AMY ENGEL : ALLTID EN DOTTER – mordgåta håller greppet från ruta ett

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Genre: Deckare, Skönlitteratur i översättning
Originaltitel: The Familiar Dark
Översättning: Manne Svensson
Antal sidor: 251
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2020-06-12

Det finns gott om farsor som ger sig ut på hämnarstrået efter att deras barn råkat illa ut. Det är mer sällsynt att morsor gör något annat än att lagom-elegant-gråta-ut … Men Alltid en dotter är undantaget från regeln, en Three Billboards-liknande historia där ett par tolvåriga flickor mördas en snöig aprildag i en lekpark i sin lilla hemstad och där morsorna inte är nöjda med elegant sörjande och vädjande presskonferenser.

Mördare i sliten liten stad

Det finns något klaustrofobiskt över en avgränsad och avlägsen plats där alla känner alla sedan generationer tillbaka, och där det pyser av hemligheter under ytan.

Platsen för dramat är en sliten och bortglömd liten stad i Ozarkbergen, turismen är lika med noll (speciellt en snöig dag i april) och uteslutningsmetoden visar entydigt på att mördaren måste vara någon som alla känner …

Men vem?

Klassklyftor mellan dödade tolvåringar

I en liten stad där alla känner alla, där alla spionerar på alla, där alla skvallrar om alla … Hur kommer det sig att ingen vet något, att ingen har sett något? Hur kunde tolvåriga Junie och hennes bästa vän Izzy dödas på en lekpark? Vad är motivet? Och är inte tolvåringar egentligen för gamla för lekparker? Vem har lockat dit dem? Junie kom från fattiga förhållanden och hade ingen egen telefon, Izzy hade däremot den näst senaste iPhone modellen i ett glittrigt rosa fodral … och hennes telefon är spårlöst försvunnen …

Klassklyftan mellan de två flickorna gör att fler och fler viskar om att tragedin som inträffade egentligen var Junies fel … Stackars Izzy, se där, så går det när man beblandar sig med “white trash”!

Singelmamma tillbaka till primitivt stadium

Eve sörjer sin dotter Junie intensivt, men visar ilska snarare än traditionell sorg. Vid den TV-sända presskonferensen, där föräldrarna ska vädja till allmänheten om att komma med tips, svär hon att hämnas och chockar publiken med sitt ilskna uppträdande.

Under tolv år har Eve, singelmamma och servitris, hållit sig till den smala vägen, borta från släktens frestelser, borta från alkohol, metamfetamin, droglangning, cigaretter, heroin, skumma barer, illegala skjutvapen och allt det som hon växt upp med … men nu är det som om dammluckorna öppnas. Eve går tillbaka till ett primitivt stadium där det bara är “öga för öga” som gäller – och hon drar nytta av sin tuffa barndom som “trailer trash”, en barndom som hon för alltid trodde att hon lagt bakom sig. Det visar sig att den fina fernissan som Eve lagt sig till med är mycket, mycket tunn och mycket lätt att skala av … och Eve är verkligen sin mammas dotter.

Det visar sig också att Jenny, Izzys mamma, är intresserad av att skipa rättvisa på egen hand, kosta vad det kosta vill …

Sorgesam noir håller greppet från ruta ett

Amy Engel är en succéförfattare som finns på topplistorna i många länder – men detta är första gången som hon introduceras i en svensk översättning.

Alltid en dotter är en sällsam, sorgesam lantlig noir-deckare av samma skrot och korn som den hyllade Winter’s Bone och Sharp Objects. Båda dessa verk har fått lyckade filmatiseringar, och det vore inte förvånande om Alltid en dotter blev nästa pastoral-noir projekt att filmatiseras.

Alltid en dotter håller läsaren i sitt grepp från ruta ett, ända tills den allra sista rutan, och har inte unnat sig en enda överflödig scen …

Skriven 2020-07-21

Läs mer om boken här