Klicka på bilden, för att se hela bilden
Sommaren har äntligen kommit till Albert Bonniers Förlag – läs sommarkatalogen digitalt här!
Det är en mäktig känsla, som förläggare, att hitta något nytt. Med nytt menar jag inte något som är nyskrivet, eller en nyhet i största allmänhet, utan något som är nytt på riktigt, det vill säga en bok som gör eller säger något som ingen tycks ha gjort tidigare.
Men det är också en märklig känsla, för hur ska man beskriva det som inte liknar något annat? Man famlar efter jämförelser, mer eller mindre bra, och misslyckas oftare än man lyckas.
Robert Macfarlanes bok Underland faller definitivt in i den svårdefinierade kategorin. Det är en bok som handlar om underjorden – tillsammans med författaren besöker vi katakomber, grottor, forskningsstationer – och som rör sig sömlöst mellan essä, journalistik, kulturhistoria och naturskildring i en hybridgenre som bara kan klassas som författarens egen.
Men det verkligt nya ligger framför allt på ett annat plan. I Underland är det jorden som är huvudperson, och det är jordens långa geologiska tid – ”djuptid” – som fascinerar författaren, snarare än människans mätbara, kronologiska tid. Och medan jag läser inser jag att klimatförändringarna och allt slitage som vi utsätter planeten för också följt en viss berättarstruktur: människan har ägt scenen, jorden har varit spelplatsen. Nog är det hög tid att rucka på den ordningen, som också legitimerat rovdriften?
Det är ett annat sätt att säga att klimatförändringarna nu också på allvar håller på att förändra litteraturen och hur vi berättar. Kanske är det just ett nytt språk som behövs för att också vi ska ändra oss.
Välkomna till Albert Bonniers Förlag, sommaren 2020.
© Albert Bonniers Förlag
