Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Chris Sanders
I rollerna: Harrison Ford, Dan Stevens, Karen Gillian, Bradley Whitford, Omar Sy
BETYG: TRE
PREMIÄR: 2020-02-21
Om jag backar bandet till min barndoms hjältar på femtiotalet, och de böcker jag jag med behag sträckläste är det främst två författare som lyster med sin närvaro; James Fenimore Cooper med sin odödliga Skinnstrumpa-serie där Den siste mohikanen är russinet i kakan. Den andre är naturligtvis Jack London med sina mustiga vildmarksäventyr där kanske Varg-Larsen och den nu aktuella Skriet från vildmarken, som åter filmatiseras de mest kända.
Clark Gables version från trettiotalet sägs vara den bästa, men även Charlon Heston gjorde den på sjuttiotalet och Rutger Hauer i en tv-version i slutet av nittiotalet.
Nåväl, nu är det en fårad och grånad Harrison Ford som trampar till Alaska. Londons roman som kom redan 1903 tilldrar sig i 1890 talets Alaska dit guldgrävaren John Thornton (Harrison Ford) letar sig inte bara för guldets skull, utan också för att slippa en värld som han gett upp hoppet med när hans son dog och hustrun lämnat honom.
In i handlingen kommer så det stora lufsiga charmtrollet Buck, en jycke med samma nyckel till våra hjärtan som en gång Lassie om ni minns henne. Noteras skall i ärlighetens namn att Buck inte är äkta vara utan datoranimerad och framställd med motion capture-teknik.
I händerna på Disneyveteranen Chris Sanders är det dock inget som stöter på patrull hos åskådaren. Det hela är precis som en filmatisering av en Londonroman skall vara en visuell ögonfägnad med spektakulära vyer och fokuserad på Bucks strapatser och vedermödor i ishelvetet.
Ford vet sin plats och vem som är den givne hjälten i ett sådant här familjeäventyr, och fungerar bäst som berättande röst medan handlingen snurrar på med Bucks perspektiv. Det är ingen vild gissning att här blir familjens gemensamma nämnare under sportlovet. Tre köttiga ben och tre stjärnor till Buck och husse.
Skriven 2020-02-20
