UT OCH STJÄLA HÄSTAR (Ut og stjæle hester)

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Lyriskt vackert om att se tillbaka, Norge/Sverige/Danmark 2019
Regi: Hans Petter Moland
I rollerna: Stellan Skarsgård, Bjørn Floberg, Tobias Sentlemann, Danica Curic, Pål Sverre Hagen
DVD/VOD
(Studio S Entertainment)

BETYG: FYRA

Missa inte Norges största succé någonsin! En film att minnas! Och en film om minnen …

Ibland kommer minnen tillbaka – minnen som verkat vara för alltid förlorade – när man återvänder till en speciell plats. Nej, det här handlar inte om Stephen Kings gamla Derry i Det, utan om Norges mest framgångsrika internationella boksuccé någonsin: Ut och stjäla hästar.

Filmatiseringen är också ett mästerverk i sin egen rätt med ett fantastiskt foto som fångar naturens skönhet och hänsynslöshet på en och samma gång. Från karg nutida vinter till färgsprakande sommar, som förhöjts lite extra av minnenas filter.

Silverbjörnsvinnare och Amanda-favorit

Filmen Ut och stjäla hästar. belönades med Silverbjörnen i Berlin och även Rasmus Videbæk prisades med rätta för filmens lyriskt vackra foto. Slutligen vann filmen hela fem Amanda Awards (Norges motsvarighet till Oscars) på hemmaplan.

Det är nu femte gången som Stellan Skarsgård samarbetar med regissören Hans Petter Moland (En iskall jävel, Aberdeen) och resultatet har blivit lysande i all sin enkelhet och i all sin komplexitet.

På ytan är detta en så enkel historia. Trond (Stellan Skarsgård) har bott i Sverige i över 40 år. Efter att ha förlorat sin fru i en bilolycka bestämmer han sig för att flytta till en liten by i Norge. Visst saknar han frun, men han trivs med det nya huset, med att fixa med huset, med att gå promenader, med att läsa böcker. Gärna Charles Dickens. Gärna David Copperfield. Kommer Trond att bli hjälten i sitt eget liv, eller kommer den rollen att gå till någon annan? Dickens inledande fråga ekar även igenom hela narrativet i Ut och stjäla hästar.

Enkel lycka med vedhuggning och fiske

Det finns något trivsamt med Tronds lyckliga tillvaro, lyckan ligger i så enkla saker som att hugga ved, vara ute i naturen, laga till lite nyfångad fisk, äta och dricka gott, läsa en god bok, klappa hunden. Han trivs med ensamheten. Att säga att man trivs med ensamhet är nästan tabu idag, men Trond erkänner villigt att även när han varit som lyckligast i livet har han längtat efter den här typen av frihet och ensamhet som sololivet i det nya norska huset på landet erbjuder honom.

Han upplever ren lycka, enkel lycka och sann lycka. Men säg den lycka som varar. Trond träffar på grannen Lars (Bjørn Floberg) som han lärt känna som barn en sommar för länge, länge sedan … Sommaren då han var 15 år.

Minnen dripp-dropp … Det som göms i snö …

Från och med detta möte förvandlas filmen till en norsk dramatisk version av Minnen av igår (eller Minnen dripp-dropp) för minnena droppar in ett efter ett. Trond har ständigt sällskap av sitt 15-åriga jag (en fin rollprestation av norske Jon Ranes i alla flashbacks), och alla minnen som Trond trodde att han inte hade, eller minnen som han kanske förträngt, kommer plötsligt upp till ytan igen. Och med det, frågorna.

Vad hände med bäste vännen Jon? Vad hände med kvinnan som han på avstånd var förälskad i? Vad hände med pappan, som han aldrig mer såg igen?

En sommar full av hemligheter

Sommaren då Trond var 15 år var sommaren då ett barn sköts ihjäl och den sista sommaren som Trond såg sin far … En sommar full av hemligheter. Men när sommaren började verkade det ju bli en så härlig sommar … Han och Jon skulle ut och olovandes rida hästar tillsammans (vilket titeln syftar på), sommaren skulle vara full av äventyr och trädklättring och ridning och livet verkade så härligt och lekande lätt …

Men ingenting är så enkelt som det först verkar vara och nässlor är som tistlar – när man plockar dem får man inte låtsas om att det gör ont.

Skriven 2020-02-06