MICHELLE PAVER, Evig natt: en arktisk spökroman (Bokförlaget Semic)

Klicka på bilden, för att se hela bilden

FAKTA
Författare: Michelle Paver
Titel: Evig natt: en arktisk spökroman
Originaltitel: Dark Matter
Översättning: Birgitta Gahrton
Antal sidor: 240
(Bokförlaget Semic)

För att uttrycka mig rakt på sak väckte Ni plågsamma minnen till liv som jag i tio års tid har försökt förtränga. Expeditionen lemlästade en av mina vänner och dödade en annan. Det är något som jag inte gärna tänker på. Ni nämnde att Ni arbetar på en monografi om “fobiska störningar” – jag antar att Ni med detta menar abnorm rädsla ….
Jag tror inte att vi någonsin får veta sanningen om vad som hände i Gruhuken. Emellertid vet jag tillräckligt mycket för att vara övertygad om att det var något ohyggligt som skedde. Och vad det än var, doktor Murchison så var det något verkligt. Det var inte resultatet av någon fobisk störning
Utan tvivel skulle dagboken, som ni antyder förklara mycket av det som skedde men den har inte överlevt, och jag kan inte fråga Jack själv om det.
Vänligen,
Algernon Carlisle

Det här fiktiva brevet, daterat 24 mars 1947, är inledningen på en av modern tids bästa spökhistorier …

Sanningar och lögner

Det där att dagboken inte finns – det är inte sant. Man vänder blad efter Algernons inledande brev och befinner sig plötsligt tio år tillbaka i tiden, den 7 januari 1937. Vi befinner oss i Jack Millers dagbok. En expedition till Arktis planeras till Spetsbergen. Fem modiga män ska ut på äventyr, fyra av dem från enpriviligierad bakgrund, den femte av dem, Jack Miller, kommer från helt andra förhållanden. Vid det första mötet är skräcken att han ska avslöjas som fattig, han har inte tillräckligt med pengar för att bjuda alla på en runda på puben, som seden anbefaller. Han “räddas” av att Gus inte beställer något.
Även om året är 1937 är det lätt att identifiera sig med Jack. Han är 28 år och funderar på meningen med livet och meningen med att hålla sig vid liv.

Livet enligt Jack

“Jag är 28 år och hatar mitt liv. Jag har aldrig tid eller energi att ta itu med hur jag skulle kunna ändra på det. Varje söndag går jag runt på något museum för att hålla mig varm eller försjunker i en biblioteksbok eller pillar med radiosändaren. Men måndagen hänger redan hotfullt över mig. Och jag har alltid en känsla av panik inom mig eftersom jag vet att jag inte kommer vidare, jag håller mig bara vid liv.”

1937 eller 2019 – det är inte mycket som förändras. All energi går åt att överleva för stunden, ingen till att förändra saker i grunden.

Jack beslutar sig för resan till Arktis som gruppens signalist. Även om han måste försöka dra jämt med fyra (ur hans synvinkel) “snobbar” är detta hans enda chans bort från monotonin.

Han drömmer om det stora äventyret ett oändligt sträckt landskap och ett svart hav översållat med isberg. Ett tält, en släde och några eskimåhundar. Att vara klädd som Shackleton.

Jack Miller har sitt förnamn gemensamt med Jack London – författaren till Skriet från vildmarken. Men det är också allt. Han har aldrig varit i närheten av vildmark eller äventyr, han har bara varit nära att skrika, av frustration, men aldrig gjort det. För så gör inte väluppfostrade engelsmän.

Gruppdynamikens inneboende mörker

Jack följer med på äventyret men Jack kommer aldrig in i gruppen. De korsar Barents hav, ser midnattssolen och slår läger i en avlägsen obebodd vik och detta borde vara äventyret Jack drömt om, men istället blir det en mardröm.

Den arktiska sommaren tar snabbt slut, Jack funderar på om deras vik Gruhuken är hemsökt och vad är det där som han ser? En mörk skugga. En man? Ett monster? Ett spöke? Ett eko från det förflutna, som i viktorianska romaner?

Expeditionen är otursförföljd och en efter en måste expeditionens medlemmar ge sig av.

Till sist är Jack ensam kvar.

Problemet är bara detta: han är inte ensam.

Från vargar till spöken

Michelle Paver är mest känd för sina barn- och ungdomsserier Vargbröder och Bronsdolken, men med Evig natt har hon skapat en av modern tids bästa spökhistorier i kategorin skönlitteratur för vuxna. Evig natt är älskad av både kritiker och fans av spökhistorier och romanen fick toppbetyg av The Guardian, Daily Mail och The Observer. Paver har på ett lyhört sätt skildrat Spetsbergens skönhet och även lyckts få den ofta solbefriade miljön att bli en passande bakgrund till en spökhistoria.

Mörk Materia

Titeln Evig natt fångar det kusliga temat och hur det är på Arktis – bokstavligen evig natt – men originalets titel Dark Matter kopplar samman boken med huvudpersonen Jacks intresse för fysik, samtidigt som det låter ockult. Mörk Materia. Vad är det som finns där ute egentligen?
Liksom andra succéer både i popkulturen och bland klassikerna, från The Lord of the Flies till The Heart of Darkness, finns det en motsättning mellan natur och kultur, mellan det råa, ursprungliga och civilisationen, som är mycket yngre och bräckligare, och det råder ingen tvekan om vad som kommer att dra det längsta strået till sist.

“The horror, the horror!”

Är problemet mörkrets hjärta eller mörkret i varje hjärta? Finns ondskan verkligen där ute och har den tagit sin form i mörk materia eller finns ondskan i själva verket i den lilla gruppen av människor som desperat försöker överleva i en natur som är mycket starkare än de själva?

En sannerligen isande historia – på mer än ett sätt! Skriven

2020-01

Om författaren: Michelle Paver föddes i Malawi i södra Afrika, hon växte upp i London, studerade i Wimbledon och Oxford och efter en karriär som advokat började hon skriva på heltid. Paver är känd för sitt grundliga researcharbete och bakgrunden till Evig natt är inspirerad av hennes arbete på plats i Spetsbergen.

Läs mer om boken här