Klicka på bilden, för att se hela bilden
Ännu ett fullmatat (film)år har kommit till sin ände, så som sig bör kommer här en objektivt subjektiv lista över de rullar som gjort störst intryck under de senaste tolv månaderna.
Värt att notera är att variation i vanlig ordning är nyckelordet när urvalet ska rubriceras. Om sedan din favoritrulle inte är med på listan kan det bero på att jag inte hunnit se den eller att den helt enkelt inte fallit mig i smaken. Eller att den inte fått plats trots att jag till skillnad mot många kollegor listat hela tjugo filmiska verk.
Men oavsett vilket; härmed har det blivit dags att avnjuta årets lista. Tänk dock på att filmerna är uppräknade i bokstavsordning. Jag har alltså inte försökt värdera dem enligt någon slags krystad rankingmodell.
Alla vet (Todos lo saben)
Intrikat, oförutsägbart och för all del även elegant blev det när iraniern Asghar Farhadi förlade handlingen till spanska landsbygden med Penelope Cruz och Javier Bardem framför kameran. Ett lysande djupodlande mysterium för den tänkande publiken.
El Angel
Argentinsk verklighetsbaserad megasuccé om änglaansiktet och psykopaten Carlos Robledo som tog elva personer av daga under sina stötar och stöldturnéer. Riktigt välgjort och välspelat med utmärkt sjuttiotalskänsla.
Cold Pursuit
En iskall jävel blev Cold Pursuit när norrmannen Hans Petter Moland värvade Liam Neeson och amerikaniserade sin bokstavligt talat iskallt våldsamma hämndhistoria. Svartsynt, festlig och absurd är lämpliga adjektiv att ta till här.
Eld och lågor
En verklighetsbaserad dramatiskt kärlekshistoria, modell Romeo och Julia i nöjesfältsmiljö om fyrtiotalsfejd mellan Gröna Lund och uppstickaren Nöjesparken. Surmagade kollegor sågade de visuella visionärerna Mårlind/Steins färgsprakande och visuellt infallsrika skapelse. Jag gjorde det inte.
Helan och Halvan (Stan & Ollie)
Melankoliskt, varmhjärtat, lustigt och starkt nostagiska blir det när det legendariska komikerparets sista turné skildras. Och Steve Coogan och John C. Reilly i titelrollerna skiner starkt.
The Hummingbird Project
Skönt verklighetsbaserad svindlarhistoria av gigantiskt giriga mått med trion Jesse Eisenberg, Alexander Skarsgård och – förstås – en Salma Hayek i högform.
The Irishman
Martin Scorsese begick vitalt gangsterbokslut med detta starka, men också vemodiga epos med favoritaktörerna DeNiro, Pesci och Keitel i miniroll samt en briljerande Pacino som självaste Jimmy Hoffa.
John Wick Chapter 3 – Parabellum
Ingen kan som regissören Chad Staheski iscensätta innovativt noirdoirdofande våldsbalett i dagens Hollywood. Magnifikt, helt enkelt.
Joker
En studie i avgrundsdjupt utanförskap och dess konsekvenser när galenskapen tar över förkroppsligad av en lika naket obehaglig som nyanserat lysande Joaquin Phoenix.
Judy
Judy Garland sjunger bokstavligt talat på sista versen i denna sorgdoftande biopic om den fragila stjärnans sista engagemang. Tidsatmosfären är fångad på pricken och Renée Zellweger är fantastisk.
Long Shot
Seth Rogen brukade – tack och lov – allvar igen med komiken, och han hade Charlize Theron som god hjälp när den skulle förverkligas i denna både vassa och befriande romatiska komedi utspelad mitt i politikens finrum med fokus på relationen mellan Fru President och en – vad annars – slusk.
Mellan raderna (Doubles vies)
Fransmannen Olivier Assayas skärskådar internets inverkan på kulturen och världen i helhet i detta härligt pratiga och komiska drama präglat av snärtiga punchlines och långa ordrika haranger.
Once Upon a Time…in Hollywood
Quentin Tarantino goes seventies á la Hollywood med den äran, och skildrar hur han önskar att historien hade skrivits vad gäller Mansonsekten och Sharon Tate med vänner. Kärleksfull filmnostalgi på hög nivå som värmde.
Push
Fredrik Gertten tog sig an den fullständigt urspårade bostadsmarknaden i denna lika engagerande som spännande och belysande dokumentär. FN:s speciella rapportör, kanadensiskan Leilani Farha får agera hjälte, underdog och en Davids kamp mot Goliath i denna deprimerande kamp mot ansiktslösa globala riskkapitalister.
Quick
Spänningshistoria av Hollywoodkaliber signerad Mikael Håfström, som här tillfälligt(?) återvände till hemlandet för att berätta historien om mytomanen Thomas Quick med tillhörande skandal. Flyhänt, nervigt utan döda punkter och välspelat är nog orden jag söker efter här.
Ready or Not
Gammal skräcktradition möter moderna splattereffekter och komisk approach i denna oförutsägbara och blodigt underhållande skapelse med en bindgalen familj fixerad vid dödliga traditioner i handlingens fokus.
Rocketman
Färgsprakande, frispråkig, musikaliskt upplyftande och tidvis rörande biopic om superstjärnan Elton John präglad av ohämmad berättarglädje.
Smärta och ära (Dolor y gloria)
En synnerligen inspirerad Pedro Almodóvar blir väldigt personlig och typ självbiografisk med en berörande nyanserad och hudnära Antonio Banderas i rollen som regissören som genomgår både en kreativ kris och en dito livskris ovanpå de omfattande hälsoproblemen.
Shazam
Varmhjärtat, skojigt och magiskt när DC:s mest matinéartade superhjälte får premiär på bioduken. Årets bästa film med en spandexklädd hjälte i centrum.
Zombieland: Double Tap
Se där, en senkommen uppföljare som verkligen levererade. Roligare och klatchigare än så här kunde det knappast bli i år i sällskap med zombies och gänget som ööh..avlivar dem. Frejdigt med gott om one-liners, kul popreferenser och blodsölande med viss flair.
Skriven 2019-12-28
