Klicka på bilden, för att se hela bilden
Tjugofem år. Så länge är det sedan CajsaStina Åkerström gjorde succé med sin vuxenpopiga skivdebut. Albumet var självbetitlat och Du (Vill se dig igen) och det som skulle bli hennes signaturmelodi, Fråga stjärnorna var hitsen. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. Först bytades det popiga soundet från de tidiga alstrena ut mot fokus på den svenska vistradition hennes far Fred huserade i bara för att på sistone åter gå tillbaka till där karriären började en gång i tiden.
Peter Kvint bakom nygammal musikalisk kurs
Årets release XXV – äventyret börjar här och dess föregångare Vreden och stormen har båda producerats av extremt välmeriterade popsmeden Peter Kvint – The Ark, Eagle-Eye Cherry, Peter Jöback och Orup är bara några av övriga namn på meritlistan – vilket ger en antydan om denna nyagamla musikaliska kurs.
Hyfsat generöst med klassiska julsånger
Men av sångerna från dessa verk märktes endast den poetiskt romantiska Vinteräpplen. Det lackar ju mot jul gubevars, och det ska förstås i vanlig ordning firas när det vankas konsertsituationer. Särskilt när det hela föregår i en kyrka. En jul i gemenskap har Åkerström också passande valt att kalla denna turnévända som för henne till kyrkobyggnader hela landet från Kiruna i norr till Malmö i söder.
Således är det också givet att de klassiska julsångerna hade getts hyfsat generöst med utrymme. Sådant som Jul, jul strålande jul, Gläns över sjö och strand och Stilla natt avverkades på erforderligt stämningsfullt sätt. För det är klart att den juliga mysighetsfaktorn skulle uppfyllas med några av de mest slitstarka melodierna från standardrepertoaren.
Oumbärliga Av längtan till dig
Men för egen del uppskattade jag faktiskt andra sånger på setlistan betydligt mer. Sådant som till exempel vackra kärleksvisan Av längtan till dig, Vintermörker (Kom kom kom), Tröstevisan – en gång i tiden ett samarbete med norrmannen Finn Kalvik eller för den delen tolkningen av psalmen Det är en ros utsprungen kändes avsevärt mer oumbärliga än de allra mest typiska julsångerna.
Kanske väl respektfull mot klassikerna, men inte mot Lundell
Och varför då, kan man undra? Tja, förutom att man efter att ha hört hundratals artister tolka dessa traditionella sånger genom åren blivit aningen less på dem, så kan jag uppleva att Åkerström kanske har en väl respektfull hållning, vilket tog bort en del av personligheten i hennes approach till dem.
Jämför dessa tolkningar med covern på Ulf Lundells Snart kommer änglarna att landa, så blir skillnaden väldigt uppenbar. För efter att ha kört detta örhänge genom Åkerströms filter kändes det nästan som om Uffes sång kanske hade en annan upphovsman. Eller snarare upphovskvinna i det här fallet. Extra plus bör för övrigt utdelas till duktiga kören Malmö vokalensemble, som backade sångerskan i detta och ett mindre antal andra nummer.
Lugn och värdig stämning utan minsta flams
Summa summarum talar vi i termerna relativt lågmäld (musik)stund präglad av lugn, värdig stämning och nyans, snarare än glitter, bjällerklang, flams och minsta lilla tjosan hejsan. Vilket är precis vad doktorn ordinerar i julstressens tidevarv. Åtminstone när Cajsa Stina Åkerström står på kyrkoscenen.
Skriven 2019-12-13
