Klicka på bilden, för att se hela bilden
Hon är sjungande låtskrivare och en jävel på gitarr. Namnet är Lindsay Ell, och hon är tveklöst ett av Nashvillescenens största löften för tillfällen och ett kvinnligt hopp på en scen som till stor del dominerats av männen och partajande ”bro”-country de senaste tio, femton åren. Men vokalissan ser på framtiden men tillförsikt. Förändringens vindar har börjat blåsa, menar hon. Allt går i cykler, och början på en ny era har redan inletts.
– Ja, allt har börjat röra sig i rätt riktning nu, förtydligar kanadensiskan. Visst, det har varit manligt tungt ett tag nu, men de senaste tre åren har det funnits många fler låtar med kvinnor på listorna än tidigare. Dagens Nashville rör sig otroligt snabba. Det görs framsteg konstant.
Fullständig öppenhet på nya albumet
Lindsay utvecklar resonemanget och säger att det fanns en tid då nästan inga kvinnor fanns på countrylistorna, men i dagens läge inspirerar alla av damerna i popsvängen som ständigt har nya hits.
Men vägen mot framgång är alltid lång. I Lindsays fall tog det 14 år från den professionella starten till två sedermera indieproducerade album och första ”riktiga” albumet The Project 2017. Långt ifrån lika lång tid har således förflutit fram till sprillans nya albumet Heart Theory, ett verk som vräkts fram med den fullständiga öppenheten som riktmärke.
– Jag är verkligen glad över att jag kunnat skriva ett så ärligt album. Jag ville verkligen vara så sårbar jag bara kunde. Jag började skriva för tre år sedan, och jag bestämde mig redan då för att alla sångerna skulle bli en kronologisk historia över allt jag gått igenom. Jag ville processa alla de känslor jag genomlevt, och det var precis vad jag gjorde i slutänden också.
Ville berätta sin (våldtäkts)historia
– Samtidigt antar jag att den sång som är allra mest personlig för dig är Make You. Den måste har varit väldigt svår för dig skriva med tanke på att den handlar om de våldtäkter du har blivit utsatt för som yngre?
– Ja, det här var något jag verkligen ville fokusera på, att berätta min historia. För mig som överlevare har det varit en svår sak att processa fram till nu. Men när jag arbetade med organisationen *Youth For Tomorrow med ungdomar som också blivit utsatta ville jag berätta min story och låta dem berätta sin. Då visste jag också att jag ville vara en taleskvinna för de här människorna, så att de ser att de inte är ensamma där ute.
Hade läkt fortare
Detta i sin tur resulterade till att Lindsay grundade Make You Movement, en välgörenhetsstiftelse, vars syfte är att hjälpa organisationer som stöttar ungdomar som blivit utsatta för övergrepp, och då inte minst ekonomiskt.
– Jag kan känna att om jag hade haft någon som hållit mig i handen när jag först blev våldtagen som 13-åring och sedan igen som 21-åring hade jag läkt som människa mycket fortare.
Livsglädje och en topp tio- hit
Idag är Lindsay 31, och har av allt att döma äntligen – så gott det går – lagt traumat. av dessa fruktansvärda händelser bakom sig. Sångerskan ger ett positivt intryck präglat av mycket livsglädje, och ser fram emot att avtäcka sin nya musik för världen. Inte minst kan hon göra tummen upp för att förstasingeln I Don’t Love You blivit en topp tio-hit på countrylistan hemma i Kanada.
– Jag älskar den sången så mycket. Den ger en antydan om vad hela albumet handlar om.
– Hur viktigt är det vad kritikerna tycker då?
– Du vet, det har kommit till en punkt nu där det inte betyder så mycket. Jag bara gör det jag gör, och att skapa musik är min grej. Det är så befriande att tänka så och bara skapa, och det räcker för mig.
Första konserterna som tioåring
Musiken har för övrigt alltid haft en stor del i Lindsays liv. Vokalissan säger att hon alltid känt sig kopplad till den, och använder den för att göra gott. Vilket kanske inte är så konstigt. Inspirationen kom från fadern, som var fritidsmusiker med idel gitarrer spridda runt huset hemma i Calgary. Förälskelsen i guror tog fäste när hon var åtta, och på den vägen är det.
– Jag gjorde mina första konserter när jag var tio, och jag kommer fortfarande ihåg hur exalterad jag vara över att göra det. Efteråt såg jag människorna gå hem lite gladare än när de kom.
BTO:s Randy Bachman lärde allt om studioarbete
– Jag antar att det var ett stort ögonblick när du började arbeta med Randy Bachman från *BTO. Ni möttes visst när du bara var 15 och spelade in ditt första album?
– Yeah, Randy lärde mig verklige skriva låtar. Han fick in mig på en massa andra artister än vad jag lyssnat på tidigare, som Jimi Hendrix, Eric Clapton och Stevie Ray Vaugn.
– Sedan producerade han väl ditt första album Consider This också?
– Absolut. Han lärde mig så mycket. Han berättade allt om studioarbete, hjälpte mig med kontakter och såg till så att jag kom iväg till Nashville. Allt var en del av processen.
Tio år i Nashville
– Du åkte väl fram och tillbaka till Nashville ett tag där för att utveckla dig som artist och spela live innan du flyttade dit för gott?
– Det var faktiskt så att jag åkte till L.A. i sex månader först, men när jag var där sade någon till mig att jag verkligen borde åka till Nashville istället. Sedan föll jag pladask och blev kär i stan´. Det var tio år sedan, det känns om tiden bara flugit iväg.
Paisley, Urban och andra har gjort intryck
– Under årens lopp har du supportat massor av stora countrynamn, som Band Perry, Luke Bryan, Brad Paisley, Sugarland och Keith Urban. Vem har gjort stort intryck på dig?
– Det är så många. Men jag har fastnat för sättet Brad Paisley blandar in sin musikalitet i sina shower. Sedan gillar jag flytet Keith Urban har i sitt gitarrspel.
En lycklig plats
– Slutligen; vad önskar du dig av framtiden?
– Jag hoppas min skiva ska få de vingar jag känner den kan få. Det hade den förtjänat. Också hoppas jag att den kan få människor gräva lite djupare i sitt inre. Och naturligtvis vill jag resa och spela på arenor. Så jag är exalterad. Jag befinner mig på en väldigt lycklig plats just nu.
Skriven 2020-08-19
*Youth For Tomorrow bildades 1986 av amerikanska fotbollslaget Washington Redskins tränare Joe Gibbs, och är en organisation inriktad på att ge en säker, hälsosam miljö till ungdomar som blivit övergivna, varit föremål för övergrepp och rent allmänt befinner sig i en riskmiljö.
*BTO eller Bachman Turner Overdrive var en kanadensisk hårdrocksgrupp grundad av de båda sjungande gitarristerna Randy Bachman och Fred Turner 1973.
Genom åren sålde bandet hela 30 miljoner album. Bland bandets mest kända sånger märks Takin’ Care of Business, You Ain’t Seen Nothing Yet och Hey You
