Klicka på bilden, för att se hela bilden
FAKTA
Regi: Moa Gammel Ginsberg
I rollerna: Polly Stjärne, Nils Kendle, Tomas Norström, Alexej Manvelov, Tomas von Brömssen,
BETYG: TRE
PREMIÄR: 2020-02-07
LasseMajas detektivbyrå rullar på på filmduken. Men nya huvudrollsinnehavare. Igen. Men det ska nog gå bra ändå. Det här är en väl inkörd filmserie, som dessutom kan luta sig mot de litterära förlagorna, som vid det här laget börja närma sig ett trettiotal böcker.
Den här gången råder det initialt stiltje på detektivbyrån. Lasse och Maja är ordentligt uttråkade. Men så rymmer tågrånaren Ferdinand alias Marsipanen från fängelset, och då blir det plötsligt liv i luckan i idylliska Valleby. Vilket inte är så konstigt. Då det begav sig lyckades han nämligen sno åt sig en ansenlig förmögenhet från ett kassaskåp som transporterades på lokaltåget.
Således är det nu upplagt för ännu ett rån. Det menar i alla fall den ständigt pikande och nedlåtande Ursula, fallets polisutredare. Hon tror nämligen inte ett dugg på att gärningsmannen är någon annan än Ferdinand. Fast det gör hans lilla dotter Klara, och LasseMajaduon är benägen att tro henne. Frågan är bara vem den skyldige då är. Det blir till att granska övriga misstänkta, och som vanligt får de hjälp av Tomas Norströms snälle, men lite tafatte polis.
För egen pekade jag ut den riktige tågrånaren tämligen omgående, men det är förstås vare sig konstigt eller någon merit med tanke på att det här är en matinérulle för det yngre gardet. Däremot får jag nog säga att nya verket håller stilen från föregående (film)utgåvor. Inte minst levererar de nya Lasse och Maja sitt lillgamla gods på ett tillfredsställande sätt.
Fast det man i vanlig ordning kommer ihåg mest efteråt är de kufiska figurerna. Tomas Norströms varmt skildrade och sympatiske, men inte alldeles skärpte polis snor i vanlig ordning åt sig varje scen han är med i. Han står i bjärt kontrast till Ulla Skoogs genuint otrevliga, men samtidigt flinframkallande befäl. Och låt oss för all del inte heller glömma Tomas von Brömssens som gör ett vemodigt präglat porträtt av en pensionsfärdig konduktör med en räv bakom i varje fall ena örat.
Skriven 2020-02-03
