skyhawk Blue Angels Titanium klockverk. Det gamla fick jag inte tillbaka, trots upprepade påstötningar. Varför?
2. Har Ur & Penn verkligen bytt ut min klockas klockverk?
3. Om Ur & Penn mot förmodan verkligen bytt ut det, hur kommer det sig att det ”nya” urverket drabbades av samma fel som det ursprungliga, det som jag tvingades att mot 2075 kr ”byta ut”? Citizen är trots allt kända för sin hållbarhet och precision.
4. Om Ur & Penn faktiskt bytte ut hela klockverket på min klocka, då undrar jag om det nya klockverket verkligen var ett original Citizen, som det blev sagt, eller en undermålig piratkopia som, visade sig, höll bara några få veckor?
5. Varför fick jag ingen dokumentation om det nya klockverket, trots påstötningar?
6. Inom några veckor efter ”bytet av” klockverket blev den nylagade klockan med ett ”helt nytt klockverk”, återigen trasig, och återigen var felet, konstigt nog, det samma. Är det inte mysko?
7. Varför ville Ur & Penn att jag än en gång skulle betala för samma reparation?
8. När min klocka äntligen kom tillbaka från den andra reparationen, den här gången efter 3 veckor, då fanns det inte en enda funktion på den rätt inställd. Inte en enda! Till och med Ur & Penns anställda Alma, förundrade sig över hur något sådant kunde ha skett?
9. Min övertygelse är att detta var avsiktligt. Att Ur & Penn hoppades på att jag skulle mecka med klockan, för att Ur & Penn efteråt skulle kunna hävda att alla konstaterade fel efter mitt ingripande skulle jag lastas för. Jag gick inte in i den fällan.
10. Efter att min klocka äntligen var rätt inställd och synkroniserad, då saktade den sig ordentligt, något som en välfungerande Citizen i denna prisklass absolut inte borde göra, det finns det dokumentation på.
11. Varför Ur & Penns verkstad hävdade, enligt Nora, en av Ur & Penns anställda, att det är brukligt att en klocka saktar sig under en tid, men sedan snabbar sig, så att den genomsnittliga tidsavvikelsen ändå blir +/- 0. Se min artikal ”Stjäl med den ena handen och tigger med den andra” https://www.jpsmedia.se/2020/07/06/stjal-med-den-ena-handen-och-tigger-med-den-andra/
12. Hur kan Ur & Penn anställa personer som inte bara tror på det som nämns under punkten 10, utan till och med förmedlar detta löjligt lögnaktiga påstående vidare till Ur & Penns kunder.
13. Varför rings jag upp av Ur & Penn-anställda, som exempelvis Tülin Karaman och Emilia Hansson, utan att dessa äger något som helst mandat att ”förhandla”, utan i stället tondövt upprepar och upprepar sin påtvungna läxa utan att kunna komma till ett avslut.
14. Varför hävdar Ur & Penn att man kan ringa till butiken på Östra Storgatan i Jönköping, när det alltid är en telefonsvarare på? Visst, ringa kan man, men det är helt meningslöst.
15. Varför har Ur & Penn inte försett butiken på Östra Storgatan i Jönköping med en telefonsvarare som utlovar ”Hej och tack för att du kontaktat oss! Lämna ditt telefonnummer och vi skall ringa upp dig så snabbt som möjligt, men normalt inom 666 arbetsdagar. Hälsningar Ur&Penn Kundtjänst”
16. Varför behövde jag uppsöka Ur & Penn-butiken hela 11 (!) gånger innan jag äntligen fick min klocka tillbaka och som dessutom ändå inte var helt funktionsduglig?
17. Hur kommer det sig att Ur & Penn har en ständigt pågående rea? Tror Ur & Penn att detta skapar förtroende? Hur kan man förvänta sig att man litar på Ur & Penns prissättningspolicy? Se ”Kan det möjligen vara så att vissa företag missbrukar korttidsarbetsstödet för egen vinning?” https://www.jpsmedia.se/2020/05/11/kan-det-vara-sa-att-foretag-missbrukar-korttidsarbetsstodet-for-egen-vinning/
18. Den första ”reparationen” av min klocka varade i 7 veckor (!) i stället för de utlovade 2, (”i yttersta fall 3”). Bör jag som kund acceptera detta som om ingenting har hänt?
Det verkar som att herr Abed Al Saffar och hans personal inte kan synkronisera sina klockor – troligen är det Ur och Penns helt opålitliga klockverkstad som ansvarar för denna väsentliga detalj.
19. Den andra ”reparationen” varade i 3 veckor i stället för den utlovade, en vecka. Bör jag som kund acceptera detta som om ingenting har hänt?
Än en gång: Det verkar som att herr Abed Al Saffar och hans personal inte kan synkronisera sina klockor – då det är Ur och Penns god-for-nothing klockverkstad som ansvarar för denna väsentliga detalj.
20. Ur och Penns rörmokare förstörde min klocka men herr Abed Al Saffar vägrar att ersätta den. Hur tänker du herr Abed Al Saffar?
21. Varför tar herr Abed Al Saffar, Ur & Penns ägare och vd, för givet att jag med min skatt önskar att finansiera Ur & Penns hyreslättnader och kortidspermitteringar och sjukskrivningar och annat, samtidigt som det är uppenbart att Ur & Penn visar förakt för mig och är totalt likgiltig för mina rättmätiga krav, med andra ord, behandlar mig som en paria.
22. Vad vill du uppnå herr Abed Al Saffar genom att ignorera mig? Jag antar att du har en plan med det, en vision?
23. ”Gnuggar du dina händer” herr Abed Al Saffar varje gång du lurar någon – vilken tillfredsställelse får du från detta?
24. Hur kan herr Abed Al Saffars Ur & Penns lämna ifrån sig en klocka som varje enskild dag, vardag som helgdag, behöver tidsjusteras?
Till och med Ur & Penns egna, simpla ”Regal”-klocka, i låtsasguld, går med större precision.
En trasig klocka, en sådan som har stannat och inte klarar av att röra på visarna, en sådan klocka visar rätt tid två gånger om dygnet. Min Citizen Eco-Drive Skyhawk Blue Angels Titanium visar däremot rätt tid lika ofta som Halleys komet syns på den svenska natthimlen, efter att Ur och Penns rörmokare satte sin rörtång i den. Och Halleys komets omloppstid är 76 år.
25. Dessvärre finns det ingenting som man kan lita på och som är äkta när det kommer från Ur och Penn. Ett påfallande stöd för detta konstaterande är Ur och Penns eget klockmärke ”Regal”.
Som om Ur och Penns ”regal” var en del av riksregalier – krona, spira, äpple, svärd och den regerande dynastins vapen – symboler för kungaätten. Det är en utspekulerad strategi med den inbilska önskan att regal-köparen skall tro att det är något extrafint med en regalklocka. Ur och Penn vill dock regal-köparen att helt förglömma det regalskepp som i augusti 1628 fick göra fiskar och havskrabbor sällskap på havets botten utanför Beckholmen. På samma vis som Ur och Penn ihärdigt försöker glömma bort att de är skyldiga mig en klocka i ersättning för den som deras under all professionell anständighets yta sänkta verkstad, förstörde. När Vasa byggdes var hon avsedd att bli en symbol för Sveriges militära och politiska makt. Även Ur och Penns Regal är en symbol – för fejk och bedräglighet.
Jag kan se redan, hur prins Daniel, lägger undan sin 297-tusen kronors Rolex Daytona i helguld, för att i stället pryda sin handled med Ur och Penns Regal. Regal kostar 198 kr fast annonsen hävdar att den kostade 598 kr. Ur och Penn är ökända för sin ständigt pågående realisering av sina varor. Och ändå tjänar de multum på dessa.
Någon, någonstans, måste vara förlorare på detta. Jag menar förutom mig och andra bedragna och utnyttjade kunder.
26. Varför ringer inte herr Abed Al Saffar upp mig när han den 02 juli 2020 lovade det?
27. Varför förnekar Ur och Penns kundtjänst att herr Abed Al Saffar jobbar hos Ur och Penn? Se ”Stjäl med den ena handen och tigger med den andra” https://www.jpsmedia.se/2020/07/06/stjal-med-den-ena-handen-och-tigger-med-den-andra/
28. Känner du inget ansvar för dina anställda som känner sig skamsna på grund av din uppträdande herr Abed Al Saffar?
Du skämmer dessutom ut en hel yrkeskår (se nedan).
Ta ditt förnuft till fånga och sluta skämma ut dina anställda och andra som jobbar med klockor.
29. Varför vägrar du herr Abed Al Saffars och ditt Ur & Penn ersätta min förstörda klocka?
30. Varför tror Ur & Penn att jag tänker sluta ställa mina frågor, så länge dessa inte är tillfredsställande besvarade eller så länge Ur & Penn inte går med på en förlikning?
Det är inga svåra eller orimliga frågor jag ställer, men de kräver svar som utan tvekan inbegriper obehagliga avslöjanden om herr Abed Al Saffar och hans hårdstyrda hantlangare.
Jag vill få en ny, identisk klocka som den som Ur & Penns verkstad förstörde för mig, en Citizen Eco-Drive Skyhawk Blue Angels Titanium, eller också vill jag att Ur & Penn ger mig full ersättning för alla de timmar jag lagt på att syna Ur & Penn i sömmarna. Jag kan även tänka mig acceptera att som ersättning få den Citizen Titanium-klocka som Ur och Penn saluför just nu och som jag pekade ut för Ur & Penns underkuvade springschas Emilia Hansson.
Verkar det vara orimliga krav? Begär jag ogudaktigt mycket från det genom skattemedel välsubventionerade Ur & Penn-imperiet?
Jag kommer att skriva om herr Abed Al Saffar och hans Ur och Penn så länge som han inte tänker acceptera det svenska idealet vars motto är att i möjligaste mån göra rätt för sig. Ekonomin kan knappast stå i vägen för herr Abed Al Saffar att ersätta min av Ur och Penn verkstad förstörda klocka. Utan det är ihärdig trots och motstånd mot de svenska värdena som verkar vara herr Abed Al Saffars drivande kraft.
För vidare läsning hänvisar jag till artikeln Dawit Isaak-biblioteket – yttrandefrihetsbibliotek på Malmö Stadsarkiv.
Klicka här för köp av och information om artikelförfattaren Vladimir Oravskys böcker.
© Vladimir Oravsky
